Tio åtgärder för att minska förluster av livsmedel

Minst 450 000 ton livsmedelsråvaror blir aldrig mat. Det här är något som både minskar producenternas intäkter och påverkar miljö och klimat negativt. Det framgår i en slutrapport om livsmedelsförluster från Jordbruksverket, som nu föreslår tio åtgärdsområden för att mer av de förlorade råvarorna ska bli mat.

Slutrapporten har skrivits inom ett regeringsuppdrag och arbetet med den svenska livsmedelsstrategin. Åtta produktgrupper studerades: nötkött, griskött, mjölk, vildfångad fisk och skaldjur, kvarnvete, matpotatis, morötter och jordgubbar. De studerade grupperna omfattar ungefär hälften av primärproduktionen av livsmedel.

Lönsamhet hos producenterna och efterfrågan från konsumenterna är två viktiga faktorer för att mer av livsmedelsråvarorna ska kunna bli mat, enligt rapporten. Det behöver också finnas ett samarbete längs hela livsmedelskedjan, till exempel att köpare inte ställer högre kvalitetskrav än nödvändigt.

10 åtgärdsområden

De tio åtgärdsområden för att minska livsmedelsförlusterna som listas i rapporten är:

Använda goda produktionsmetoder som nyttjar en stor andel av de producerade råvarorna. Primärproducenterna behöver vara lönsamma så att de kan investera i ny teknik, maskiner, byggnader och kunskapsuppbyggnad.

Producenter kan behöva rådgivning och verktyg för att mäta och utvärdera matsvinn och utbyte. Konsumenter kan också behöva mer kunskap, till exempel om råvarornas kvalitet och "nya rätter" som utnyttjar mer av råvaran.

Det behövs mer kunskap om produktionsmetoder som klarar ett förändrat klimat. Det behövs också forskning och utveckling så att mer av livsmedelsprodukterna används.

Det behövs innovativa produkter som använder mer av råvaran och restprodukterna från primärproduktionen och industrin. Det kan också behövas en bättre koppling mellan aktörer med ett överskott på råvaror och produkter och aktörer som kan förädla och sälja dessa.

Regler ska inte vara utformade så att de ger onödiga förluster.

Det är viktigt att fler nötkreatur och grisar överlever och går till slakt, både för att minska utsläppen av växthusgaser och förbättra ekonomin i primärproduktionen. Ett möjligt arbetssätt är att överföra kunskap från gårdar med högst överlevnad och flest djur till slakt till gårdar med sämre resultat. Ett annat behov som lyfts fram är att ytterligare utreda möjligheter för ökad nödslakt och slakt på gård.

Dagligvaruhandeln och andra köpare av produkter behöver diskutera och få ökad kunskap om kvalitetsnormer och andra krav för att minska matsvinnet och främja nya produkter som tar vara på mer av råvarorna.

Producenter, industri och handel behöver samverka för att gemensamt minska förluster och svinn i livsmedelskedjan. Idag finns den frivilliga branschöverenskommelsen Samarbete för minskat matsvinn, SAMS (Länk: https://www.ivl.se/projektwebbar/samarbete-for-minskat-matsvinn.html), men fler behöver ansluta. Restauranger och offentliga kök kan ta fram nya sätt att förädla råvaror som kan påverka konsumenternas preferenser.

Affärsmodeller som kan minska svinnet behöver undersökas. Till exempel att köparen tar ansvar för överskottet, eller att primärledet har tillgång till fler marknadskanaler som butik, restaurang, egen förädling och självplock. Förmedling och samarbeten så att restprodukter från industrin kan bli foder, kan också behövas.

Att behålla och öppna upp för nya marknader för export inom och utom EU är en fråga för myndigheterna att arbeta vidare med.

Jordbruksverket planerar under 2024 att diskutera åtgärderna vidare med branschföreträdare. Mer kunskap behöver tas fram kring andra produkter, till exempel kyckling, ägg, äpplen, råg, havre, får-lamm och hästkött. Det behövs också studier som visar att insatserna lönar sig ekonomiskt, enligt rapporten.

Text: Teresia Borgman

Källa: Slutrapport om livsmedelsförluster, Resultat och åtgärder för att mer ska bli mat, Jordbruksverket, Länk till annan webbplats. Författare: Karin Lindow, Kristina Mattsson, Marie Olsson, Ingrid Strid, Rapport: 2024:1, 2024-02-12.