Effektivare användning av energi och resurser, begränsade utsläpp från markanvändning och stärkt upptag i kolsänkor är några fundamentala delar i den unika och snabba omställning som nu behövs för att klara de globala klimatmålen, enligt en ny rapport från Naturvårdsverket. Foto: Petter Haldén
Jordbrukets viktiga roll i klimatomställningen
Hållbara åtgärder inom jordbruk och annan markanvändning har stor potential att minska utsläpp av växthusgaser samt fånga upp och lagra kol. Det är några slutsatser som redovisas i ny rapport från Naturvårdsverket om miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan som utgår från rapporter från FN:s klimatpanels IPCC (Intergovernmental Panel on Climate Change).
Hållbart framställd biomassa som kan ersätta fossila råvaror är ett sätt. Minskat matsvinn längs hela livsmedelskedjan och åtgärder som utvecklar jordbruksproduktionen i hållbar riktning är andra. Åtgärder som lyfts fram som särskilt relevanta för Sverige är:
- ökad återvätning på torvmark
- ökad kolinlagring på jordbruksmark
- ökad precisionsgödsling
- fodertillskott till nötkreatur
- bio-CCS (Carbon Capture and Storage), det vill säga avskiljning och lagring av koldioxid från förnybara källor
- minskat matsvinn
- mer hållbara och hälsosamma dieter
Sveriges utgångsläge skiljer sig åt
Inom markanvändningssektorn i EU och Sverige har arbetet med att öka kolinbindningen och minska utsläppen av växthusgaser inletts men ännu inte kommit så långt, enligt rapporten. Potentialen bedöms dock vara stor till år 2030.
I rapporten lyfts fram att Sveriges utgångsläge skiljer sig åt från många länder i och med att Sverige har en betydande nettosänka från skog och annan markanvändning. Trots ökad skogsavverkning har skogstillväxten ökat. Jordbruksmarken har också minskat i omfattning och återbeskogats. Potentialen i att beskoga bedöms därför inte vara så stora, enligt rapporten.
Åtgärder som gynnar både miljö och livsmedelsproduktion
Målen om att öka den inhemska livsmedelsproduktionen kan komma att påverka kolinlagringen i negativ riktning i Sverige. Några åtgärder som kan förstärka nettoupptaget utan att hamna i konflikt med andra politiska mål är återvätning av utdikade torvmarker, åtgärder för ökad kolinlagring på marginalmarker och jordbruksmark, till exempel odling av mellangrödor.
I rapporten nämns också att det finns få klimatstyrmedel inom jordbruk, skogsbruk och övrig markanvändning sedan tidigare och att behovet därför är större att införa nya styrmedel i dessa sektorer.
Naturbaserade lösningar som återvätning av torvmark, mer träd i jordbrukslandskapet och skogsjordbruk är några åtgärder som kan vara värdefulla att genomföra både för att anpassa jordbruket till klimatet och för att minska utsläpp av växthusgaser.
Rapporten är underlag till en samlad slutrapport om miljömålen som redovisas till regeringen i januari 2023.
Text: Teresia Borgman
Kontakt
Dela
Prenumerera på nyhetsbrevet
Vill du prenumerera på Greppa Näringens nyhetsbrev och få de senaste nyheterna inom miljö och klimat till din mejlbox två gånger i veckan?