Jordbruksmarkens roll för att motverka klimatförändringar

Markanvändningens roll för att motverka klimatförändringar står i fokus för en ny skrift från Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien.

Hur det svenska jord- och skogsbruket kan begränsa och motverka klimatförändringar nationellt och globalt samt hur lantbruket kan klimatanpassas står i fokus för en ny skrift som tagits fram av Kommittén för klimat och markanvändning mot 2030. Rapporten samlar analyser från kommitténs sammankomster mellan 2017 och 2019.

Utgångspunkten är markanvändning och för jordbrukets del handlar det om organogena jordar, det vill säga jordar som skapats genom utdikning av torvmarker och sjöar, samt betesmarker och åkermarker. Jordbruket kan bidra både genom minskade utsläpp av växthusgaser och ökad inlagring av kol.

Återställa torvjordar till våtmark

Att återställa organogena jordar till våtmark är en åtgärd som skulle kunna minska utsläppen, enligt rapporten. Det skulle även bidra till andra miljönyttor som biologisk mångfald och rening av växtnäringsämnen.

Men det poängteras att på vissa organogena jordar är torvlagren redan så tunna att utsläppen inte längre är så stora. Det kan då vara bättre att fortsätta bruka dem än att överge dem i dränerat skick. Det finns också en risk att miljöbelastningen flyttar utomlands om åkermark läggs ner i Sverige.

Lagra in kol i jordbruksmark

Metoder med god potential att lagra kol i jordbruksmark är fånggrödor, mellangrödor, agroforestry, energiskog och fleråriga grödor som vall, enligt sammanställningen. Gödsling med stallgödsel som tillför organiskt material till marken och även mineralgödsel som gör att växterna bygger upp stora rotsystem lyfts också fram.

Storskaliga kolsänkor i jordbruket kan vara aktuella i en nära framtid, menar rapportförfattarna. De ser också ett behov att utveckla brukningsmetoder och ta fram grödor som ger bättre förutsättningar att binda in mer kol.

Minska utsläpp från fossila bränslen

Att minska utsläppen av koldioxid från fossila bränslen och bidra med förnybar energi, till exempel genom att öka produktion av biogas från gödsel eller växtmaterial som vall och mellangrödor, är andra områden som lyfts fram.

Fossilfrihet är något som Wapnö gård utanför Halmstad i Halland strävar efter och gården tas upp som ett exempel. Gården har en biogasanläggning och strävar efter att undvika onödiga transporter bland annat genom att förädla och sälja produkterna direkt på gården.

Slutligen diskuteras om certifiering och miljömärkning av produkter kan styra mot minskad miljö- och klimatpåverkan. Rapportförfattarna menar att allt talar för att miljö- och hållbarhetscertifiering kommer att få ökad betydelse i framtiden.