Violett blåvinge Plebejus optilete, en fjärilsart som har dött ut från många platser Finland på grund av klimatförändringarna. Den violetta blåvingen är beroende av rosling, lingon, odon eller tranbär, och finns dels i torvmossar och myrar, dels i tallhedar och fjällbjörkskog. Foto: Jaap Bouwman
Tufft för fjärilar när både klimat och landskap förändrar sig
Många djur och växtarter anpassar sig till ett varmare klimat genom att finna nya områden för sin överlevnad. I en nyligen publicerad studie som letts av forskare från SLU, med data från Nederländerna och Finland har det framkommit att fjärilar har svårare att anpassa sig när även landskapet förändrar sig.
Klimatförändringar påverkar den biologiska mångfalden på olika sätt
Stigande temperaturer leder till att djur- och växtarter söker nya områden norrut i takt med att klimatzonerna förskjuts. Dessa förändringar har skett för flera olika grupper av arter, men förändringen går oftast långsammare än klimatets förändring. Förutom att klimatet förändras så har landskapet förändrats genom bland annat ändrade jordbruksmetoder. Det har lett till att tidigare livsmiljöer har delats upp och förflyttats. Forskarna vill undersöka och förstå hur det påverkar arbetet med att bevara den biologiska mångfalden.
Fjärilsobservationer under 20 år
Forskarna har använt data från övervakning av fjärilar som gjorts under mer än 20 år i Finland och Nederländerna. De hade tillgång till data för 98 fjärilsarter och följde upp hur sammansättningen av fjärilsarter har förändrats under de senaste årtiondena på flera hundra platser. Fjärilsarterna kunde delas upp i både köld- och värmeanpassade fjärilar samt nordliga och sydliga arter.
De sydliga arterna hade lättare att kolonisera nya platser om deras livsmiljöer var jämnt utspridda i landskapet. Nordliga arter hade större krav på större och mer sammanhängande områden som stämde med deras livsmönster. Risken för att dö ut ökade när områdena var små och fragmenterade.
Viktigt att ängs- och betesmarker inte fortsätter att minska
Erik Öchringer, en av författarna till studien och verksam forskare vid institutionen för ekologi vid SLU menar att det viktigaste, både för nordliga och sydliga arter, är att se till att arean av viktiga livsmiljöer som till exempel ängs- och hagmarker inte fortsätter att minska. För att underlätta för sydliga arter att sprida sig norrut i takt med klimatförändringar är det dessutom viktigt att förstärka ett nätverk av livsmiljöer till exempel genom att restaurera marker. För att underlätta för de nordliga arterna att leva kvar i sina nuvarande miljöer behöver man öka arean och skapa mer sammanhängande miljöer.
Text: Carin Clason
Kontakt
Dela
Prenumerera på nyhetsbrevet
Vill du prenumerera på Greppa Näringens nyhetsbrev och få de senaste nyheterna inom miljö och klimat till din mejlbox två gånger i veckan?