Ambitiös klimathandlingsplan för lantbruket på Irland

På Irland har nyligen nya ambitiösa klimatmål för lantbruket beslutats av regeringen där utsläppen ska minska med 25 procent till 2030 från 2018-års nivå. Det innebär en stor utmaning för lantbrukarna eftersom klimatgasutsläppen ökat under senare år på grund av fler mjölkkor.

Lantbruket på Irland är en viktig ekonomisk sektor som sysselsätter cirka 164 000 personer och exporterar produkter till ett värde av nästan 150 miljarder kronor årligen. Samtidigt står sektorn för cirka 35 procent av utsläppen av klimatgaser på Irland. Det kan jämföras med ett genomsnitt för EU på cirka 12 procent. En besvärande omständighet är att lantbruket på Irland ökat utsläppen med cirka 8 procent från 2005 till 2018. Det beror till stor del på fler mjölkkor och om den trenden fortsätter riskerar det att omintetgöra utsläppsminskningarna av de klimatåtgärder som lantbruket samtidigt gör. I en ny klimathandlingsplan pekas åtgärder ut för att minska klimatgasutsläppen med 25 procent från 2018 till 2030.

Så ska målen nås

I klimathandlingsplanen beskrivs att det är viktigt att omfattande åtgärder görs snart för att undvika att mer radikala grepp behöver tas senare. Nedan finns åtgärder där det varit möjligt att räkna ut hur många ton CO2e var och en kan ge.

1. Mängden kväve från mineralgödsel som används årligen ska minska från drygt 400 000 ton till under 325 000 ton till 2030.
2. Mineralgödsel i form av kalciumammoniumnitrat ska ersättas med olika former av urea som ger mindre lustgas.
3. 90 procent av flytgödseln ska spridas med teknik som ger låg emission.
4. Ökning av arealen ekologisk odling från 74 000 hektar till 350 000 hektar.
5. Minska råproteinhalten i foder.
6. Slakta nötkreatur vid 24 månaders ålder istället för dagens cirka 27 månader.
7. Öka antalet mjölkbesättningar som använder mjölkmätning från 50 till 90 procent. Och öka antalet dikobesättningar som använder viktregistrering från 30 till 70 procent.
8. 1,6 TWh biogas ska produceras med bland annat gödsel som ingrediens.

Fler åtgärder på sikt

Det finns fler klimatåtgärder att göra än de åtta ovan men det är svårt att sätta siffror på hur mycket klimatnytta som en del åtgärder ger. Det är tydligt att klimatåtgärdsarbetet rör sig vid forskningsfronten och det saknas viss kunskap. Åtgärder som är under utredning är kolinlagring på åkermark där det i slutet av 2023 ska finnas en modell på plats och att använda fodertillsatser för minskad metanavgång för betesbaserad djurhållning.

Källa: gov.ie, Climate Action Plan 2021 Länk till annan webbplats.

Text: Markus Hoffmann