Markus Hoffmann årets mottagare av Våtmarkspriset

Markus är utbildad agronomie doktor och har under drygt 20 år arbetat på LRF med ansvar för vatten- och hållbarhetsfrågor. Priset som delas ut för tjugonde gången kommer att överlämnas vid våtmarken i Bergianska Trädgården den 16 juni.

Juryns motivering

Under prisutdelningen kommer Våtmarksfondens ordförande Björn Sprängare och Ragn-Sellsföretagens ordförande att vara närvarande. Juryns motivering till Våtmarkspriset 2023 lyder:

"Markus har med stort engagemang och intresse arbetat för våtmarker i landskapet. Genom sin stora kontaktyta har han nyttjat möjligheten att sprida kunskap om våtmarkernas stora betydelse för den biologiska mångfalden, klimatanpassningen och som biologiska reningsverk till relevanta aktörer runt om i landet. Markus har varit och är en brygga mellan myndigheter och lantbrukets behov. Bland annat som en stark röst i utvecklandet av lokala åtgärdssamordnare för vatten (s.k. LEVA Lokalt engagemang för vatten) där anläggandet av våtmarker är ett väsentligt inslag. Att fånga upp pågående regeländringar och analysera deras effekt på våtmarksarbetet är också en stark sida hos Markus Hoffman. Genom sitt stora intresse, kunskap och förståelse för våtmarkernas värde har Markus även blivit en uppskattad föreläsare i dessa sammanhang."

Över 5 000 rådgivningar i Greppa Näringen

I Greppa Näringen har mer än 5 000 rådgivningar som gällt förutsättningen för att anlägga och bevara våtmarkernas funktion genomförts. Huvudsyftet för dessa våtmarker och dammar är att minska övergödningen och markägaren får tips om lämpliga ställen för en våtmark och uppmanas att ansöka anläggningsstöd. Med stor andel jordbruksmark och i bygder med många djurgårdar är våtmarker viktiga för att minska övergödningen och rådgivning har varit viktig för att Sverige ska få fler våtmarker.

-Grattis till våtmarkspriset! Du har arbetat i Greppa Näringens ledning sedan starten och påpekat att en våtmark som anläggs för att minska förluster av kväve och fosfor ofta bidrar till biologisk mångfald. Har du något exempel på det?

- Jag tänker främst på den studie som John Strand på Hushållningssällskapet i Halland med flera gjorde för snart 10 år sedan. Där visade de att flera arter av fåglar och grodor kunnat flyttas till lägre hotkategorier i Artdatabankens rödlista och kopplade till anlagda våtmarker i åkerlandskapet. Och sedan dess har det anlagts många fler.

- Vad är viktigast, att anlägga våtmarker i skogen eller i slättbygd?

- Viktigast för vem bör man fundera på. Nästan alla våtmarker anläggs hos privata markägare och deras motiv på sin fastighet behöver mötas, annars blir det ingen våtmark alls. Om man istället funderar över vilka våtmarker som är viktigast för staten Sverige eftersom det är skattebetalarna som bekostar de flesta, så vill nog medborgarna helst slippa välja utan få våtmarker både i skogen och på slätten med extra allt, alltså både vattenrening, biologisk mångfald och klimatnytta.

- Går det att kombinera olika syften i samma våtmark?

Nu har debattens fokus flyttats till våtmarker i bemärkelsen att höja grundvattenytan i torvmarker i skogen och på torvrik åkermark för klimatets skull. Att ordet våtmark används för så olika saker skapar ibland viss förvirring. Men det är viktigt att påminna sig om att det finns inga ”fel” våtmarker.