Möjligt att minska jordbrukets fossilberoende - men stora insatser krävs

Svenskt jordbruk kan ställa om till nästan 100 procent fossilfria drivmedel redan till år 2030 ­– men det skulle kräva stora politiska och industriella satsningar, enligt en ny rapport från centrumbildningen AgroDrive.

AgroDrive är ett centrum för fossilfri energi inom jordbruk och livsmedel som leds av RISE, Research Institutes of Sweden. I en ny rapport går de igenom energianvändningen i den svenska primärproduktionen och sätter upp fyra scenarier, från nuläge till stigande ambitionsnivå, samt i vilken utsträckning dessa kan bidra till en omställning till ett fossilfritt jordbruk när det gäller drivmedel:

1. En låg reduktionsplikt på samma nivå som EU har idag (cirka 6 procent), inga åtgärder för att öka gröna drivmedel och fortsatt låg andel maskiner med alternativ motorteknik. Scenariot innebär att upp emot 80 procent av energin kommer från fossila källor och andelen förnybar energi stannar på en mycket låg nivå.
2. Återgång till den högre reduktionsplikt som fanns fram till år 2023 (cirka 30 procent). Scenariot innebär att andelen förnybara bränslen kan öka och två tredjedelar av drivmedlet kan vara fossilfritt till år 2030, mycket till följd av inblandning av biodrivmedel i diesel.
3. Nya maskiner byggs enbart för andra energislag än fossil diesel som biogas, el och vätgas. Scenariot minskar användningen av fossil diesel till 20 procent av behovet år 2030 samt
4. Det fjärde och mest ambitiösa scenariot går ut på att kombinera hög reduktionsplikt med ökad produktion av så kallade drop-in-bränslen, det vill säga biodrivmedel som blandas i fossilt bränsle, till exempel förnybar HVO-diesel (hydrerad vegetabilisk olja) och e-diesel (elektrodiesel som tillverkas genom att kombinera koldioxid och vätgas från förnybar el), samt att alla nya maskiner byggs för att drivas på alternativa drivmedel. Det här scenariot gör att fossil diesel nästan helt kan fasas ut till år 2030.

Tekniken finns - men samordnade insatser behövs

Rapporten redovisar också nuläget för energianvändningen i den svenska primärproduktionen inom områdena jordbruk (växtodling, trädgård och djurhållning), fiske och vattenbruk. Energianvändningen delas in i direkt och indirekt energianvändning, där direkt energianvändning innebär energi som används på gården i form av el, diesel eller biobränslen, medan indirekt energianvändning är den energi som går åt för att tillverka gårdens insatsvaror.

Resultaten visar att jordbruket är beroende av fossila bränslen, framför allt när det gäller drivmedel, torkning av spannmål och tillverkning av mineralgödsel. Cirka 42 procent av den direkta energianvändningen i det svenska jordbruket inklusive växthus beräknas komma från fossil energi, medan en uppskattning för den indirekta energianvändningen fossil energi för jordbruket är mer osäker.

Tekniken för att bryta det fossila beroendet finns, men kräver samordning mellan politik, industri och forskning, skriver rapportförfattarna i sina slutsatser. Omställningen leder till ökade kostnader för primärproduktionen och för att lantbruket ska klara av att bära dessa behövs styrmedel som klimatcheckar, investeringsstöd och långsiktiga spelregler så att det lönar att välja gröna alternativ, skriver rapportförfattarna.

Stor potential för mineralgödsel

När det gäller tillverkning och användning av mineralgödsel finns stor potential för lantbruket att minska energianvändningen och utsläppen av växthusgaser. Det kan handla både om att effektivisera användningen, främja recirkulerade näringsämnen och att ersätta den fossila råvaran vid tillverkning av mineralgödselkväve. Utsläppen från produktion av kvävegödsel sker idag utanför Sverige och användningen för svenska grödor påverkar därför inte den svenska klimatrapporteringen, men ger stor potential att bidra till minskade utsläpp globalt, skriver författarna.

Text: Teresia Borgman

Källa: Den svenska primärproduktionens energianvändning - En rapport framtagen inom centrumbildningen AgroDrive av Elin Einarsson Lindvall, Ola Petterson, Hugo Westlin, Per-Anders Algerbo, Sara Hornborg, Markus Langeland och Karin Nilsson, RISE Rapport 2026:30, AgroDrive. (laddas ned som en pdf) Länk till annan webbplats.

Läs mer om Agrodrive på RISE webbplats Länk till annan webbplats.