Så ska klimatmål nås på Irland
Från 2018 till 2030 ska det irländska lantbruket minska sin klimatpåverkan med 25 procent för att motsvara betinget enligt EU:s målsättningar inom klimatområdet. Arbetet är i full gång och med ett nätverk av demogårdar ska lantbrukare inspireras till egna åtgärder. De åtgärder som bedöms ge mest är sänkt slaktålder för nöt, byte av mineralgödsel, fodertillsatser och att höja grundvattenytan på vallar på torvmark
Det irländska lantbruket släpper årligen ut cirka 23 miljon ton koldioxidekvivalenter (CO2e). Det kan jämföras med cirka 7 miljoner ton från det svenska jordbruket. Men det irländska lantbruket är mer omfattande och har bland annat cirka 1,6 miljoner mjölkkor jämfört cirka 300 000 i Sverige.
25 procent minskning till 2030
Nu ska klimatgasutsläppen från lantbruket minska med 5,25 miljoner ton till 17,25 miljoner ton från 2018 till 2030. För att lyckas räknar forskare vid Tegasc* noga på olika åtgärder och sätter ihop en mix för att se vilken åtgärdskombination som är mest kostnadseffektiv. Samtidigt som de räknar på konkreta åtgärder laborerar de med hur antalet djur kommer utvecklas till 2030. De använder tre scenarier. Det första speglar den mest troliga utvecklingen i lantbruket framöver och de två andra en något snabbare respektive långsammare tillämpning av klimatåtgärder. I alla tre scenarierna ökar antalet mjölkkor.
För att nå klimatmålen är en av lösningarna att minska antalet köttdjur i det irländska lantbruket till exempel genom en snabbare utslaktning, men ett stort antal åtgärder tas upp i en lista för åtgärder inom jordbruket, Agriculture MACC som är en uppdatering av tidigare framtagna listor.
Cirka 30 åtgärder
De sätter ihop en mix av cirka 30 åtgärder för både växtodling och djurhållning. De som bedöms ge mest klimatnytta på landnivån är:
- Minskad slaktålder med 2-3 månader för köttdjur - 0,5 till 0,7 milj ton CO2e
- Byta från nitrat- till ammoniumbaserad gödsel** - 0,4 till 0,5milj ton CO2e
- Fodertillsatser till idisslare som minskar metanförlusterna - 0,4 till 0,8 milj ton CO2e
- Höja grundvattenytan på vallar på torvmark - 0,6 till 1,6 milj ton CO2e.
- Bättre skötsel av slåttervallar på mineraljord - 0,4 till 0,6 milj ton CO2e.
- Avel på mjölkkor - 0,3 till 0,3 milj ton CO2e
- Halmnedbrukning och fånggröda - 0,1 till 0,2 milj ton CO2e
- Täckdikning - 0,1 till 0,4 milj ton CO2e
- Surgörning av flytgödsel - 0,1 till 0,2 milj ton CO2e
Gårdar som visar vägen
Det kommer behövas inspiration och omfattande rådgivning för att få irländska lantbrukare att anamma de olika klimatåtgärderna. För att underlätta det har ett nätverk av cirka 120 Signpostgårdar (vägvisargårdar) bildats. De har funktionen av demogårdar och ska vara värdar för studiebesök från andra lantbrukare.
Liksom i Danmark planeras skogsplantering för klimatets skull. Det hinner inte lagra så mycket kol till 2030 men bidrar till målet om att Irland ska vara klimatneutralt till 2050. Förhoppningen är att cirka 8 000 hektar jordbruksmark per år ska planteras.
Fakta/kommentar
*Teagasc – the Agriculture and Food Development Authority – är Irlands nationella organisation som arbetar med tillämpad forskning, rådgivning och kurser kring lantbruk, livsmedelsindustri och landsbygdsutveckling
**Kommentar från Greppa Näringen: Användningen av olika mineralgödsel skiljer en hel del mellan länder i Europa t ex när det gäller Irland och Sverige och hur det påverkar klimatet. Att gödsla med ammoniumsulfat eller urea och dessutom med inhibitorer som engångsgiva är inte det gängse sättet i Sverige, där vi främst arbetar med andra gödselmedel och delade givor.
Text: Markus Hoffmann
Källa: Marginal Abatement Cost Curve 2023
Länk till annan webbplats.
