Markens naturgivna egenskaper jämfört med människans påverkan

I matjorden är de naturgivna egenskaperna hos jorden tre gånger viktigare för markens skick än odlingsmetoderna. I alven är förhållandet åtta gånger större. Det visas i en ny sammanställning av långliggande försök över hela den europeiska kontinenten.

I en unik och stor europeisk studie har forskare försökt bena ut hur mycket av markens egenskaper som beror av naturgivna faktorer och hur mycket som beror av mänsklig påverkan genom odling. Tio långliggande fältförsök från Spanien i söder till Sverige och Uppsala i norr valdes ut. I sammanställningen valdes cirka 100 försöksrutor ut med olika strategier för jordbearbetning som plöjning och direktsådd och likaså försöksrutor med och utan tillförsel av stallgödsel. Jordprover togs på 10 och 30 cm djup för att representera matjord och alv. Där mättes bland annat bulkdensitet, aggregatstabilitet, infiltrationsförmåga och förekomst av daggmaskar.

Mer kol i marken kan ge grödan extra dagar med vatten

Markens mullhalt och struktur påverkar hur mycket vatten jorden kan hålla och hur lätt vattnet infiltrerar. Studien visade att högre halt organiskt kol i marken ökar mängden vatten som är tillgängligt för växterna. Om halten organiskt kol ökar med 10 gram per kilo jord kan mängden växttillgängligt vatten öka med omkring 6 procent, när även sambandet mellan mullhalt och bulkdensitet räknas in. För en vanlig matjord kan det motsvara ungefär fyra till fem extra dagars vattenförsörjning för grödan under sommaren i tempererade klimat, enligt en annan studie som de refererar till. Forskarna noterar också att medan mullhalt och bulkdensitet i matjorden påverkade markens fysikaliska egenskaper, verkade mängden daggmask inte göra det.

Alven är svårpåverkad

I matjorden hade mark- och klimatförhållandena ungefär tre gånger större betydelse för markens fysikaliska egenskaper än odlingsmetoderna. Motsvarande samband i alven var åtta till ett. Alltså mark- och klimatförhållandenas var åtta gånger viktigare än brukningen vilket tyder på att odlingsmetoderna hade begränsad påverkan på alvens fysikaliska egenskaper.

De flesta odlingsåtgärder påverkar främst matjordslagret. Om direkta effekter på alven uppstår kan de snarare vara negativa som exempelvis genom packning. Förutom packning påverkar odlingen alven mest indirekt genom rotbiomassan i djupled, markfaunans aktivitet, som djupgrävande maskar, och transporten av organiskt material ned i alven. Alvens fysikaliska egenskaper styrs därför i stor utsträckning av bestående och platsspecifika förhållanden, såsom lermineralogi och lokal hydrologi.

Mindre bearbetning och mer kol för stabilitet

Betydelsen av hur ofta och hur mycket jorden bearbetades studerades också. Den visade att intensiv bearbetning försämrade markens förmåga att låta vatten infiltrera. Det beror sannolikt på att sammanhängande makroporer förstörts. Hur stabila jordkokorna är har också betydelse för infiltrationen men också för förmågan att motstå erosion. Kolhalten var som väntat viktig för aggregatstabiliteten. Enligt studiens modell för att beräkna markens kolhalt krävs en genomsnittlig årlig koltillförsel på cirka 7,1 ton kol per hektar för att nå det tröskelvärde av kolhalt på 16,5 g per kg jord som ger en tillräckligt stor mängd stabila aggregat för att minska risken för jorderosion. Beräkningen gäller för en hypotetisk genomsnittlig försöksplats i de långliggande försöken. 7,1 ton är en stor mängd och en del av det tillförs med rötter och skörderester men skulle ändå behöva ganska stora mängder av fastgödsel, flytgödsel eller halm.

Annars var det den genomsnittliga årstemperaturen som visade sig vara den viktigaste faktorn för att förklara aggregatstabiliteten, troligen på grund av dess stora inverkan på omsättningen av organiskt material. Forskarna skriver att i torra och varma områden kanske inte förbättrade odlingsmetoder räcker för att förbättra markens egenskaper utan det kan krävas större förändringar i odling och markanvändning.

Text: Markus Hoffmann

Källa: Carbon Input and Tillage Intensity Modulate Pedo-Climatic Controls of Topsoil but Not Subsoil Physical Properties. Soil Use and Management 42, no. 3: e70247, Heller, O., T. D'Hose, P. Euteneuer, et al. 2026. Länk till annan webbplats.