Lär dig mer om torvmarker och återvätning
Det är sedan länge känt att våtmarker har stort värde för biologisk mångfald och hydrologisk balans i landskapet, men på senare år har även deras betydelse för klimatet betonats. Forskare har med finansiering från Formas gett ut en pedagogisk populärvetenskaplig bok för att öka medvetenheten om komplexiteten.
”Återställ våtmarker” är en slogan som bland annat klimataktivister använder. Men för att närmare förstå hur viktiga våtmarkerna är i jordens totala ekosystem behöver man förstå processerna. Boken ”Torvmarker, klimat och återvätning- att minska utsläpp och främja koldioxidinlagring”
Länk till annan webbplats. är rikt illustrerad och förklarar på ett pedagogiskt sätt processerna för hur torvmarker har bildats och utnyttjats genom åren, samt hur återvätning påverkar klimatet.
Kunskap för den som vill förstå processer
Ett Formasprojekt har bedrivits sedan 2020 för att ta fram mätresultat från torvmarker under svenska förhållanden. Inom projektet skulle även en handbok tas fram för att förklara processer och möjligheter till återvätning. Boken är nu klar och ett boksläpp ägde rum vid en pressträff i april och i samband med den ett seminarium om våtmarksforskningens senaste rön. Syftet med boken är att brett informera om kunskapsläget.
Två forskare står som författare till handboken. Den ena är docent Åsa Kasimir, vid Institutionen för geovetenskaper vid Göteborgs universitet. Hon har under många år arbetat med lustgasavgång från mark och fungerar som expert till regeringens miljömålsberedning. Boken har hon skrivit tillsammans med Amelie Lindgren forskare vid samma institution som gör beräkningar av emissioner från torvmarker. Förutom att ta del av internationell forskning har de gjort fältstudier, främst på universitetets forskningsyta Skogaryd norr om Göteborg, där processen följts när våtmark restaureras.
En känslig balansgång
Globalt innehåller världens myrar, det vill säga våtmarker som bildar torv, dubbelt så mycket kol som samtliga världens skogar. Torven växer till med cirka en millimeter per år. Torvmarker är inte känsliga för bränder på samma sätt som växande skog.
Om dikade torvrika, marker ska blötläggas, måste det göras på rätt sätt, annars kan växthusgasutsläppen öka istället för att minska. I handboken framgår hur känslig den balansgången är. På dikad, torvrik skogsmark har forskningen observerat minskad avgång av koldioxid och lustgas om grundvattnet höjs från cirka 30 till cirka tio centimeter under markytan. Höjs grundvattnet mer än så ökar produktionen av växthusgasen metan, vilket bör undvikas. I nordligare delar av Sverige, där temperaturen är lägre och nedbrytning av markens kol långsammare än i södra delarna av landet, är återvätning av skogsmark inte ens att rekommendera enligt författarna.
Handbok: Torvmarker, klimat och återvätning
Inom Formasprojektet har data från norra Europa sammanställts för att beräkna förväntade växthusgasbalanser efter olika grad av blötläggning av dränerad torvmark. Resultatet visar att det framförallt är djupt dikad torvmark som används för jordbruk och skogsbruk i södra Sverige, som bör återvätas.
Det är enligt författarna lättare att lyckas med återvätning av jordbruksmark än skogsmark, men de är samtidigt medvetna om att det för jordbruksmark finns en konflikt med andra intressen, till exempel ambitionen att öka den nationella livsmedelsproduktionen.
Några slutsatser
- Vattennivån avgör växthusgasemissionerna från torvmarker. En grundvattennivå på 30 cm i medeltal över året ger utsläpp av koldioxid och lustgas.
- Optimalt är en grundvattennivå på 10 cm under markytan som årsmedelvärde, där marken kan vara något blötare under vintern och torrare under sommaren.
- Vilken typ av gröda som odlas på aktivt brukad jordbruksmark har mindre betydelse än till exempel djupet av dräneringen.
- En återvätning av klimatskäl bör inte göras på platser med grundvattennivån grundare än -30 cm. Utsläppen av koldioxid och lustgas är då redan låga och mer vatten i marken riskerar att öka metanutsläppen.
- Etablering av bladvass och kaveldun ger stor kolinlagring men riskerar samtidigt ökade metanutsläpp.
- Näringsrik djupt dränerad torv eller organogen jordbruksmark är de marker som avger mest koldioxid och lustgas. Det gäller även övergiven fortsatt dränerad organogen jordbruksmark som övergått till skogsmark.
- För skogsmark är det främst väldränerade skogar på organogen mark, söder om Värmland, Dalarna och Gävleborgs län som ger god klimatnytta vid återvätning.
Handboken kan köpas i bokhandeln, lånas på bibliotek eller finns för fri nedladdning som pdf:
https://www.gu.se/forskning/atervatning Länk till annan webbplats.
Se inspelningen på www.guplay.se av seminarium/boksläpp 18 april 2024 Länk till annan webbplats.
Text: Stina Olofsson
