7 000 norska lantbrukare har gjort klimatberäkning

Cirka 7 000 norska lantbrukare har börjat göra klimatberäkningar på sina gårdar. Det är en succé och ett bra steg på vägen mot kunskap för att minska klimatgasutsläppen motsvarande 5 miljoner ton koldioxidekvivalenter (CO2e) till 2030. Nu återstår bara sju år till målet.

För tre år sedan lanserades den norska beräkningsmodellen för lantbruk Klimakalkylatoren Länk till annan webbplats.. Under utvecklingsarbetet gjorde en norsk delegation studiebesök i Sverige hos Greppa Näringen för att lära om Greppa Näringens redskap Klimatkollen som funnits sedan 2010. Nu har över 7 000 lantbrukare använt den norska Klimakalkylatoren. Extra många började använda den under slutet av 2022 och början av 2023 och det beror troligen på att det norska mejeriet Tine införde en hållbarhetsbetalning för mjölk på två öre per liter för de som utförde en beräkning. Målet är att alla lantbrukare ska ha använt beräkningen före år 2025. Ett hjälpmedel har varit att utse klimatspjutspetslantbrukare i alla län i Norge. De ska fungera som ambassadörer, inte bara för beräkningsredskapet utan för klimatåtgärder generellt genom att berätta för andra lantbrukare om vad de gör på sina gårdar för att minska klimatavtrycket.

Bred uppslutning

I Sverige används flera olika klimatberäkningsredskap för lantbruket men i Norge har branschen samordnat sig kring ett verktyg. 17 organisationer och lantbruks- och livsmedelsföretag äger gemensamt klimakalkylatoren. I Norge finns en drivkraft hos lantbruksbranschen att många ska använda kalkylatoren eftersom man träffat ett avtal med staten om att på tio år, från 2020 till 2030, minska lantbrukets utsläpp och lagra in kol motsvarande 5 miljoner ton CO2e. Utöver att göra beräkningen kan lantbrukare få enskild rådgivning eller grupprådgivning om klimat och göra en skräddarsydd handlingsplan för sin gård. Tidigare fick lantbrukarna betala en del av denna rådgivning själva men efter den senaste förhandlingen med staten är den kostnadsfri.

Vem ska betala för klimatåtgärderna?

Även i Norge pågår en diskussion om vem som ska betala för de nödvändiga klimatåtgärderna, bland annat i lantbruket. För ändamålet har en fond kallad Bionova bildats. Den ska påskynda utvecklingen av bioekonomi och investeringar i åtgärder för lägre utsläpp. Ett delprogram i Bionova syftar till att lantbruket ska producera och sälja mer bioenergi men även använda mer av det själv. Det kan röra sig om pannor för flis, ved och halm men även biogasanläggningar. Under år 2023 är cirka 230 miljoner norska kronor avsatta för dessa bioenergiinvesteringar i jord- och skogsbruket. På sätt och vis påminner Bionova om det svenska Klimatklivet, Naturvårdsverkets investeringsstöd, där det går att söka medel för klimatinvesteringar i lantbruket.

Läs mer: https://klimasmartlandbruk.no/forside/ Länk till annan webbplats.

Text: Markus Hoffmann