Kväveupptaget högt och ökande vid årets sista mätning

Kväveupptaget är högt och ökar fortfarande i de mätta höstvetefälten. Det går att komplettera med mer kväve om det behövs men det brådskar nu när vetet är i axgången. Vi kan inte se några större skillnader mellan goda och sämre förfrukter när vi tittar på hela området.

Kväveupptaget är fortfarande stort i Östergötland

Vid den senaste mätningen som gjordes torsdagen den 4 juni var höstvetet i median i DC 47 med en variation mellan DC43 och 53. Kväveupptaget var i medeltal 66 kg/ha i nollrutorna och 123 kg/ha i de gödslade fälten. Detta är en ovanligt stor ökning med 20 kg/ha i nollrutorna och 27 kg/ha i fälten, se diagram 1. Variationen i upptag är ganska stor. Upptaget i nollrutorna varierar nu mellan 22 och 97 kg och i fälten mellan 78 och 156 kg kväve per hektar.

I Östergötland finns ett försök i serie L3-2321 Kvävegödsling till höstvete utanför Klockrike. Där var kväveupptaget vid mätningen den 8 juni 27 kg/ha i nollrutan och 76 kg/ha i gödslat led.

Diagram 1. Kväveupptag i Östergötland den 4 juni. Höstvetet var då i DC 47 i median.

Fortsatt ökning även i Södermanlands och Örebro län

I Södermanland var höstvetet i DC 47-49 vid mätningen den 8 juni. Kväveupptaget där var i medeltal 43 kg/ha i nollrutorna och 91 kg/ha i fälten, se diagram 2. Det är en ökning med 7 kg/ha i nollrutorna och oförändrat i fälten.

I Örebro län var höstvetet i DC 47-55 vid mätningen den 8 juni. På de fyra mätta fälten där var kväveupptaget i medeltal 59 kg/ha i nollrutorna och 132 kg/ha i fälten. Det är en ökning med 16 respektive 38 kg/ha jämfört med förra veckan.

Upptaget i nollrutorna varierar mellan 23 och 81 kg och i fälten mellan 83 och 142 kg kväve per hektar.

I försöket i serie L3-2321 Kvävegödsling till höstvete strax väster om Örebro var kväveupptaget vid mätningen den 8 juni 20 kg/ha i nollrutan och 73 kg/ha i gödslat led.

Diagram 2. Kväveupptag i Södermanlands och Örebro län den 8 juni. Höstvetet var då i DC 47-55.

Jämförelse med tidigare år

Kväveupptaget ligger nu bland de högre i både nollrutor och fält när vi jämför medelvärdena för alla mätta fält i vårt område mellan år, se diagram 3. I siffrorna för 2026 saknas Kalmarområdet, vilket gör att jämförelsen ska tas med en nypa salt.

Diagram 3. Genomsnittligt kväveupptag i nollrutor och höstvetefält vid olika utvecklingsstadier för åren 2018 och 2022-2026. I sammanställningen ingår mätningar på fält i Östergötland, Södermanland, Örebro och Kalmar län utom för 2026 då Kalmar län inte är med.

Hög tid att lägga mer kväve om det behövs

I mitten av maj skrev vi om kompletteringsgödsling och vad du kan tänka på då. Det är fortfarande möjligt att komplettera med mer kväve om det behövs och om skördenivån verkar högre än den tidigare bedömningen. Det fungerar och kan ge ökad skörd och proteinhalt ända fram till blomning även om den största skördehöjande effekten är runt DC37 och lite senare.

Läs mer om kompletteringsgödsling i Säsongsnytt Öst vecka 22.

Detta var årets sista redovisning av mätningar för i år. Så vi vill tacka alla inblandade lantbrukare, personal på Yara och på HS Konsult AB.

Beskrivning av fälten

Lantbrukarna lägger ut nollrutorna i samband med årets första gödsling. Nollrutefälten är höstvetefält med en variation av sorter, jordarter, jordbearbetning och gödsling. Bakgrundsdata och uppgifter om gödsling för fälten i området visas i tabell 1. Tabellen uppdateras efter hand som vi får in nya uppgifter från lantbrukarna.