Studie jämför nitratläckage från ekologisk och konventionell odling

Nitratläckaget från både ekologiska och konventionella odlingsförsök överskred EU:s gränsvärden i en dansk-tysk studie som publicerats i den vetenskapliga tidskriften Agriculture, Ecosystems & Environment. Genom att integrera olika metoder som odling av foder, fånggrödor och avsalugrödor kan miljökraven efterlevas.

I studien undersöktes tre olika växtföljder under en tvåårsperiod, två specialiserade ekologiska växtföljder och en typisk konventionell växtföljd. Studien genomfördes på 400 hektar i ett område i norra Tyskland med bördiga jordar och hög produktion. Området liknade danska förhållanden och forskarna bakom artikeln menar att resultaten kan överföras till danska förhållanden och liknande områden. Studien genomfördes i samarbete mellan forskare vid Århus universitet i Danmark och Christian Albrechts universitet i Tyskland.

Resultaten visar fördelar med båda systemen

Resultaten visar att de ekologiska växtföljderna minskade nitratläckaget avsevärt per ytenhet jämfört med det konventionella systemet. Men när nitratläckaget mättes i förhållande till skörden blev det tvärtom. Då resulterade det konventionella systemet i 50 procent lägre kväveläckage, eftersom skörden var högre i det konventionella systemet än i de båda ekologiska systemen.

För de olika huvudgrödorna och efterföljande växtföljderna var markens innehåll av mineralkväve vid slutet av vegetationsperioden, och upptaget av kväve, under hösten de faktorer som bäst förutspådde hur stort kväveläckaget skulle bli. För den samlade effekten av de olika växtföljderna var det kvävebalansen som bäst beskrev kväveläckaget.

Både de studerade konventionella och ekologiska systemen överskred gränsvärdena för kvävebelastning och misslyckades med att nå miljömålen för vattenskydd enligt EU:s nitratdirektiv.

Integrerade system kan minska läckage

Att återinföra boskap till de här specialiserade växtodlingssystemen kan vara ett sätt att minska nitratläckaget, menar forskarna. Fleråriga vallar kan då inkluderas i växtföljden och minska läckaget. Forskarna framhåller också att de ekologiska systemen behöver öka skördarna, men att potentialen för detta i de specialiserade ekologiska växtodlingssystem som studerats är begränsade. Genom att ha ett ekologiskt mixat system där gödsel från djurhållning kan användas, kan det vara lättare att nå en ökad effektivitet, menar forskarna.

Ett annat sätt är att integrera olika metoder på ett annat sätt än dagens specialiserade växtodlingssystem, till exempel genom att kombinera odling av foder, med fånggrödor som säkerställer högt upptag av kväve under senhösten och avsalugrödor.

Enligt forskarna fanns också grödor inom den ekologiska växtföljden som kunde orsaka problem. Vallar med gräs och klöver som ofta används som huvudgröda för att fixera och ge kväve till efterföljande gröda är fördelaktiga när de plöjs ner på våren, men kan ge hög risk för läckage när de plöjs ner under hösten. Därför bör vallarna plöjas på våren och fånggrödor odlas på vintern, rekommenderar forskarna.

Källa: Organic farming requires good management to protect against nitrate contamination of the groundwater, nyhet från institutionen för agroekologi, Århus universitet av Camilla Brodam, 2021-03-17. Länk till annan webbplats.

Is organic agriculture in line with the EU-Nitrate directive? On-farm nitrate leaching from organic and conventional arable crop rotations av Lars Biernat, Friedhelm Taube, Iris Vogeler, Thorsten Reinsch, Christof Kluß, Ralf Loges, Christian Albrechts universitet i Tyskland och Århus universitet i Danmark, publicerad i Agriculture, Ecosystems & Environment,15 augusti, 2020. Länk till annan webbplats.

Text: Teresia Borgman