Lär dig mer om Klimatkollen på Elmia Lantbruk 19-21 oktober

Greppa Näringens klimatrådgivning har inspirerat och motiverat lantbrukaren att minska växthusgasutsläppen sedan 2010. Efter att ha gjort 1 831 rådgivningsbesök med beräkningar på gårdsnivå tog vi under 2020 steget att även kunna beräkna klimatavtryck per produkt.

Den 19-21 oktober kan du prata Klimatkollen i vår monter B0:37 på mässan Elmia Lantbruk som i år har tema klimat.

Intresset för jordbrukets klimatpåverkan ökat lavinartat. Inom jordbruket är det inom djurproduktionen som det går att hitta flest åtgärder som minskar jordbrukets klimatpåverkan. Redan vid starten av klimatrådgivningen utvecklade Greppa Näringen ett beräkningsverktyg för olika förlustvägar av växthusgaser. Flera uppköpare och certifieringsorgan har ställt krav på klimatkartläggning och Greppa Näringen kan erbjuda detta till producenterna.

Klimatkollen under utveckling

Greppa Näringens klimatrådgivning syftar till att öka kunskapen om vad som är stort och smått i företagets klimatpåverkan och hjälpa lantbrukaren att hitta åtgärder som minskar växthusgasutsläppen. Under 2020 har vi vidareutvecklat beräkningarna om gårdarnas klimatpåverkan. Med en utökad funktion i programmet Vera går det nu att fördela klimatavtrycket över gårdens olika produkter som till exempel vete, potatis, oljeväxter, kött och mjölk. Idag efterfrågar branschen absoluta tal och jämförelsevärden och då kommer dessa beräkningar att vara viktiga, men det viktigaste är fortfarande att förstå storleksordningen på gårdens förluster och därmed var åtgärderna ska sättas in.

Inköp, mark, energi och djur påverkar

I Klimatkollen beräknas växthusgasutsläpp från en gård under ett år och då ingår klimatavtryck av införda varor samt växthusgasutsläpp från mark, energianvändning och djurhållning. Noggrann insamling av gårdens uppgifter är viktigt för att kunna ta fram relevanta jämförelsevärden för gårdarna som fått rådgivning i Greppa Näringen. Det är stor spridning i totalt klimatavtryck vilket bland annat beror på gårdens areal, djurantal och inköpta produkter.

Lustgas dominerar i växtodlingen

I utvärderingen av 175 rådgivningar om klimat på växtodlingsgårdar under tidsperioden 2010–2016 framkom att lustgasemissionerna från mark svarade för 40 procent av klimat avtrycket från gårdarna. Det totala klimatavtrycket varierade mycket. Slutsatsen blir att det är viktigt med åtgärder för ökad effektivitet av tillfört kväve. För de rena växtodlingsgårdarna kunde vi med hjälp av uppgift om gårdens sammanlagda areal beräkna ett medelvärde för kg CO2e per kg produkt, genom att dividera gårdens totala klimatavtryck med summan av de inrapporterade skördarna. Medelvärdet för alla 175 gårdar var 0,4 kg CO2e per kg skördad gröda vilket är i samma storleksordning som för spannmål som i andra studier.

Metan dominerar hos idisslarna

För djurgårdar sammanställdes beräkningar från 785 gårdar. Mjölk- och nötköttsproduktionens växthusgasutsläpp domineras av metan, framför allt från djurens fodersmältning, men det bildas även metan vid lagring av stallgödsel. Metan från djurens fodersmältning står för nästan halva klimatpåverkan från mjölk- och nötköttsproduktionen. I vommen hos idisslare finns bakterier som bildar metan när kolhydrater bryts ner. Mängden som bildas beror i stor utsträckning på hur mycket foder djuren äter. Ju högre foderåtgång, desto mer metan. Därför är den viktigaste åtgärden att begränsa den tid då djuren konsumerar foder men inte producerar animalieprodukter. Det görs genom lägre inkalvningsålder, ökad livslängd, fler överlevande smågrisar, etc, det vill säga faktorer som även är viktiga för produktionen. I Greppa Näringens uppföljningsrådgivning har medlemmar som utöver Klimatkollen fått flera andra rådgivningar, svarat på frågor om åtgärder. I figur 2 framgår att omkring hälften av de svarande förbättrat flera av dessa faktorer.

Foderproduktionens betydelse

Näst största utsläpp kommer från foderproduktionen, som främst medför utsläpp av lustgas från mark och från produktionen av mineralgödselkväve samt utsläpp av koldioxid från användning av maskiner. Åtgärder som ger hög produktion per insatt mängd insatsvaror, samt minskat foderspill är mycket viktiga. Stallgödseln bidrar till utsläpp av lustgas (direkt och indirekt via ammoniak och nitratförluster) samt till metanavgång i stall och lager. Inköpt foder har en klimatpåverkan i form av utsläpp som skett där fodret odlats. Det är svårt att ange ett typvärde för en gård med viss produktionsinriktning eftersom totalt klimatavtryck varierade mycket mellan olika gårdar, både för mjölkföretag och nötköttsföretag. Därför bör man studera samma gård över tid och se om man kan uppnå förbättringar. För att få en helhetsbild behöver man komplettera totalberäkning för gården med de nya beräkningarna där förlusterna räknas ut per produkt. Greppa Näringens arbete med klimatfrågan utvecklas nu vidare med bland annat beräkningar för flera olika gårdstyper, som kan ge jämförande värden och möjliggöra ”benchmarking” av lantbrukarens egen gård.