Greppa logotyp
Greppa logotyp


Dags att bedöma behovet av kompletteringsgödsling v. 21

Det har under de senaste veckorna varit utmärkta betingelser för höstvetets tillväxt. Generellt ser grödorna bra ut och har återhämtat sig väl efter den torra perioden.

Majoriteten av fälten är nu i stadierna DC 37 – 39 och tidiga sorter är redan i DC 41. Detta innebär att det är dags att bedöma om grödan behöver mer kväve och hur mycket. Markens egen mineralisering är förhållandevis låg detta år och effekten av organiska gödselmedel är ännu liten.

Nollrutan på Glättesberg.

Bild 1. Etana på Glättestorp är redan i DC 41 Foto: Charlotta Norén

Utvecklingsstadier och kväveupptag

Veckans mätningar gjordes 22-24 maj. Huvuddelen av fälten är i DC 37-39, medan tidiga sorterna Norin och Etana i några fält nått DC 41. Av tabell 1 framgår vilka utvecklingsstadier som är aktuella och hur mycket kväve som tagits upp i de olika fälten sedan förra mätningen.

Tabell 1. Upptagen mängd kväve sedan förra veckan i gödslade fält.

Plats

Höstvete-sort

Utvecklings-stadium (DC)

Veckans kväveupptag i fält (kg N/ha)

1 Håberg

Ellvis

37

15

2 Håberg

Ellvis

37

16

3 Håberg

Ellvis

37

13

4 Bränneberg

Etana

37

14

5 Bränneberg

Etana

37

18

6 Bränneberg

Etana

37

19

7 Ardala


32

25

8 Ardala


37

22

9 Järpås

Etana

37

27

10 Järpås

Etana

37

13

11 Nolebo

Norin

41

47

12 Nolebo

Brons

37

33

13 Nolebo

Brons

37

5

14 Eke

Informer

37

7

15 Eke

Informer

37

34

16 Eke

Informer

37

19

17 Åsen

Etana

37

22

18 Åsen

Etana

39

27

19 Töreboda

Hallfreda

32

25

20 Töreboda

Hallfreda

32

25

21 Glättestorp

Etana

37

26

22 Glättestorp

Etana

41

15

23 Glättestorp


41

27

24 Glättestorp


39

21

25 Glättestorp


39

9

Utvecklingsstadier vid mätningen och upptagen mängd kväve i gödslade fält sedan förra veckan. Genomsnittet ligger på 25 kg N/ha, men variationen är stor.

Nollrutan i Nolebo

Bild 2. Norinvetet i Nolebo står för veckans största kväveupptag i grönmassan. 47 kg N har lagrats in sedan förra mättillfället. Foto: Charlotta Norén

Genomsnittlig ökning av kväve i grönmassan under den gångna veckan är 21 kg N/ha och medelvärdet för total kväveinlagring är nu 82 kg N/ha. Av diagram 1 kan utläsas att variationen mellan fälten fortfarande är stor. Totalt kväveinnehåll i grönmassan på gödslade fält varierar mellan 48 och 120 kg N/ha. I diagram 1 visas kväveupptaget för varje plats uppdelat på kväve från marken och gödselkväve.


Låg markleverans

Genomsnittligt kväveupptag i nollrutorna är nu 25 kg N/ha, med en variation mellan 12 och 45 kg N/ha. I ogödslade rutor är kväveleveransen fortfarande låg. Endast på enstaka platser har vi kunnat se en ökning av grödans kväveinnehåll i de ogödslade rutorna. Markens mineralisering har inte kommit igång och frågan är om vi kan räkna med en kväveleverans som kan komma grödan till godo under den viktiga perioden från slutet av stråskjutningen och fram till blomning.

Dags att kompletteringsgödsla!

I stadium 37-39 är det dags att fatta beslut om storleken på en eventuell kompletteringsgiva. Bedömningen av resterande kvävebehov är aldrig enkel. Några punkter att ta med i beslutsunderlaget:

  • Tack vare den nederbörd som kommit ser skördepotentialen fortfarande bra ut. Den egna erfarenheten får stor betydelse vid bedömning av skördenivån.
  • Kvävenivåerna i nollrutorna ligger ungefär på flerårsmedeltalet. Men ännu är mineraliseringstakten låg. Hur markleveransen utvecklas kommer att bero på vädret. Med fortsatt god markfukt och varmare väder kan marken komma att leverera mer N senare under säsongen.
  • Om resterande kvävebehov är relativt litet går det bra att vänta en eller två veckor med gödslingen tills beslutsunderlaget blivit starkare.
  • Om behovet av kväve bedöms som stort är det viktigt att inte vänta för länge, men om det råder osäkerhet kring effekt av redan lagd mineral- eller stallgödsel, går det utmärkt att dela givan. Om några dagar vet vi mer om grödans utveckling och kan fatta ett mer välgrundat beslut om de sista kilona N.
  • Effekten av organiska gödselmedel har hittills varit lite sämre än vanligt. Detta kan bero på att omvandlingen av organiskt bundet kväve till ammonium och sedan till nitrat gått långsamt på grund av torkan, men det kan också ha förekommit förluster när flytgödsel spridits i torrt väder. Sannolikt finns en del kväve kvar i fält som gödslats med stallgödsel eller rötrest under våren. Detta kväve kan frigöras senare med god markfukt och ökande temperaturer. Det har av samma anledning också varit svårt att se förfruktseffekter denna säsong.
  • Att hitta kväveoptimum är lönsamt. Även om kostnaden för kväve just nu är lägre än under pristoppen tidigare under våren, är det fortfarande kostsamt att gödsla för mycket. Å andra sidan, med rådande höga priser på höstvete, är det också dyrt att tappa i skörd och kvalitet.

Vi vill uppmana till användning av de hjälpmedel som finns för bedömning av gödslingsbehovet. N-Testern, som mäter kvävekoncentrationen i bladen, hjälper till att ge en bild av fältets genomsnittliga kvävebehov. Att få hjälp med mätning av egen nollruta av rådgivare är ett bra sätt att skaffa sig en bild av fältets kväveleverans. Genom att sista kvävegivan /-givorna varieras över fälten ökar möjligheten att nå ekonomiskt optimal skörd samtidigt som förlusterna minimeras. Greppa Näringen har som vanligt möjliggjort kostnadsfri användning av CropSat. AtFarm är ett annat snarlikt system för precisionsspridning via satellit. Ett tredje alternativ för precisionsspridning är att använda traktorburen N-Sensor.

Gunilla Frostgård och Maria Stenberg


Greppa Näringen mäter i år kväveupptag i 25 ogödslade nollrutor i höstvetefält hos 9 olika lantbrukare i Region Väst. Mätningarna gör vi i samarbete med Yara, som lånar ut en handburen N-sensor till oss.