Gör en växtodlingsplan eller gödslingsplan

Växtodlingsplanen är ett redskap för att planera tillförseln av växtnäring och kalk efter grödornas näringsbehov. Då undviker du att det finns outnyttjad växtnäring kvar i marken efter skörd.

Om du uppdaterar planen med genomförd gödsling och skördar kan du hålla koll på tillförda mängder på längre sikt. Om du även markkarterar regelbundet och gör växtnäringsbalanser ser du tydligt skillnaden mellan tillförsel och bortförsel. På lång sikt kan det leda mot önskat växtnäringstillstånd.

Om din gård ligger inom nitratkänsligt område enligt Jordbruksverkets föreskrift om miljöhänsyn i jordbruket, SJVFS 2004:62, behöver du dokumentera hur du har beräknat grödornas kvävebehov utifrån förväntad skörd och riktgiva för respektive gröda. Du behöver också ta hänsyn till stallgödselns långsiktiga kväveeffekt, förfruktseffekt från föregående gröda, om du odlar på mulljord och hur mycket kväve som kommer från stallgödsel och andra organiska gödselmedel. Oftast kan du ange dessa uppgifter i ett växtodlingsprogram som exempelvis Vera. Har du inte tillgång till ett program behöver du dokumentera uppgifterna på annat sätt.

Om du ansöker om ersättningen precisionsjordbruk planering ska du ha en växtodlingsplan som innehåller en gödslingsplan för året där alla skiften av ägoslaget åkermark finns med. Läs mer om krav på växtodlingsplanen på Jordbruksverkets webbplats.

Ta hjälp av Vera när du ska göra din växtodlingsplan

Du kan använda beräknings­verktyget Vera och beräkningsdelen ”Gödslingsplan och utlakning” för att göra en växtodlings­plan. I Vera kallas växtodlingsplanen för gödslingsplan. Verktyget är kostnadsfritt och du kan välja att hämta skifte, areal, förfrukt och gröda från din inskickade SAM‑ansökan till gödslings­planen. Därefter lägger du in planerad gödsling och skriver ut rapporten Gödslingsplan – behovsbaserad.