Tumskruvarna dras åt i Nitratdirektivet

Tumskruvarna dras åt i kvävefrågan i flera länder i EU. På Irland sänks gränsen för tillåten gödsling och lantbrukare måste delta i en obligatorisk utbildning om hur fosfor ackumuleras i jordbruksmarken eftersom ökade fosforhalter påverkar risken för förluster.

I flera länder i EU dras tumskruvarna åt i kvävefrågan för att minska kväveutlakningen från åkermark. Det märks bland annat genom att det är få länder kvar som har undantag från Nitratdirektivets portalregel om maximalt tillförsel av 170 kg kväve per hektar och år från stallgödsel.

Höga krav för undantag

Som många känner till har mjölkproduktionen på Irland ökat kraftigt sedan EU tog bort mjölkkvoterna 2015. Bara ökningen av antalet kor har varit större än det totala antalet mjölkkor i Sverige, runt 300 000. Nu finns cirka 1,7 miljoner mjölkkor på Irland och det har lett till mer gödsel och ökande halter av kväve och fosfor i vattendragen. Fortfarande kan irländska lantbrukare ansöka om att få tillföra 250 istället för 170 kg kväve per hektar. Liksom tidigare är ribban högt satt för att beviljas undantag. Flera kriterier ska uppfyllas som:

• 80 procent av gårdens areal måste vara vall och korna måste beta.
• Lantbrukaren ska delta i en fosforackumulationskurs och styrka sin närvaro.
• Krav på jordanalys var fjärde år.
• Om jordproverna visar ett kalkbehov, är det obligatoriskt att kalka.
• Vallskördar måste redovisas med minst 20 mätningar per gård och med minst fem dagars mellanrum mellan mätningarna.

Förfinad management

I vissa geografiska områden på Irland sänks kvävetaket för att få tillföra mer än 170 kg per hektar, från 250 till 220 kg. Det kan tyckas vara en liten skillnad men ändå görs det stora ansträngningar för att stötta lantbrukare i förändringen, eftersom det påverkar gårdens ekonomi negativt om antalet kor måste minska.

Nu införs möjligheten att låta en sänkning av råproteinhalten i foderstaten få betydelse för hur gödselgivan beräknas. Mindre kväve in i djuret ger mindre kväve i gödseln som ska spridas på fälten. Tidigare har det använts en schablon om att alla mjölkkor på Irland utsöndrar 89 kg kväve per år. Med hjälp av en tabell kan man avgöra om utsöndringen är lägre än schablonvärdet. Både besättningens genomsnittliga årliga avkastning per ko och råproteinhalten avgör värdet.

Tre klassgränserna finns för mjölkavkastning:

• mindre än 4 500 kg,
• 4 500 - 6 500 kg och
• mer än 6 500 kg per år.

Klasserna för råprotein är fyra, med klassgränserna:

• mindre än 13 procent
• 13 - 14 procent
• 14 - 15 procent
• mer än 15 procent

Att använda mer korrekta kväveschabloner har också varit ett krav från kommissionen för att bevilja fortsatt undantag.

Text: Markus Hoffmann

Källa: gov.ie - Rural Environment & Sustainability - Nitrates (www.gov.ie) Länk till annan webbplats.