Kväveupptaget fortsätter öka i gödslade fält, vecka 21

I Östergötland, Södermanlands och Örebro län fortsätter kväveupptaget att öka i gödslade fält senaste veckan medan det inte hänt så mycket i nollrutorna. På Öland och i Kalmar har upptaget under denna vecka ökat mer än i övriga län, framförallt i de gödslade fälten.

Kväveupptaget fortsätter i gödslade fält i Östergötland

I Östergötland var höstvetet i DC 32 (tvånodsstadiet) på de flesta håll, men på några fält var det fortfarande i DC31 vid senaste mätningen den 19 maj. Kväveupptaget var i genomsnitt 32 kg/ha i nollrutorna och 62 kg/ha i de gödslade fälten, se diagram 1. Det betyder att upptaget har ökat med 11 kg i de gödslade fälten men varit i stort sett oförändrat i nollrutorna den senaste veckan. Variationerna mellan olika fält är stora – i nollrutorna varierade kväveupptaget mellan 12 och 49 kg/ha och i de gödslade fälten mellan 35 och 87 kg/ha.

Bild 1 och 2 visar två av nollrutorna i Östergötland, fält E2 Helleberga och E7 Broby.

Diagram 1. Kväveupptag i 9 höstvetefält i Östergötland den 19 maj.

Större kväveupptag i Södermanland

I Södermanland var fälten också i DC31-32 vid senaste mätningen, som gjordes den 22 maj. Kväveupptaget var i genomsnitt 33 kg/ha i nollrutorna och 77 kg/ha i de gödslade fälten, se diagram 2. På en vecka har alltså vetet i nollrutorna tagit upp 2 kg och i de gödslade fälten 17 kg kväve/ha.

Diagram 2. Kväveupptag i fyra höstvetefält i Södermanland den 19 maj.

Störst kväveleverans efter vitklöver i Örebro län

I Örebro län var vetet också i DC 31-32 vid senaste mätningen den 22 maj. Kväveupptaget var i genomsnitt 25 kg/ha i nollrutorna och 77 kg/ha i gödslade fält, se diagram 3. I nollrutorna var kväveupptaget i stort sett oförändrat och i de gödslade fälten ökade det med 16 kg den senaste veckan.

I bild 3 visas fält T3 Nybble med höstvete efter höstvete. I nollrutan har vetet tagit upp 21 kg och i fältet 84 kg kväve/ha. Störst kväveupptag i nollrutan i Örebro län ser vi i fält T4 med vitklöver som förfrukt.

Diagram 3. Kväveupptag på fem höstvetefält i Örebro län den 22 maj.

Just nu ökar kväveupptaget mest i Kalmar län

I Kalmar är alla fält nu i flaggbladsstadiet, DC37. Nu går det att se en ökning av kväveupptaget där regnet som kom i förra veckan och värmen säkert har bidragit. Kväveupptaget i nollrutorna har sedan förra veckan ökat med i snitt med 5 kg/ha men det finns stora variationer mellan olika platser. Upptaget i gödslade fält ökar också, där är det i snitt en ökning med 25 kg N/ha sedan förra veckan. Även inom fälten finns det en variation, framförallt på de öländska fälten. Se diagram 4 för kväveupptag i nollrutor och fält.

Bild 4 och 5 visar nollrutorna på fält H4 Smedby och H9 Torslunda.

Diagram 4. Kväveupptag i tio höstvetefält i Kalmar län den 22 maj.

Jämförelse mellan år

I diagram 5 visas kväveupptaget för nollrutor och gödslade fält vid olika utvecklingsstadier för åren 2016-2023. Hittills i år kan vi se att upptaget i nollrutorna ligger relativt lågt medan det i de gödslade fälten ligger ungefär i mitten. Eftersom det inte är exakt samma fält och gårdar med i mätningarna varje år bör jämförelsen tas med en nypa salt.

Viktigt att tänka på inför kompletteringsgödsling

Många höstvetefält är fina och har troligen hög skördepotential. Några fält har nått DC 37 men för flertalet är det fortfarande någon vecka dit. Det innebär att det är dags att överväga om det behövs mer kväve. Fundera på följande punkter när du ska bestämma hur mycket kväve som behövs:

• I våra mätningar ökar kväveupptaget i gödslade fält ganska mycket just nu.
• Det finns troligen outnyttjat kväve kvar i marken. Om det är torrt transporteras kvävet inte lika effektivt ner till rötterna. Om du lagt stallgödsel, mycket ammoniumkväve eller urea finns också risk att dessa kväveformer inte har hunnit omvandlas till lättlösligt nitrat.
• Verkar skördeuppskattningen realistisk eller finns det risk att skörden blir lägre på grund av skottreduktion?
• Ta hjälp av de redskap som finns för att bedöma resterande kvävebehov, till exempel nollrutemätningar, N-Tester och CropSAT. Länk till CropSAT. Länk till annan webbplats.
• Satellitkartor i CropSAT eller andra tjänster kan också vara en hjälp att få överblick över bestånden och eventuella torkskador. Tänk på att verktyg som mäter koncentrationen av kväve i växten bara ger ett värde bara på just koncentrationen och inte säger något om hur mycket kväve som finns kvar i marken.
• Följ väderprognosen. Du får bäst effekt av kvävet om du gödslar strax före regn.
• Det finns fortfarande gott om tid att bestämma slutlig kvävegiva. En bra idé kan vara att dela upp kompletteringsgödslingen i två delar om läget är osäkert. Om förhållandena blir bättre och markfukten ökar gör det inget om du lägger sista givan lite senare. Gödsling fram till avslutad blomning kan öka såväl skörd som kvalitet.
• Ju senare gödsling och ju torrare förhållanden, desto viktigare är det att använda nitratkväve, som kalksalpeter, för att så mycket kväve som möjligt ska tas upp snabbt av grödan.
• Hur mycket av tillfört gödselkväve har tagits upp? Mätningarna med kvävesensorn visar hur mycket kväve som har lagrats in i grönmassan, men lika mycket kväve finns sannolikt i rötterna vid aktuella stadier. Observera att gödslingsrekommendationerna utgår ifrån hur mycket kväve som behövs vid en viss skörd utifrån försök och då ingår kväve till både gröda och rötter. Man ska alltså inte dubbla den rekommenderade givan vid en viss skörd för att rötterna också ska få kväve.

Nästa mätning

Nästa mätning blir fredagen den 26 och måndagen den 29 maj och resultaten kommer redovisas vecka 22.

Pernilla Kvarmo, Tellie Karlsson och Johan Malgeryd, Linköping och Kalmar

Förutsättningar på fälten

Nollrutefälten är vanliga fält med en variation av sorter, jordarter, jordbearbetning och gödsling. Bakgrundsdata och uppgifter om gödsling för fälten visas i tabell 1. Tabellen uppdateras efter hand.