Små gårdar med betande djur viktiga för landskap och biologisk mångfald

Gårdar med nötkreatur och gårdar som är mindre levererar fler ekosystemtjänster än andra enligt en ny doktorsavhandling från SLU.

Det slutar en bonde var åttonde timme i Sverige och i en del fall upphör då också betesdriften vilket kan minska landskapets variation och försämra den biologiska mångfalden. I en ny doktorsavhandling på SLU i Uppsala har Johan O Karlsson studerat hur nötkreatur i ännu högre grad kan bidra till ett hållbart livsmedelssystem och fler ekosystemtjänster. I avhandlingen har en så kallad biofysisk modell av livsmedelssystemet använts där olika scenarier för vad nötkreatur äter provats och om soja importeras eller inte till EU. En av de fyra ingående uppsatserna i avhandlingen handlar om att analysera sju olika ekosystemtjänster i relation till gårdstyper och gårdsstorlekar. Exempel på sådana ekosystemtjänster är landskapsvariation som beräknas som summan av längden av fältgränser delat med den totala arealen mark i området. Andelen betesmarker, kvaliteten på växtföljden samt antalet småbiotoper är tre andra ekosystemtjänster som studerades. Analysen gjordes för 44 468 gårdar som brukar cirka 2,5 miljoner hektar åkermark. Som underlag har Jordbruksverkets, Lantmäteriverkets kartor och databaser använts och den svenska ängs- och betesmarksinventeringen.

Nötkreatur gav mer ekosystemtjänster

Gårdar med nötkreatur bidrog i högre grad till de fyra ekosystemtjänsterna nämnda ovan jämfört med kringliggande gårdar specialiserade på växtodling. När djurtätheten ökade över en djurenhet per hektar på gårdar med nötkreatur så tillförde det inte ytterligare leveranser av ekosystemtjänster Gårdar med gris och fjäderfä bidrog i sin tur till mindre landskapsvariation och hade enklare växtföljder än växtodlingsgårdar. Ett annat resultat var att mindre gårdar bidrog mer till ekosystemtjänster. Liknande resultat av att små gårdar och små fält bidrar mer har visats i tidigare studier. Ett resultat från modellkörningarna var att gårdsstorleken var den faktor som var av störst betydelse för utfallet av just landskapsvariation. I avhandlingen förs ett resonemang om att det odlas mer vall på gårdar med nötkreatur och eftersom vallodling kräver färre överfarter än spannmålsodling har drivkraften till att skapa stora fält varit lägre på dessa gårdar.

Hästar också bra

I avhandlingen omnämns hästar för att de hittills fått ganska litet utrymme i den vetenskapliga litteraturen avseende deras roll att bidra till ekosystemtjänster. Men både denna och tidigare studier visar att hästar genom sitt betande bidrar till att bevara biologisk mångfald genom att bland annat gynna habitat för pollinerare.

Källa: Livestock as resource users and landscape managers, Doctoral Thesis No. 2022:19, Johan O Karlsson, Faculty of Natural Resources and Agricultural Sciences, SLU Länk till annan webbplats.

Text: Markus Hoffmann