Friskare djur minskar ammoniakförlusterna

Friska, hållbara djur gör uppfödningen mer lönsam och minskar miljöpåverkan. Jordbruksverket redovisar återkommande statistik över hälsan hos lantbrukets djur framförallt inom mjölk- och nötproduktionen. Nya siffror visar att djurhälsan förbättrats över tid.

Djurhälsa definieras enligt Jordbruksverkets rapport Djurhälsa år 2022 Länk till annan webbplats. som individens, gruppens och besättningens frihet från sjukdomar, skador och andra lidanden. I statistiken ingår inte gris, får, lamm och höns, eftersom det inte finns någon individdata för de djuren.

Kalvdödligheten minskar

Dödsfall hos nötkreatur rapporteras till Jordbruksverkets centrala nötkreatursregister (CDB). Registret ger en bra bild av antalet kalvar som dör under sin första månad. Framför allt kan luftvägs- och tarminfektioner bli allvarliga under den första tiden. Mellan år 2003 och 2016 ökade kalvdödlighet inom en månad efter födseln, därefter har trenden istället varit minskande.

Totalt dog 2 procent av samtliga kalvar under första levnadsmånaden år 2022 och under de första sex levnadsmånaderna dog 4,7 procent. Statistiken skiljer inte på kalvar som har dött på grund av sjukdom eller avlivats av andra orsaker. Dödfödda ingår inte i statistiken.

Statistik redovisas för raser och korsningar med mer än 1 000 kalvar. För 2022 innebar det 15 raser som motsvarade över 99 procent av alla kalvar. Svensk Jersey-boskap (SJB) hade högst andel kalvar som dog under första levnadsmånaden, 3,7 procent, medan Fjällko hade den lägsta andelen, 0,8 procent.

Sjukligheten hos mjölkkor minskar över tid

Under året 2022/2023 var ungefär 12 procent av mjölkkorna sjuka. Juverinflammation, även kallat mastit, och kalvningsförlamning är exempel på vanliga och kostsamma sjukdomar inom mjölkproduktionen. Uppgifterna som är hämtade från Kokontrollen, Växa Sverige, omfattar cirka 77 procent av samtliga mjölkkor. Sedan kontrollåret 2010/2011 har sjukdomsfrekvensen hos mjölkkor minskat. Då var antal sjukdomstillfällen per 100 mjölkkor 31, motsvarande siffra för det senaste kontrollåret var 19.

Sjuklighet på stora och på små gårdar

Flest kor finns i besättningsstorleken 100-149 kor, 21 procent, följt av 200-299 kor, 17 procent. I gruppen 24 eller färre finns endast 1 procent av korna.

Kvarbliven efterbörd, mastit, samt övriga sjukdomar är mindre frekventa i de mindre besättningsstorlekarna.

De sjukdomar som minskar tydligast med ökande besättningsstorlek är kopplade till utfodring. Det kan antas att det i större besättningar finns mer teknik för foderstyrning vilket ger en mer behovsanpassad utfodring och djurhållning. Acetonemi som betyder aceton i blodet, kalvningsförlamning och behov av förlossningshjälp visar minskad frekvens vid ökande besättningsstorlekar. För mastit har trenden i besättningar med fler än 300 kor har nästan halverats sedan kontrollåret 2010/2011, från 16,8 till 8,5, men från ett högre utgångsläge är i mindre besättningar.

Figurerna nedan visar sjukdomsfrekvens uppdelat på besättningsstorlek

Sjuklighet varierar mellan mjölkkoraserna

I det statistiska underlaget är det flest kor av rasen svensk låglandsboskap SLB, drygt 110 000, följt av Svensk röd och vit boskap SRB, med drygt 58 000, medan vissa raser endast omfattar 500 djur. Med det något ojämna underlaget visar statistiken att mjölkkor av rasen SLB har högre mastitfrekvens än andra raser, medan SJB har högre andel kalvningsförlamningar.

God djurhälsa minskar ammoniakavgång och metanförluster

När ammoniakavgång diskuteras är det oftast åtgärder vid lagring och spridning av stallgödsel liksom åtgärder för att minska avgången i stall som är aktuellt. Men ammoniakavgången och metanförlusterna påverkas även av en god djurhälsa så att de djur som föds upp producerar kött och mjölk i den utsträckning som är planerat. Greppa Näringen har tagit fram flera checklistor som visar var de största förlusterna av ammoniak sker och vilka åtgärder som är mest kostnadseffektiva. Mycket av Greppa Näringens rådgivning syftar till att undvika överutfodring av protein. Det är en viktig åtgärd som bland annat minskar ureahalten i mjölk och därmed kväveförluster. Foderspill i kedjan från skörd av grovfoder till foderbordet är en annan viktig åtgärd för att minska ammoniakförlusterna, men som är svår att kvantifiera.

Källa: Djurhälsa år 2022, Jordbruksverket Länk till annan webbplats.

Text: Stina Olofsson