Finska bondeorganisationer satsar på jordmånsprogram

Med utgångspunkt i FN:s mål om hållbar utveckling har de båda finska bondeorganisationerna MTK (finskspråkig) och SLC (svenskspråkig) antagit ett jordmånsprogram med 62 punkter.

I manifestet beskrivs de olika nyttorna för samhället av att ha friska odlingsjordar. Det bedöms inte finnas några stora hot mot den finska åkermarken. Den beskrivs bland annat som bland Europas renaste när det gäller innehåll av skadliga ämnen som exempelvis tungmetaller. Men vissa hot finns och varje år bebyggs eller asfalteras cirka 6 000 hektar. Det bedöms också att cirka 20 procent av alven i åkermarken är packningsskadad. För att minska de hot som finns och för att förebygga att nya uppstår har de båda bondeorganisationerna tagit fram en skrift som både är upplysande om grunderna i begreppet jordhälsa och samtidigt innehåller en lista med 62 punkter som är en blandning av aktiviteter under eget ansvar och saker som andra delar av samhället behöver hjälpa till med.

– Det är dags att ”gå tillbaka till rötterna” och använda jordmånen och andra naturresurser så att de främjar ekosystemtjänsterna. Vi vill producera mat, foder, fibrer och trä så hållbart och resurseffektivt som möjligt, säger Liisa Pietola, MTK:s miljödirektör.

Ägande och arrende

Frågeställningarna känns igen från den svenska debatten och i manifestet betonas vikten av det privata ägandet. Det man äger, tex åkermark, sköts för det mesta bra. Korta arrendeavtal tas upp som ett problem som hindrar viktiga men dyra insatser för bättre jordhälsa Längre kontrakt förordas och som exempel medger finska jordlegolagen arrendekontrakt på 10 år eller mera.

Viss kunskap saknas

Ett avsnitt i skriften beskriver hur viktigt det är med mera kunskap och siffror om markens egenskaper. Som exempel tycker de båda bondeorganisationerna att kunskapen om sambandet mellan olika metoder för jordbearbetning och avgång av klimatgaser är bristfällig och överhuvudtaget om gasutbytet mellan mark och atmosfär. Mer precis kunskap skulle kunna användas för att optimera jordbearbetning och grundvattenytans nivå i marken.

Här är några av de 62 punkterna:

• Besittning av (förfoganderätt till) åker hos expanderande gårdar främjas genom avtal, vilket minskar behovet av röjning och nyodling.
• Man ser till att regleringen av dikning eller försummad dränering inte hotar anpassning till klimatförändringen eller jordmånens bördighet.
• Ta fram koefficienter för både kolinlagring och gasavgång för klimatgaser för specifika jordarter och för olika odlingsmetoder. Det skulle främja lantbrukarnas kunskap om kolets kretslopp på egna gården och hur kolbalansen kan främjas.
• Markkarteringsresultaten kompletteras med jordart och mullhalt på basen av mätning (glödningsrest) utöver den konventionella enklare analysen.
• Avloppsvattenreningsverk sporras att ta i bruk teknologi, som tryggar att både vattnet och de fasta substanser som används som gödselmedel är rena.
  

Läs mer: MTK:s och SLC:s jordmånsprogram Länk till annan webbplats.

Text: Markus Hoffman