Musslor och lantbrukare avgör fjordens framtid

Att anlägga våtmarker i svämplan längs med åar kan ha stor betydelse för minskad kvävetillförsel till vattenmiljön. Men det krävs stor areal våtmark om målen i EU:s vattendirektiv ska nås, visar en ny studie från Danmark.

Danmark är ett av de länder i världen som med åren skaffat djupast kunskap om betydelsen av näringstillförsel till kustvatten. Nu har forskare gjort en ny studie av hur en av de danska havsfjordarna kan räddas. Ringköping fjord ligger på västra Jylland och har fått sitt namn av samhället Ringköping. Fjorden är speciell då den är instängd som en lagun med en tunn landremsa mot Nordsjön. Där finns en sluss där inflödet av saltvatten från Nordsjön och utflödet av fjordvatten regleras. En nyckelroll i hur fjorden mår har en musselart, nämligen sandmusslan. Den filtrerar fjordvattnet effektivt och gör vattnet klarare. Men den trivs bara vid en viss salthalt så slussen mot Nordsjön måste regleras noga.

Under sommaren styr halten kväve tillväxten av alger och annat i vattnet. Ju mer kväve desto mer tillväxt och mer grönt av klorofyll i vattnet och det leder till mindre siktdjup. Sandmusslan filtrerar en del av klorofyllen och om det inte vore för den skulle vattnet vara ännu grönare. 2019 dog musslorna i fjorden på grund av för låg salthalt och det blev en spektakulär algblomning. Det andra sättet att få ner kvävehalterna är att tillföra mindre kväve med de åar som mynnar i fjorden, och som i huvudsak avvattnar åkermark.

För att undersöka hur kvävetillförseln kan minska gjorde forskarna beräkningar med olika scenarier. Det som undersöktes är inga åtgärdsförslag utan ett sätt att öka kunskapen om vad som påverkar.

1. Att upphöra helt med jordbruk i tillrinningsområdet.
2. Att anlägga våtmarker i fyra olika omfattningar.
3. Att upphöra helt med utsläpp av kommunalt avloppsvatten.

Ingen odling eller mer våtmarker

Att upphöra med allt jordbruk är inget som någon förespråkar men om all odling ersattes med gräsmark skulle kvävetillförseln till fjorden minska med 50 procent. Att teoretiskt helt ta bort utsläpp av kommunalt avloppsvatten gav försumbart resultat. Det beror på att nuvarande reningsgrad är hög och att det inte finns större samhällen i tillrinningsområdet.

Scenariet med våtmarker utgörs av att omvandla 40, 50, 60 eller 100 procent av vattendragens svämplan till våtmarker. Ett svämplan är det flacka landområde intill ett vattendrag som översvämmas när vattenflödet överstiger vattendragets kapacitet. Ofta odlas det idag på svämplan eftersom de kan vara bördiga områden, men ibland blöta. I EU:s vattendirektiv finns ett mål för Ringköping fjord om att minska kvävetillförseln med cirka 35 procent. Det målet nås om cirka 50 procent av områdets svämplan görs om till våtmark. Det skulle motsvara cirka 27 000 hektar våtmark. Det är en stor areal våtmarker och kan sättas i relation till att hela tillrinningsområdet är cirka 350 000 hektar. Modellberäkningarna ger inget svar på var våtmarkerna ska ligga men de kan anläggas både på åkermark och annan mark. Så mycket våtmarker och den följande lägre kvävebelastningen på Ringköping fjord skulle ge 37 till 60 procent lägre halt av sommarklorofyll.

Text: Markus Hoffmann

Källa: Application of a soil-to-sea modelling framework for coastal eutrophication management, Estuarine, Coastal and Shelf Science, Volume 343, 2026, 110291, ISSN 0272-7714,Joao G. Ferreira, Leonard Bernard-Jannin, Alhambra Cubillo, Joao Lencart e Silva, Gerhardus P.J. Diedericks, Morten Holtegaard Nielsen, Flemming Gertz, Lene Moth, Helle Borum. Länk till annan webbplats.