Text
21 år och 65 000 gårdsbesök senare
Vad som en gång startade som ett miljöprojekt med fokus på övergödningsfrågor har med ett långsiktigt systematiskt arbetssätt utvecklats till att bli lantbrukets hållbarhetsprojekt. I Greppa Näringens nya jubileumsskrift finns de viktigaste resultaten och erfarenheterna samlade.
Greppa Näringen startade 2001 för att 16 nya svenska miljökvalitetsmål beslutades av riksdagen och lantbrukets ambition var att lösa dem på frivillig väg. Från början var det ett renodlat övergödningsprojekt, men några år senare inkluderades rådgivning om växtskydd och senare även om energifrågor, klimat och jordhälsa. Under 2021 lanserades rådgivning om biologisk mångfald och en ny målgrupp, hästgårdar, inkluderades. Under de här åren har många konkreta miljöåtgärder gjorts på de cirka 13 000 gårdar som är medlemmar i Greppa Näringen.
Tre frågor till projektledaren
Stina Olofsson på Jordbruksverket har varit projektledare för Greppa Näringen från starten 2001 vilket har bidragit till att kontinuitet och erfarenhet har kunnat tas tillvara. Kan du dela med dig av någon händelse som känns minnesvärd och viktig?
- Jag minns en gång när en rådgivare på en konferens menade att Greppa Näringen inte bara har ökat kunskapen om miljö och klimat bland lantbrukare utan även i hela rådgivarkåren. Rådgivarens åsikt var att ”Vi hade inte varit där vi är idag utan Greppa Näringen”.
Vilket eller vilka miljöframsteg är du mest stolt över att Greppa Näringen bidragit till?
- Det är allt detta enträgna arbete från lantbrukarnas och rådgivarnas sida med att öka kväve- och fosforeffektiviteten i alla delar av produktionen, så att vi nu kan konstatera att överskott i växtnäringsbalanserna statistiskt säkert har minskat på alla typer av gårdar.
Svenskt lantbruk är mitt uppe i hållbarhetsarbetet och Greppa Näringen fortsätter. Vad ser du som de viktigaste som Greppa Näringen kan tillföra under åren som följer?
- Jag önskar att alla som engagerar sig i Greppa är lyhörda för lantbrukarnas önskemål. Förmågan att omsätta forskningsresultat till praktiska åtgärder som är till nytta både för gårdarnas lönsamhet och för miljön och klimatet är nog det viktigaste.
Jag ser det också som viktigt att dialogen och samverkan med lantbruksbranschens förädlingsföretag kan fortsätta så att hållbarhetsarbetet drivs på många fronter.
Några resultat
- Arbetssättet med återkommande gårdsbesök har utvärderats externt och fått bra betyg samtidigt som det rönt internationell uppmärksamhet.
- Kväveöverskotten i gårdarnas näringsbalanser har minskat med mellan 5 och 19 procent under tid då gårdarna varit verksamma i Greppa Näringen.
- För fosfor så finns i medeltal inga överskott på växtodlings- och grisgårdar medan mjölkgårdar har ett visst överskott, cirka 3 kilo per hektar.
- En egenutvecklad modell för klimatberäkningar har för första gången gett lokala och faktiska siffror svenska gårdars klimatavtryck och gårdarnas växt- och animalieprodukter.
- Under de 20 åren som Greppa Näringen pågått har skördar och bland annat mjölkavkastning ökat, varför miljö- och klimatavtryck per kg producerade produkter från gårdarna, samtidigt har minskat.
- Av dem som fått rådgivning om energiåtgärder i djurstallar så anger hela 88 procent att de effektiviserat energianvändningen
- Cirka hälften av dem som fått rådgivning om markbördighet har gjort åtgärder som ökar bördighet och markens mullhalt, till exempel har de ökat andelen mark som är bevuxen under vintern och brukat ner större mängd organiskt material.
- Två tredjedelar av dem som tagit emot rådgivning om åtgärder för minskade fosforförluster har anlagt gräsbevuxna skyddszoner längs med vattendrag. De har då utnyttjat de miljöersättningar som går att söka.
Text
Foto: Alexander Regnér
