Mer intensiv vallodling frigör areal för bioenergiproduktion

Intensivare vallodling med fler arter i vallarna ökar skörden och frigör areal för bioenergiproduktion visar en grupp forskare från Nederländerna.

Hur mycket klimatnytta skulle kunna skapas om skördarna av vall ökade i Europa? Det var frågan som en grupp med tre forskare från Nederländerna ställde sig. Om det går att få högre skördar på den befintliga arealen frigörs areal för att producera bioenergi.

Flera sätt att intensifiera

Intensiv växtodling kan utgöras av intensiv vallodling men att intensifiera odling kan skapa oro för att det är dåligt för miljön, men det beror förstås helt på hur intensifieringen går till. Forskarna listar tre metoder för att intensifiera vallodlingen: a) fler arter i fröblandningen, b) bättre skörde- och betesmanagement och c) mera gödsel. I det här fallet har forskarna valt att intensifiera i form av att introducera fler arter i vallfröblandningar. Klöver/gräs-mix ger generellt högre skörd än baljväxter och gräs i renbestånd.

Forskningen utfördes som en modellstudie där andra forskares mätningar i fält av avkastning och annat användes. De räknade på två scenarier: 1) vallareal som frigörs fortsätter odlas med samma arter och biomassan används till etanol och 2) vallareal som frigörs sås in med energigrödorna rödhirs, elefantgräs eller rörflen och blir etanol.

Mer biomassa med energigräs

Att intensifiera vallodlingen i Europa skulle enligt forskarna frigöra cirka 850 000 hektar åkermark för bioenergiodling förutsatt att djurantalet och därmed foderbehovet inte ändras. Frankrike, Polen och Italien är de tre länder där potentialen är störst med att intensifiera vallodlingen. Om konventionella vallblandningar odlas på den frigjorda arealen motsvarar det cirka 3,7 miljoner ton torrsubstans (scenario 1). Om de tre energigrödorna ovan odlas blir det istället 11 miljoner ton ts. Det motsvarar en energimängd på 67 respektive 213 PJ (PJ=Petajoul 10 upphöjt till 15 joule) per år. Det är ett ganska litet bidrag till bioenergipotentialen i Europa där de största potentialerna ligger i skogsråvara, stallgödsel och halm.

Scenario 1 ändå bra

Trots den betydligt lägre biomassa- och energiproduktionen med vanlig vallblandning i scenario 1 hade den större klimatnytta än scenario 2 med energigräs. Siffrorna var 5,8 miljoner ton CO2e (koldioxidekvivalenter) jämfört med 4,0. En viktig förklaring till skillnaden är att baljväxterna i vallblandningen fixerade kväve och skapade lägre behov av mineralkvävegödsel och det sänkte lustgasavgången i kalkylen. En bra sak med energigrässcenariot var dock att etanolproduktionen, som var den energiprodukt som avsågs, blev större och kunde ersätta mer fossilt bränsle än i scenario 1. Men den nyttan vägde alltså inte helt upp effekten av den högre avgången av lustgas i scenario 2.

Text: Markus Hoffman

Källa: Bioenergy potential and greenhouse gas emissions from intensifying European temporary grasslands. Birka Wicke, Ingeborg Kluts and Jan Peter Lesschen. Land 2020, 9, 457 Länk till annan webbplats.