Greppa Näringens klimatrådgivning ökar kunskapen

Djurrelaterade växthusgasutsläpp från fodersmältning, foderinköp och gödselemissioner stod för drygt 60 procent av utsläppen i en sammanställning av klimatberäkningar som gjorts genom Greppa Näringen mellan 2015 och 2023. Lustgas från jordbruksmark och inköpt mineralgödsel var de största utsläppsposterna på växt­odlingsgårdar.

Jordbruksverket och Greppa Näringen antog tidigt utmaningen att arbeta för minskad klimatpåverkan och utformade för 15 år sedan rådgivningen Klimatkollen. Rådgivningen ger lantbrukaren en bra grundkunskap för att kunna genomföra lämpliga åtgärder men kan också tjäna som ett stöd för att bättre kunna diskutera lantbrukets klimatpåverkan. Greppa Näringen har hittills utbildat 200 klimatrådråvare i lantbrukets klimatpåverkan och hur denna kan minskas. När de är godkända kan de arbeta med rådgivningen Klimatkollen, beräkna klimatavtrycket och ge råd om åtgärder för den enskilda gården.

Beräkningar gjorda åren 2015 till 2023

Greppa Näringen har nu sammanställt klimatberäkningar mellan 2015 och 2023 för att få en bild av klimatrådgivningens omfattning, inriktning och resultat.

Rådgivningar från 631 gårdar har kunnat sammanställas, som bygger på 120 000 hektar åker och 92 700 djurenheter. Sammanställningen omfattar växthusgasutsläpp som sker från gårdens jordbruksproduktion och vid produktion av insatsvaror. De växthusgaser som släpps ut från jordbruket är framför allt koldioxid, metan och lustgas och det är lustgas och metan har störst klimatpåverkan. Växthusgaserna orsakas till stor del av biologiska processer, men även utsläpp från produktion och användning av insatsvaror såsom drivmedel, elektricitet och mineralgödsel bidrar. Växthusgaser som uppstår efter att produkterna lämnat gården beräknas inte, till exempel transport till mejerier, slakterier, och anläggningar för lagring av spannmål.

Mjölkgårdar dominerar

Över hälften av rådgivningarna i sammanställningen gjordes på företag inriktade på mjölkkor eller mjölkkor och kvigor och nästan en fjärdedel av rådgiv­ningarna gjordes på växtodlingsgårdar. Både ekologiska och konventionella gårdar ingick bland rådgivningsgårdarna.

Som helhet för alla rådgivningar stod djurrelaterade utsläpp (fodersmältning, foderinköp och gödselemissioner) för drygt 60 procent av utsläppen. På växt­odlingsgårdar var lustgas från jordbruksmark och inköpt mineralgödsel de största utsläppsposterna. Inköpt foder var den enskilt största posten på gårdar med enkelmagade djur. Bland djurgårdar var gårdens klimatavtryck utslaget per djurenhet störst för nötkreatur, därefter får och gris och minst för fjäderfä. För djurgårdar innebar högre djurtäthet ett större utsläpp per hektar. Ekologiska växt­odlingsgårdar hade lägre utsläpp per hektar än alla gårdar samlat, medan ekologiska djurgårdar hade likartade utsläpp per djurenhet som alla gårdar sammantaget.

Intresset för klimatrådgivning ökar

Åtgärderna som ger minskade växthusgasförluster är ofta sådana som är gynnsamma för produktionen både på kort och lång sikt, särskilt inom djurproduktionen. Intresset för klimatrådgivningen har ökat och klimatåtgärder och uppföljning på gårdsnivå kommer att bli allt viktigare under överskådlig tid. Detta ställer krav på fortsatt utveckling av rådgivning och verktyg för klimatberäk­ningar.

Tack vare grundarbetet finns det goda möjligheter att göra ytterligare sammanställningar av rådgiv­ningen Klimatkollen och även inkludera analys av klimatavtryck för enskilda produkter på gården (gäller rådgivningar gjort 2020 och framåt). Arbetet har gett insikter kring hur en fortsatt utveckling av både rådgivningen och beräkningsverktyget Vera kan ske.

Sammanställning från Greppa Näringens klimatrådgivning 2015-2023

Text: Stina Olofsson