Så kan lokal åtgärdssamordning fungera ännu bättre
De cirka 50 lokala åtgärdssamordnare som arbetar ute i landet har inneburit att fler vattenvårdande åtgärder gjorts i lantbruket än vad som annars hade varit fallet. Men arbetet går att förbättra och i en ny rapport föreslås hur.
Det har gått drygt fem år sedan metoden med lokala åtgärdssamordnare började provas i vattenvårdsarbetet. En lokal åtgärdssamordnare finns på plats i en bygd för att hjälpa lantbrukare och markägare att genomföra åtgärder för renare vatten. Det har varit fokus på lite större åtgärder som våtmarker jämfört med odlingsåtgärder för minskat näringsläckage som fånggrödor eller precisionsodling som är enklare att genomföra utan hjälp. Metoden med åtgärdssamordnare har visat sig fungera bra och är numer etablerad på ett flertal platser i Sverige, men långsiktig finansiering och beslutsunderlag för åtgärdssamordnare efterfrågas.
Forskare på SLU har på uppdrag av WWF skrivit en ny rapport där de frågat landets lokala åtgärdssamordnare om sitt arbete. 48 personer besvarade en enkät och några intervjuades. Hälften av de samordnarna som besvarande enkäten är anställda på kommuner och övriga är fördelade på olika arbetsgivare, bland annat vattenvårdsförbund och länsstyrelser
Utmanande roll
Att vara ”luftlandsatt” som lokal åtgärdssamordnare i ett område kan vara utmanande. Det förväntas att man ska vara allkonstnär med god förmåga att prata med markägare, att känna till stödformer för olika åtgärder, att ha viss koll på vattenjuridik med mera. Samtidigt upplever en del åtgärdssamordnare att de är lite ensamma i sin roll då de kan vara den enda i sin organisation som har just de arbetsuppgifterna. Därför efterlyses mer nationellt stöd med exempelvis träffar med andra åtgärdssamordnare.
Länsstyrelserna får ris och ros
Länsstyrelserna är viktiga myndigheter för de lokala åtgärdssamordnarna. Det är exempelvis länsstyrelsen som handlägger olika stödformer. I rapporten anger en del av de svarande att ”Länsstyrelsen är en värdefull partner, med sakkunskap och överblick som stärker åtgärdsarbetet. Andra beskriver myndigheten som svår att nå, långsam i handläggning och rigid i tolkning av regler, och att det finns en brist på kontinuitet och personligt bemötande; samordnarna vet inte alltid vem de ska vända sig till eller får olika svar beroende på handläggare.”
För- och nackdelar med olika stödformer
De stödformer som åtgärdssamordnarna hjälper lantbrukarna med är i huvudsak anläggning av våtmarker, finansierade med medel från LOVA, LONA eller med EU-medel inom Sveriges Strategiska plan. Generellt upplevs de två första stöden, som är nationella, som lättare att söka. Men de erfarna intervjupersonerna tycker att det går bra att använda EU-stöden. En fördel med dem är att de kan sökas löpande under året och inte i ansökningsfönster samt att det går att få upp till 100 procent i stöd för en åtgärd.
Gör så här
De som svarat på enkäten eller intervjuats har stort engagemang och många förslag på hur arbetet kan förbättras. Rapporten avslutas med 14 viktiga råd. Här återges några.
- Säkra långsiktig finansiering och tillsvidareanställningar för åtgärdssamordnare och för åtgärder/ projekt.
- Bredda åtgärdssamordningen till att omfatta andra miljöproblem än övergödning
- Förenkla tillståndsprocesser och harmonisera tolkning mellan län
- Utveckla checklistor och vägledningar för nya åtgärdssamordnare
- Stärk social och kommunikativ kompetens i rollen
- Erbjud stöttning och vägledning för att använda investeringsstöden inom Strategiska planen.
- Stärk samverkan och ömsesidig förståelse mellan åtgärdssamordnare och Länsstyrelsen.
Text: Markus Hoffmann
