Bra fart på kväveupptag och mineralisering i hela region Öst

Den senaste veckan har kväveupptaget satt fart på allvar i hela området. I snitt har upptaget ökat med 10 kg/ha i nollrutorna och 30 kg/ha i de gödslade fälten. När mätningarna gjordes var vetet i DC 32 i de flesta fält. Tre fält var fortfarande kvar i DC 31 medan ett hade nått DC 37.

Kväveupptaget ökar snabbt i Östergötland

I Östergötland gjordes den senaste mätningen fredagen den 22 maj. Höstvetet var då i DC 32 (två noder) i alla fält utom två. I ett fält var vetet fortfarande var kvar i DC 31 (en nod) och i ett hade det nått DC 37 (flaggbladsstadiet). Kväveupptaget var i medeltal 37 kg/ha i nollrutorna och 73 kg/ha i de gödslade fälten. Sedan förra mätningen har upptaget ökat med i snitt 10 kg/ha i nollrutorna och 28 kg/ha i de gödslade fälten, se diagram 1.

Diagram 1. Kväveupptag i Östergötland den 22 maj. Höstvetet var då i DC 31-37.

I Östergötland finns också ett försök i serie L3-2321 Kvävegödsling till höstvete på St. Berga utanför Klockrike. Där var kväveupptaget vid senaste mätningen den 25 maj 22 kg/ha i nollrutan och 56 kg/ha i gödslat led.

Stor ökning även i Södermanlands och Örebro län

I Södermanlands och Örebro län hade höstvetet nått DC 31-32 (en resp. två noder) vid senaste mätningen den 25 maj.

Kväveupptaget i de båda återstående fälten i Södermanland var i medeltal 22 kg/ha i nollrutorna och 67 kg/ha i de gödslade fälten, se diagram 2. Sedan förra veckan har kväveupptaget ökat med 8 kg/ha i nollrutorna och 36 kg/ha i de gödslade fälten.

På de fyra fälten i Örebro län var kväveupptaget i medeltal 32 kg/ha i nollrutorna och 71 kg/ha i de gödslade fälten. Det är en ökning med 12 respektive 36 kg/ha jämfört med föregående mätning.

Diagram 2. Kväveupptag i Södermanland och Örebro län den 25 maj. Höstvetet var då i DC 31-32.

Även i Örebro län finns ett försök i serie L3-2321 Kvävegödsling till höstvete i Täby strax väster om Örebro. Där var kväveupptaget vid senaste mätningen den 25 maj 16 kg/ha i nollrutan och 48 kg/ha i gödslat led.

Jämförelse med tidigare år

Sedan förra veckan har höstvetet tagit upp en hel del kväve. Jämfört med tidigare år ligger det genomsnittliga kväveupptaget i både nollrutorna och de gödslade fälten nu på en normal nivå efter att tidigare ha legat lite i underkant. I siffrorna för 2026 ingår dock inte Kalmar län, vilket gör att jämförelsen ska tas med en nypa salt eftersom där finns flera nollrutefält med hög markleverans.

Diagram 3. Genomsnittligt kväveupptag i nollrutor och gödslade höstvetefält vid olika utvecklingsstadier – jämförelse mellan år från 2018 och framåt. I underlaget till diagrammet ingår fält från Östergötland, Södermanland, Örebro och Kalmar län utom för 2026 där Kalmar län inte är med.

Kommande vecka

Kommande vecka kommer vi troligen att få se ett fortsatt stort kväveupptag. Nederbörden som har fallit och stigande marktemperatur ger bra förutsättningar för både kväveupptag och mineralisering. Marktemperaturen mäts på ett fåtal platser. Väderdata hittar du på SLU:s webbplats Länk till annan webbplats..

Dags att fundera på kompletteringsgödsling

Det går att få effekt av kompletteringsgödsling länge än, så det är ofta en god idé att vänta med att gödsla tills väderprognosen visar nederbörd. Försök har visat att det går att få god effekt av gödsling ända fram till blomningen, men samtidigt får kvävet inte ta slut nu när upptaget är som störst. Om huvudgivan har varit i underkant och vädret och skördepotentialen är svårbedömd kan du dela kompletteringsgivan. Spara hälften tills du kan bilda dig en bättre uppfattning om behovet.

När du ska bedöma behovet av mer kväve, tänk särskilt på följande:

• Gör en realistisk bedömning av hur stor skörden kan väntas bli. I år är det en stor variation i hur bestånden ser ut beroende på hur bra vetet har klarat övervintringen.
• Bedöm markens kväveleverans. Mätning i egen nollruta ger det säkraste underlaget. Våra mätningar visar på en ungefär normal markleverans jämfört med tidigare år, men som vanligt är det stora variationer mellan olika fält, från 18 till 54 kg/ha hittills i vårt område.
• Bedöm hur mycket outnyttjat gödselkväve som finns kvar. Räkna på hur mycket kväve du lagt i tidigare givor och hur mycket grödan har tagit upp så här långt. Med den torra våren vi haft har förlusterna sannolikt varit små. Jämför kväveupptaget i det gödslade fältet med nollrutan eller använd nitratstickor, greenseeker eller N-tester för att se hur mycket kväve som finns i grödan. Kom ihåg att våra mätningar bara visar mängden kväve i ovanjordisk bladmassa.
• Titta på väderprognosen. Beroende på jordmån, vattenhållande förmåga och daggbildning behövs i storleksordningen 5-10 mm regn för att gödselkornen ska lösas upp och nitratkvävet kunna transporteras ner till rötterna.
• Ta hänsyn till inomfältsvariationen. Vissa fält är ojämna och har fläckar med sämre gröda. Använd verktyg som N-sensorn, CropSat eller liknande för att anpassa givan inom fält.
• Välj rätt gödselmedel. Om markfukten är god och kompletteringen görs relativt tidigt fungerar NS 27-4 bra. Beroende på marktemperatur och fukt tar det normalt 1-2 veckor för ammoniumkvävedelen att omvandlas till nitrat när marktemperaturen är 10-20 grader. Vid sena gödslingar eller om det är torrt är kalksalpeter det säkraste alternativet.

Vill du få rådgivning om precisionsodling kan vi rekommendera Greppa Näringens rådgivningsmodul 16A Precisionsodling. Det finns också en gruppaktivitet 16G Kväveoptimering i spannmål som hjälper lantbrukaren att hitta lösningar som förbättrar utnyttjandet av kväve i odlingen. Läs mer på Greppa Näringens webbplats Länk till annan webbplats..

Beskrivning av mätningarna och kvävesensorerna

Vi mäter i år kväveupptag i sammanlagt 15 nollrutor och gödslade höstvetefält i Östergötlands, Södermanlands och Örebro län. På det sättet kan vi följa markens kväveleverans och hur mycket av det tillförda kvävet grödan hittills har tagit upp.

Mätningarna är ett samarbete med Yara som lånar ut handburna kvävesensorer. I Östergötland och Örebro län mäter vi med en aktiv handsensor som fungerar på samma sätt som den traktorburna kvävesensorn. I Södermanland görs mätningarna med den äldre varianten av handburen sensor.

Beskrivning av fälten

Lantbrukarna lägger ut nollrutorna i samband med årets första gödsling. Nollrutefälten är höstvetefält med en variation av sorter, jordarter, jordbearbetning och gödsling. Bakgrundsdata och uppgifter om gödsling för fälten i området visas i tabell 1. Tabellen uppdateras efter hand som vi får in nya uppgifter från lantbrukarna.