Fler odlingsjordar i EU läcker kol än lagrar in kol

Dubbelt så stor odlingsareal i EU läcker kol till atmosfären jämfört med arealen som lagrar in kol. För svensk åkermark visas en ökning i kolhalt. Det framkommer i en ny sammanställning av 21 provtagningsprogram från 16 länder. Samtidigt konstateras att 76 procent av jordbruksmarken i EU täcks inte av något systematiskt program för att följa markens hälsa.

Allt mer data om jordarna i Europa samlas in. Det kan bero på att behovet av fakta ökar när EU inför markdirektivet men även på ett generellt ökande intresse för markhälsa och markens betydelse för klimatfrågan. Jordbruksmark kan vara både en källa till läckage av kol och en sänka med inlagring. En grupp forskare från fyra länder samlade in data från europeiska markhälsoprogram.

16 länder och övervakning under 70 decennier

Forskarna samlade in uppgifter från 21 övervakningsprogram från 16 länder, inklusive Sverige. I Sverige är det mark- och grödoinventeringen som använts där det nu gjorts tre omdrev på de cirka 3 000 provpunkterna. De olika programmen sträckte sig från år 1955 till 2024. Markkol i form av kolförråd beskrevs i 58 procent av mätningarna och i 38 procent redovisades förändringen i kolförråd. Eventuella data från organogena jordar exkluderades från sammanställningen. Hur provtagningen gjordes varierade mellan länderna för exempelvis provtagningsdjup och i sammanställningen grupperade forskarna proverna i matjord, alv och hela markprofilen. Tidsintervallet mellan provtagningarna i de olika ländernas program varierade stort från 4 till 50 år mellan omdreven.

Kolhalten förändras beroende på grödval

Några övergripande resultat är att de samlade mätprogrammen täcker 29 procent av arealen ettåriga grödor och 18 procent av arealen vall eller gräsmark i EU. Det längsta programmet är 50 år och finns i Belgien. De flesta länder har bara två provtagningsomgångar. Samlat för alla mätprogram framkom både ökningar och minskningar med plus eller minus en procentenhet markkol per år i matjorden med tonvikt på minskning för ettåriga grödor. Och för de olika grödoslagen vall och ettåriga grödor fanns exempel på både ökande och minskande kolhalt i jorden. Spännvidden var en minskning med 1,0 gram kol per kg jord och år för matjord och vall till en ökning med 0,36 gram kol per kg jord och år för matjord och ettåriga gröda.

Kolmängd

Resultatet för förändring i kolförråd varierade stort från en minskning med 590 kg kol per hektar och år för ettåriga grödor (mätt och beräknat för hela markprofilen) till en ökning med 520 kg kol per hektar för vallodling (matjordsprov). I de länder där prov i olika skikt redovisades var kolförrådstrenden densamma för de olika skikten. Det är viktigt att sig påminna om att det inte bara är den aktuella odlingen och val av gröda som påverkar förändringen av kolmängden utan även ingångsvärdet av kol där en jord kan ha både stort och litet förråd från historien. Det blir tydligt eftersom kolförrådet minskade även i 70 procent av vallarealen som ingick i studien trots att flerårig vallodling ofta anses lagra in kol.

Forskarna avslutar med att det är dubbelt så stor areal, i den här sammanställningen, som läcker kol jämfört med lagrar in kol och att kolförlusten sker snabbare än kolinlagringen. Om det internationella så kallade fyra-promille initiativet med att öka kolhalten med fyra promille per år ska nås behöver trenden vändas. Initiativet kom till efter Parisavtalet om att begränsa uppvärmningen till 1,5 grader. Avtalet trädde i kraft 2016. Samtidigt konstateras att 76 procent av jordbruksmarken i EU inte omfattas av något systematiskt provtagningsprogram varför det återstår stora frågetecken om förändring i kolförråd i EU:s odlingsjordar.

Text: Markus Hoffmann

Källa: “Soil Organic Carbon Changes in Agricultural Areas of Europe—Synthesis of Repeated Regional Soil Surveys.” Länk till annan webbplats. European Journal of Soil Science77, no. 1: e70263. Harbo, L. S., E.Pihlap, G.Barančíková, A.Don, F.Schneider, and C.Poeplau. 2026.

Läs mer på Naturvårdsverkets webbplats om: Nytt markdirektiv från EU