Fosforåtgärder i och intill fältet

Sedan 2003 har drygt 1 800 rådgivningar om fosforstrategi gjorts i Greppa Näringens regi. De vanligaste råden är anpassad strategi för stallgödselspridning, att anlägga skyddszoner, att markkartera samt strukturkalka på marker där det gör nytta.

Transporten av fosfor och kväve från jordbruksmark bidrar till övergödning av våra inlandsvatten och kustzoner. I takt med att reningsverk och enskilda avlopp infört effektivare fosforrening har jordbruket allt mer kommit att framstå som den dominerande källan. Sedan Greppa Näringen startade 2001 har EU:s vattendirektiv trätt i kraft. Både vattendirektivet och det internationella arbetet för att minska övergödningen i Östersjön, (Baltic Sea Action Plan), har bidragit till ett ökat fokus på åtgärder för att att minska fosforläckaget från jordbruksmark.

Vi har kommit en bit på väg men är inte i mål än. Samtidigt måste man vara medveten om att det tar tid. Större åtgärder kan kräva mycket förarbete med tillstånd och projektering. Åtgärderna måste passas in i växtföljden och utföras på rätt plats, i rätt ordning och under lämpliga förhållanden för att få avsedd effekt. Det tar också tid innan vi ser resultat i form av förbättrad vattenkvalitet eftersom det finns en inneboende tröghet i systemen, säger Johan Malgeryd, rådgivare, Greppa Näringen.

De vanligaste råden

I rådgivningen om fosforstrategi får lantbrukarna hjälp med att ta fram en gårdsanpassad strategi för fosforgödsling, val av brukningsmetoder och övriga åtgärder som minimerar fosforförluster och jordtransport till vatten. I många fall går det att hitta åtgärder som gynnar både ekonomin och miljön. De råd som lantbrukarna fått vid rådgivningen är att se över spridningssätt, tidpunkt eller strategi för spridning av stallgödsel, anlägga skyddszoner, strukturkalka
och att markkartera.

Skyddszon en viktig åtgärd

Efter cirka sju rådgivningar får Greppa Näringens medlemmar möjlighet att göra en uppföljningsrådgivning där lantbrukaren svarar på frågor om åtgärder och i vilken grad de har genomförts. Frågorna anpassas beroende på vilken typ av rådgivning man har fått. Det är ett av de sätt vi använder för att följa upp förändringar efter rådgivning i Greppa Näringen. Exempelvis svarar nära hälften av de svarande att de anlagt skyddszoner längs vattendrag på fält där åkermarken gränsar till öppet vatten sedan de gick med i Greppa Näringen.

Greppa Fosforn gav lärdomar

Resultat kring fosforåtgärder har också kommit fram inom pilotprojektet Greppa Fosforn (2006–2015). Där studerades olika åtgärder mot fosforförluster i tre pilotområden i Halland, Östergötland och Västmanland.

Exempel på lärdomar från projektet:

• Innan större åtgärder som anläggning av våtmarker, avsläntning av dikeskanter eller anläggning av dammar som samlar fosfor kan genomföras behöver juridiska, ekonomiska och hydrotekniska aspekter redas ut.
• Om styrmedel såsom stöd är tidsmässigt begränsade finns det risk
  att åtgärder utförs under olämpliga förhållanden eller inte alls.
• Det är viktigt att åtgärderna görs i rätt ordning och under rätt förhållanden för att de ska ge full effekt.
• Flera åtgärder mot fosforförluster från jordbruksmark hänger nära samman med en bra dränering.

Fler åtgärder hos våra medlemmar

I den efterföljande fosforkampanjen (2016–2018) genomfördes bland annat en webbenkät för att få en bild av de åtgärder som görs på gårdarna. Bland de nästan 4 000 lantbrukare som besvarade enkäten var 4 av 10 (38 %) medlemmar i Greppa Näringen. Resultat från enkäten visar bland annat att:

• Medlemmar i Greppa Näringen och lantbrukare med stora gårdar är mer insatta och gör fler åtgärderför att förbättra fosforutnyttjandetoch minska förlusterna än icke-medlemmar och de som har mindregårdar.
• Var femte lantbrukare kan tänka sig att anlägga en fosfordamm. Av dessa vill 85 procent ha hjälp av en rådgivare med projektering och ansökan.
• En aktuell markkarta är viktigt för att kunna anpassa fosforgödslingen till markens fosforinnehåll och grödans behov. Bland Greppa Näringens medlemmar hade hela 77 procent en aktuell markkarta medan motsvarande andel bara var 38 procent för icke-medlemmar.
• Exempel på andra områden där medlemmar i Greppa Näringen i större grad gjort åtgärder är minskad fosforgödsling på fält med höga fosforklasser och anläggning av gräsbevuxna skyddszoner längs diken, sjöar eller vattendrag.