Greppa logotyp, länk till startsidan.
Greppa logotyp, länk till startsidan.

Motivet till att fodra med egenodlat foder kan vara att minska sårbarheten, men det ekonomiska motivet kan vara väl så starkt. Foto: Birgitta Johansson

Självförsörjning av foder – inspiration från fyra gårdar

En stor andel inköpt proteinkraftfoder gör mjölkproduktionen mer sårbar än om gården använder egenodlade proteinfoder. För att belysa svårigheter och lösningar gav Jordbruksverket några rådgivare i uppdrag att besöka och dokumentera fyra ekologiska mjölkgårdar som fodrar med stor andel svenskt eller egenodlat kraftfoder.

Forskning har visat att det går att få en bra mjölkavkastning med svenskodlade fodermedel, men i praktiken kan det vara svårt att få till. Jordbruksverket har samlat erfarenheterna från gårdarna som rådgivarna besökte i skriften Hög grad av självförsörjning av foder - Inspireras av fyra ekologiska gårdar med mjölkproduktion. Länk till annan webbplats.

Några lärdomar

  • Proteingrödor som lupin på lätta jordar och åkerböna på tyngre, ger bra proteinfoder. Avkastningen kan dock variera mycket mellan åren och det gäller att ta hänsyn till risker för växtföljdssjukdomar.
  • Rapskaka är ett alternativ i områden där raps odlas framgångsrikt. Antingen köper gårdarna in rapskaka eller så pressar man själv och säljer oljan vidare för förädling.
  • Vallarna är viktiga, både i foderstaterna och i odlingen. De ger låg kväveutlakning och är positiva för kolinlagringen i marken. Det finns ingen gröda som avkastar mer protein per hektar än en baljväxtrik vall. Andelen baljväxter i vallarna och vilka arter som ingår i vallblandningen behöver ses över så att vallarna ger önskad mängd och kvalitet. För att få en bra totalfoderstat är det viktigt att odla och blanda olika kvaliteter på vallfoder. Odling av proteinrikt vallfoder minskar också risken av för täta intervall av trindsäd i växtföljden. Överlagring av ensilage ökar tryggheten i produktionen om jordarter och lokala väderförhållanden ger stora svängningar i mängd och kvalitet av grovfoder mellan år.
  • Majs, som har ett lågt proteininnehåll, är ett bra komplement även under betessäsongen i områden där majs kan odlas med framgång. Likaså kan helsäd ges som komplement till vallfodret för att nå tillräcklig mängd grovfoder.
  • Tillräckligt stora arealer och möjligheter att köpa in svenskodlat från grannar och spannmålsföretag är faktorer som lyfts som viktiga. Liksom uppföljning av kvaliteten på grovfodret, val av kraftfoderblandningar och kontroll av djurens status och mjölkens kvalitet. Det gäller att kalibrera foder mot produktion vid alla byten av foderpartier och noga följa upp resultatet.

Motivet till att fodra med egenodlat foder kan vara att minska sårbarheten, men det ekonomiska motivet kan vara väl så starkt. En viktig faktor är också viljan att våga prova!

Läs mer i Jordbruksverkets rapport Jordbruksinformation 14 – 2020. Skriften finns att ladda ner från Jordbruksverkets webbutik:  Hög grad av självförsörjning av foder - Inspireras av fyra ekologiska gårdar med mjölkproduktion. Länk till annan webbplats.

Text: Maria Stenberg

Dela

Prenumerera på nyhetsbrevet

Vill du prenumerera på Greppa Näringens nyhetsbrev och få de senaste nyheterna inom miljö och klimat till din mejlbox två gånger i veckan?

Prenumerera på Greppas nyhetsbrev

Relaterade nyheter