Greppa logotyp, länk till startsidan.
Greppa logotyp, länk till startsidan.

Resultaten i studien tyder på att det går att skapa stora rationella naturbeteshagar, med partier av såväl näringsfattig som näringsrik mark, utan att den biologiska mångfalden äventyras. Foto: Carin Clason

Skiter korna i den biologiska mångfalden?

Djur som fick beta på stora sammanhängande naturbetesmarker där det fanns såväl fuktiga, torra, skuggiga och näringsfattiga partier med hög botanisk mångfald som mer näringsrika områden, valde att i första hand beta på den mest näringsrika delen. Det var också främst där som de gödslade och urinerade.

Forskare vid SLU har under två års tid studerat både hur dikor och kvigor från mjölkproduktionen betar, gödslar och vilar på olika typer av naturbetesmarker. Framför allt ville de undersöka hur stor risken är att gödsel och urin från mer näringsrika beten kan påverka näringsfattigare naturbetesmarker med stor biologisk mångfald.

Sammanhängande beten

I försöket som pågick under två år, ingick heterogena betesmarker, där det fanns såväl näringsrika delar i form av tidigare vall, fuktiga och skuggiga marker, samt näringsfattiga delar med hög botanisk mångfald. Betena var i genomsnitt 14 ha (5,5-28 ha) och djuren kunde beta alla de olika vegetationstyperna under hela dygnet. Beläggningsgraden var relativt låg, 0,5- 1,6 djurenheter per hektar. Det observerades vilken vegetationstyp som djuren helst betade, gödslade, urinerade och vilade på under dygnet. Betets mängd och näringsinnehåll analyserades också.

Näringsvärdet styrde betet

Djuren valde i första hand att beta på det näringsrikaste betet som var tidigare vallar, de gödslade och urinerade oftast på samma plats som de betade, oberoende av vegetationstyp. I studierna kunde forskarna även se att de fuktiga markerna betades sämre, trots att de genererade stor mängd foder. Näringsvärdet var dock lägre på de fuktiga markerna än de övriga markerna. Djurens val av viloplatser var inte så tydliga, men skuggiga marker valdes bort mest under båda åren.

Biologisk mångfald påverkades inte

Resultaten i studien tyder på att det går att skapa stora rationella naturbeteshagar, med partier av såväl näringsfattig som näringsrik mark, utan att den biologiska mångfalden äventyras. Detta är ett viktigt resultat för att ge naturbetesmarkerna ett ökat användande.

Källa: Pelve M, Spörndly E, Olsson I, Glimskär A. 2020. Grazing and fouling behaviour of cattle on different vegetation types within heterogeneous semi-natural and naturalised pastures. Livestock Science, Volume 241, Nov 2020 Länk till annan webbplats.

www.slu.se/godselbete Länk till annan webbplats.

Text: Carin Clason

Dela

Prenumerera på nyhetsbrevet

Vill du prenumerera på Greppa Näringens nyhetsbrev och få de senaste nyheterna inom miljö och klimat till din mejlbox två gånger i veckan?

Prenumerera på Greppas nyhetsbrev

Relaterade nyheter