Greppa logotyp, länk till startsidan.
Greppa logotyp, länk till startsidan.

Den tekniska utvecklingen går snabbt mot självgående radhackar baserade på kamera- och GPS-teknik. Foto: Erling Nielsen, Århus universitet.

Nytt odlingssystem kan minska kväveläckage

Ökat radavstånd i huvudgrödan och tidig sådd kan förbättra tillväxten för mellangrödor, ge bättre kväveeffekt och stabilisera utbytet över tid. Det framgår av projektet RowCrop.

Inom projektet RowCrop har ett nytt odlingssystem inom ekologisk odling utvecklats för att effektivisera ogräsbekämpningen och optimera odling av mellangrödor, det vill säga grödor som odlas mellan två huvudgrödor. Systemet består av tre delar, enligt Seges nyhetsbrev Landbrugsinfo:

1. Radhackning av spannmål som såtts med 25 centimeters radavstånd
2. Etablering av kvävefixerande mellangrödor mellan raderna vid sista radhackning
3. Radhackning i mellangrödan efter skörd för att bekämpa rotogräs

Förbättrad kvävetillförsel och minskat läckage

Odling av spannmål med kvävefixerande mellangrödor kan både förbättra kvävetillförseln och minska kväveläckaget, enligt ett faktablad från projektet.

Av faktabladet framgår bland annat att:

  • Om huvudgrödan är kraftig är det bra att prioritera mellangrödan
  • När mellangrödan sås tidigt blir tillväxten innan skörd högre, konkurrensen från huvudgrödan blir mindre och effekten av mellangrödan blir större. Å andra sidan minskar möjligheten till ogräsbekämpning i huvudgrödan.
  • En mellangröda som etableras efter en radhackning i en kraftig huvudgröda får en förbättrad tillväxt om radavståndet är större. I en svagare huvudgröda finns ändå plats för mellangrödan att etablera sig och radavståndet är inte lika viktigt.

Tidig sådd av mellangrödan ökar dess tillväxt och kväveupptag, men ger samtidigt större konkurrens med huvudgrödan och risk för lägre utbyte av denna jämfört med en senare etablering av mellangrödan. Men en eventuell skördeminskning uppvägs av en större efterverkan av den tidigt etablerade mellangrödan, som ansamlar mer kväve, vilket i sin tur ger en högre skörd av den efterföljande huvudgrödan, enligt projektet.

Krävs en kraftig mellangröda

Försök visar också att kvävefixerande mellangrödor kan minska kväveläckaget i samma utsträckning som icke-kvävefixerande mellangrödor men att det kräver en kraftig mellangröda. Enligt projektet kan en bra mellangröda alltid hålla kväveutlakningen på en låg nivå, men hur kraftig mellangrödan bör vara beror på huvudgrödan och odlingssystemet. Till exempel krävs en kraftigare mellangröda efter en tidig potatisskörd än efter vårvete för att hålla kväveutlakningen på en låg nivå.

RowCrop är en del av det ekologiska R22D-prgrammet som koordineras av ICROF ((Internationalt Center for Forskning i Økologisk Jordbrug og Fødevaresystemer). I projektet deltar SEGES, Århus universitet, Köpenhamns universitet, Kongskilde Industries A/S, Barritskov Land- og skovbruk, och Gefion Økologisk rådgivning.

Källa:

Artikeln Nyt dyrkningssystem med rækkedyrkning og efterafgrøder Länk till annan webbplats. i SEGES nyhetsbrev Landbrugsinfo (2019-12-20) med länkar till faktablad och mer information om odlingssystemet:

Läs mer om projektet RowCrop på forskningscentret ICROFS webbplats. Länk till annan webbplats.

Dela

Prenumerera på nyhetsbrevet

Vill du prenumerera på Greppa Näringens nyhetsbrev och få de senaste nyheterna inom miljö och klimat till din mejlbox två gånger i veckan?

Prenumerera på Greppas nyhetsbrev

Relaterade nyheter

Ingen information tillgänglig