Greppa logotyp
Greppa logotyp


Säsongsnytt vecka 23

Snabb utveckling i vetefälten

Upptagshastigheten har saktat av ytterligare och den senaste veckan har 13 kg kväve per ha tagits upp i de gödslade fälten och 3 kg kväve per ha i nollrutorna. Däremot går utvecklingen snabbt och de flesta fält är nu inne i flaggbladsslidans vidgande.

Foto som visar ett höstvetefält med ogödslad ruta där den ogödslade rutan är ljusare i färgen jämfört med omkringliggande fält

Bild 1. Nollruta i Hasslösa i DC 41 juni. Foto: Susanna Waara

Utvecklingen den senaste veckan har gått fort och höstvetet är nu i genomsnitt i DC 45 – flaggbladets slida börjar vidgas. Men variationen i hur långt vetet har kommit är stor. Vi har fortfarande kvar ett fält i DC 37 medan de fält som kommit längst är i DC 53, en fjärdedel av axet framme. Det är främst fält med Norin som kommit in i axgång men även ett par fält med Etana. Kväveupptaget i noll­rutorna var i medel 33 kg N/ha den 4-8 juni jämfört med 31 kg N/ha vid förra veckans mätning. Alltså fortsätter markens kväveleverans att vara liten. I de gödslade fälten var kväveupptaget i medel 113 kg N/ha, en ökning med 13 kg N/ha sedan förra mätningen. Höstraps, åkerböna eller vall som förfrukt visade nu på 10 kg N/ha större kväveupptag i nollrutan än där förfrukten var spann­mål. Medan upptaget i de gödslade fälten är lika stort oavsett förfrukt. Se tabell 1 och figur 1 och 2 för upptag i fält och nollruta i respektive fält.

N Vånga, Skara, Lundsbrunn och Hasslösa mättes den 4 juni, Töreboda den 6 juni, Grästorp den 7 juni och Jung, St. Levene, Järpås och Åsen den 8 juni. Marktemperaturen är ca 17-19 grader.

Kväveupptag fördelade på markens kväveleverans och upptaget gödselkväve i höstvetefälten med spannmål som förfrukt

Figur 1. Kväveupptag fördelade på markens kväveleverans och upptaget gödselkväve i höstvetefälten.

Sen komplettering möjlig innan regn

Även om vi befinner oss i axvidgningsfasen och snart når axgång kan du fortfarande komplettera med kväve. Du kanske planerat in en sista giva först nu eller ser att skördepotentialen verkar större än först förväntat och därför behöver säkerställa proteinhalten. Du kan höja både skörd och proteinhalt vid gödsling fram till och med avslutad blomning hos vetet, även om det framför allt är proteinhalten som ökar vid så sena gödslingar. Kväveeffektiviteten är inte så god som vid gödsling vid flaggbladstadiet och om det inte kommer något regn efter gödslingen riskerar du att grödan inte kommer kunna utnyttja kvävet. Välj därför måttliga mängder och följ väderprognosen innan du lägger en sen kvävegiva. Avvakta eller avstå om det inte finns regn på prognosen.

Vi har följt kväveupptaget i några maxrutor, de är utlagda på fälten i Hasslösa och Töreboda. I Hasslösa i de två fält med vete som förfrukt är upptaget i nollrutorna relativt lågt och här kan vi nu se att upptaget i maxrutorna ökar mer än upptaget i fält. I fält likt dessa med en svag nollruta och en måttlig kvävegiva finns nu ett tydligt behov av en kompletteringsgödsling. Är du osäker på potentialen i ditt fält så kan du fortfarande kontrollera kvävebehovet med N-tester eller liknande verktyg. Du kan även ta hjälp av CropSAT där fältets kväveupptag anges i ett nytt verktyg som är under utveckling. Läs mer om Cropsat i Säsongsnytt Väst vecka 21länk till annan webbplats

Diagram som visar kväveupptaget i nollrutor och i fält i Grästorp

Figur 3. Diagram som visar kväveupptaget i nollrutor och i fält i Grästorp

Foto som visar ett höstvetefält med ogödslad ruta där den ogödslade rutan är ljusare i färgen jämfört med omkringliggande fält.

Bild 1. Nollrutan vid Grästorp 1 . Foto: Charlotta Norén

Foto som visar ett höstvetefält med ogödslad ruta där den ogödslade rutan är ljusare i färgen jämfört med omkringliggande fält.

Bild 2. Nollrutan vid Grästorp 2. Foto: Charlotta Norén

Bildbeskrivning: Foto som visar ett höstvetefält med ogödslad ruta där den ogödslade rutan är ljusare i färgen jämfört med omkringliggande fält.

Bild 3. Nollrutan vid Grästorp 3. Foto: Charlotta Norén

Diagram som visar kväveupptaget i nollrutor och i fält i Jung

Figur 4. Diagram som visar kväveupptaget i nollrutor och i fält i Jung

Foto som visar ett höstvetefält med ogödslad ruta där den ogödslade rutan är ljusare i färgen jämfört med omkringliggande fält.

Bild 4. Nollrutan vid Jung 5. Foto: Charlotta Norén

Foto som visar ett höstvetefält med ogödslad ruta där den ogödslade rutan är ljusare i färgen jämfört med omkringliggande fält.

Bild 5. Nollrutan vid Jung 6. Foto: Charlotta Norén

Diagram som visar kväveupptaget i nollrutor och i fält i St Levene

Figur 5. Diagram som visar kväveupptaget i nollrutor och i fält i St Levene

Foto som visar ett höstvetefält med ogödslad ruta där den ogödslade rutan är ljusare i färgen jämfört med omkringliggande fält.

Bild 6. Nollrutan vid St Levene 6. Foto: Charlotta Norén

Foto som visar ett höstvetefält med ogödslad ruta där den ogödslade rutan är ljusare i färgen jämfört med omkringliggande fält.

Bild 7. Nollrutan vid St Levene 7. Foto: Charlotta Norén

Diagram som visar kväveupptaget i nollrutor och i fält i N Vånga

Figur 6. Diagram som visar kväveupptaget i nollrutor och i fält i N Vånga

Foto som visar ett höstvetefält med ogödslad ruta där den ogödslade rutan är ljusare i färgen jämfört med omkringliggande fält.

Bild 8. Nollrutan vid N Vånga 8. Foto: Susanna Waara

Foto som visar ett höstvetefält med ogödslad ruta där den ogödslade rutan är ljusare i färgen jämfört med omkringliggande fält.

Bild 9. Nollrutan vid N Vånga 9. Foto: Susanna Waara

Diagram som visar kväveupptaget i nollrutor och i fält i Skara

Figur 7. Diagram som visar kväveupptaget i nollrutor och i fält i Skara

Foto som visar ett höstvetefält med ogödslad ruta där den ogödslade rutan är ljusare i färgen jämfört med omkringliggande fält.

Bild 10. Nollrutan vid Skara 10. Foto: Susanna Waara

Foto som visar ett höstvetefält med ogödslad ruta där den ogödslade rutan är ljusare i färgen jämfört med omkringliggande fält.

Bild 11. Nollrutan vid Skara 11. Foto: Susanna Waara

Diagram som visar kväveupptaget i nollrutor och i fält i Lundsbrunn

Figur 8. Diagram som visar kväveupptaget i nollrutor och i fält i Lundsbrunn

Foto som visar ett höstvetefält med ogödslad ruta där den ogödslade rutan är ljusare i färgen jämfört med omkringliggande fält

Bild 13. Nollrutan vid Lundsbrunn 12. Foto: Susanna Waara

Foto som visar ett höstvetefält med ogödslad ruta där den ogödslade rutan är ljusare i färgen jämfört med omkringliggande fält.

Bild 14. Nollrutan vid Lundsbrunn 13. Foto: Susanna Waara

Diagram som visar kväveupptaget i nollrutor och i fält i Hasslösa

Figur 8. Diagram som visar kväveupptaget i nollrutor och i fält i Hasslösa

Foto som visar ett höstvetefält med ogödslad ruta där den ogödslade rutan är ljusare i färgen jämfört med omkringliggande fält.

Bild 14. Nollrutan vid Hasslösa 14. Foto: Susanna Waara

Foto som visar ett höstvetefält med ogödslad ruta där den ogödslade rutan är ljusare i färgen jämfört med omkringliggande fält.

Bild 15. Nollrutan vid Hasslösa 15. Foto: Susanna Waara

Foto som visar ett höstvetefält med ogödslad ruta där den ogödslade rutan är ljusare i färgen jämfört med omkringliggande fält.

Bild 16. Nollrutan vid Hasslösa 16. Foto: Susanna Waara

Diagram som visar kväveupptaget i nollrutor och i fält i Töreboda

Figur 9. Diagram som visar kväveupptaget i nollrutor och i fält i Töreboda

Foto som visar ett höstvetefält med ogödslad ruta där den ogödslade rutan är ljusare i färgen jämfört med omkringliggande fält.

Bild 17. Nollrutan vid Töreboda 17. Foto: Charlotta Norén

Foto som visar ett höstvetefält med ogödslad ruta där den ogödslade rutan är ljusare i färgen jämfört med omkringliggande fält.

Bild 18. Nollrutan vid Töreboda 18. Foto: Charlotta Norén

Diagram som visar kväveupptaget i nollrutor och i fält i Åsen

Figur 10. Diagram som visar kväveupptaget i nollrutor och i fält i Åsen

Foto som visar ett höstvetefält med ogödslad ruta där den ogödslade rutan är ljusare i färgen jämfört med omkringliggande fält.

Bild 19. Nollrutan vid Åsen 19. Foto: Charlotta Norén

Foto som visar ett höstvetefält med ogödslad ruta där den ogödslade rutan är ljusare i färgen jämfört med omkringliggande fält.

Bild 20. Nollrutan vid Åsen 20. Foto: Charlotta Norén

Foto som visar ett höstvetefält med ogödslad ruta där den ogödslade rutan är ljusare i färgen jämfört med omkringliggande fält.

Bild 21. Nollrutan vid Åsen 21. Foto: Charlotta Norén

Diagram som visar kväveupptaget i nollrutor och i fält i Järpås

Figur 11. Diagram som visar kväveupptaget i nollrutor och i fält i Järpås

Foto som visar ett höstvetefält med ogödslad ruta där den ogödslade rutan är ljusare i färgen jämfört med omkringliggande fält.

Bild 22. Nollrutan vid Järpås 22. Foto: Charlotta Norén

Foto som visar ett höstvetefält med ogödslad ruta där den ogödslade rutan är ljusare i färgen jämfört med omkringliggande fält.

Bild 23. Nollrutan vid Järpås 23. Foto: Charlotta Norén

Fälten vi mäter i

I år mäter vi i 26 nollrutor (rutor utan kvävegödsel) i höstvetefält hos 11 lantbrukare i Västra Götaland. Rutorna ligger på platser med olika jordarter, från en lerhalt på bara några procent till styva leror. Hälften av fälten har spannmål som förfrukt och andra hälften har ärt, höstraps eller åkerböna som förfrukt. Vi mäter kväveupptaget dels i ogödslade rutor och dels i det övriga, gödslade fältet. Vi har mätt kväveupptaget som SN-värde med handburen Yara N-sensor. På så sätt kan vi följa markens kväveleverans och beräkna hur mycket av det tillförda kvävet som grödan har tagit upp. Mätningarna gör vi i samarbete med Yara, som lånat ut en handburen N-sensor till oss på Greppa Näringen och med Hushållningssällskapet Västra och Växtskyddscentralen som utför själva mätningen.

Tack för i år

Att mäta med handburna N-sensorn, som vi gör i nollrutorna, ger oss tillförlitliga värden fram till axgång som snart är här. Därefter blir mätvärdena mer osäkra. Vi avslutar nu säsongen med nollrutemätningar för i år.

Tabell 1. Kvävegödsling i de fält där årets nollrutor i region väst är placerade

Plats

Sort

Förfrukt

Utv-stadium (DC)

Upptag i nollruta (kg N/ha)

Upptag i fält (kg N/ha)

1 Grästorp

Ellvis

Höstraps

45

66

112

2 Grästorp

Ellvis

Höstvete

45

21

92

3 Grästorp

Ellvis

Åkerböna

45

36

119

4 Jung

Etana

Havre

47

26

113

5 Jung

Etana

Höstraps

45

13

106

6 St Levene

Reform

Havre

45

33

107

7 St Levene

Norin

Ärt

53

22

121

8 N Vånga

Reform

Höstvete

41

14

96

9 N Vånga

Reform

Höstraps

41

42

135

10 Skara

Reform

Höstraps

39

64

110

11 Skara

Informer

Åkerböna

37

43

95

12 Lundsbrunn

Norin

Havre

43

25

116

13 Lundsbrunn

Brons

Höstraps

37

28

102

14 Hasslösa

Reform

Höstvete

41

34

142

15 Hasslösa

Reform

Höstraps

41

61

144

16 Hasslösa

Informer

Havre

41

27

139

17 Töreboda

Hallfreda

Ärt

45

43

122

18 Töreboda

Hallfreda

Korn

39

17

82

19 Åsen

Etana

Ärt

53

19

116

20 Åsen

Etana

Höstvete

51

31

120

21 Åsen

Norin

Havre

53

43

126

22 Järpås

Reform

Höstvete

47

24

95

23 Järpås

Reform

Höstraps

47

30

97


Ulrika Listh, Emelie Andersson Uppsala