Rådgivarna berättar att det inte var en enskild ekosystemtjänst som motiverade lantbrukare att anlägga våtmarker utan flera. Samtliga rådgivare nämnde rekreation som ett viktigt motiv. Foto: Stina Olofsson
Våtmarksrådgivare om sitt arbete
Anläggandet av våtmarker i bemärkelsen jordbruksdammar är enträget och har pågått i cirka 30 år. I en ny intervju belyser 14 våtmarksrådgivare hinder för fler våtmarker och ger råd om hur arbetet kan förbättras.
Rekreation är flera saker
14 våtmarksrådgivare från åtta rådgivningsföretag intervjuades och 12 av dem arbetade med Greppa Näringen vid intervjutillfället. De intervjuades per telefon och fick svara på 30 frågor. Intervjuerna gjordes av en och samma person. Rådgivarna berättar att det inte var en enskild ekosystemtjänst som motiverade lantbrukare att anlägga våtmarker utan flera. Samtliga rådgivare nämnde rekreation som ett viktigt motiv och där ingår våtmarkens estetiska värde, möjlighet till fågelskådning, mer vilt, jakt och skridskoåkning.
Hinder och hur man övervinner dem
Under många år har det diskuterats vilka hinder som finns för att få fler våtmarker anlagda och rådgivarna i studien nämner flera. Pia Geranmayeh vid SLU är första författare till den vetenskapliga uppsatsen
- Det behövs tillräcklig tid under fältbesöken då kunskapsutbyte och ett viktigt förtroende byggs upp mellan våtmarksrådgivarna och markägarna. Å andra sidan anses det komplicerat och långdraget att söka finansiering och många markägare har inte råd att ligga ute med pengar. Om de dessutom inte kan vara säkra på att få ersättningen för att det blir finansieringsstopp som exempelvis år 2013, förloras förtroendet och anläggandet minskas, förklarar hon.
Pia Geranmayeh, SLU
Andra svårigheter som rådgivarna berättade om var att förekomsten av fornminnen helt kan sätta stopp för en våtmark, att det tar tid att hantera reglerna för dikningsföretag om det finns ett sådant och att en stor del av åkermarken är arrenderad.
Rådgivarna hade också flera konkreta förslag till förbättringar och det var exempelvis att samla de tre finansieringskällorna CAP, LOVA och LONA under ett paraply. Och att i CAP-stödet ge en del av ersättningen i förväg för att lantbrukaren inte ska behöva ligga ut med mycket pengar. Ett tredje förslag var att införa en mer standardiserad handläggning hos länsstyrelserna eftersom deras tolkning av regelverket skiljer sig åt.
Glöm inte underhålla våtmarken
Att bygga en våtmark är till viss del som att bygga ett hus. Båda behöver underhållas. En våtmark som anlades för cirka 30 år sedan med EU-stöd när Sverige gick med i unionen kan vara mer eller mindre igenvuxen och påfylld med sediment och ha dålig funktion som näringsfälla och kanske inte längre har någon öppen vattenspegel.
- Det som förvånade mig mest var att det sker så få rådgivningar om våtmarksskötsel. Vi kan inte bara bygga nya våtmarker utan behöver se till att de fungerar långsiktigt. Jordpartiklar ackumuleras och vegetationen tätnar, vilket kräver regelbundet underhåll. Jag skulle föreslå att det är obligatoriskt med en skötselrådgivning om man anlagt en våtmark, avslutar Pia Geranmayeh.
Text: Markus Hoffmann
Läs mer om Greppa Näringens rådgivning om anläggning och skötsel av våtmarker:
