Greppa logotyp
Greppa logotyp


Säsongsnytt vecka 22

Anpassa kompletteringsgödslingen efter dina fält

Mätningen av kväveupptag i höstvete, den 25-31 maj, visar att kväveupptaget senaste veckan legat i nivå med föregående mätning. I medeltal hade kväveupptaget i fält ökat med cirka 10 kg per hektar. I många nollrutor har kväveupptaget varit oförändrat eller lågt medan andra har ökat rejält med 10 kg kväve eller mer. Merparten av fälten är i DC37. Ta hänsyn till förutsättningarna i ditt fält när du tar beslut om kompletteringsgödsling.

Foto som visar ett höstvetefält med en ogödslad ruta där veten är ljusare och mindre.

Nollrutan i Trelleborg har tagit upp 41 kg och omgivande fält 95 kg kväve per hektar. Sorten är Linus och förfrukten höstraps. Foto: Emma Hjelm

 

Mycket regn i nordväst och Halland

Under veckan före mätningarna 22/5-28/5 varierade regnmängderna på mätplatserna från 7 till 47 mm. Mest regnade det i Jonstorp följt av Tvååker i med 39 mm. På övriga platser regnade det mellan 16 och 25 mm, förutom i Trelleborg där endast 7 mm uppmättes. Luftens medeltemperatur var oförändrad jämfört med veckan innan, cirka 11 grader. Minimitemperaturen varierade från 2 till 6 grader. Även marktemperaturerna var oförändrad jämfört med veckan innan, cirka 12 grader.

Utvecklingsstadium och upptaget kväve

I tabell 1 och 2 visas vetets utvecklingsstadium och upptag av kväve 28-31 maj. De allra flesta höstvetefält var i slutskedet av DC 37, ett fält var i DC32 och fyra i DC39.

I medeltal hade 110 kg per hektar tagits upp i grödan och 46 kg i nollrutorna.

Sedan förra veckan har kväveupptaget nollrutorna varierat stort mellan 1 och 29 kg kväve per hektar. Variationen i kväveupptag har även varit stor i omgivande fälten som varierat mellan 0 och 40 kg kväve per hektar. Upptaget av gödselkväve har ökat med 5 kg per hektar i medeltal och ligger nu i medeltal på 65 kg men varierar även det stort mellan 34 och 94 kg per hektar.

 

Tabell 1 och 2. Grödans upptag av kväve 28 maj på alla platser utom Fjälkinge och Kristianstad som mättes 29 maj , Löderup och Sandby gård som mättes 30 maj och Laholm som mättes 31 maj. Förra veckans mätning gjordes en vecka tidigare.


Tabell 1. Kväveupptag på gårdar utan organisk gödsel i växtföljden

Plats

Sort

Förfrukt

Utv-stadium (DC)

Kväveupptag i nollruta

(kg N/ha)

Kväveupptag i fält

(kg N/ha)

Kattarp 1

Linus

Havre

37

33

103

Kattarp 2

Linus

Rödklöver

37

65

99

Landskrona 1

Reform

Höstvete

37

35

125

Landskrona 2

Bright

Foderärt

39

22

116

Trelleborg 1

Linus

Höstraps

37

41

95

Trelleborg 2

Brons

Höstraps

37

39

110

Skegrie

Linus

Höstraps

37

47

118

Löberöd 1

Brons

Höstraps

37

39

110

Löberöd 2

Brons

Potatis

32

17

81

Sjöstorp 1

Julius

Höstraps

37

42

112

Sjöstorp 2

Julius

Rödklöver

39

55

110

Sandby gård 1

Terrance

Vitköverfrö

37

54

103

Sandby gård 2

Terrance

Höstraps

37

39

97


Tabell 2. Kväveupptag på gårdar med organisk gödsel i växtföljden.

Plats

Sort

Förfrukt

Utv-stadium (DC)

Kväveupptag i nollruta (kg N/ha)

Kväveupptag i fält (kg N/ha)

Västraby 1

Ellvis

Höstvete

37

82

125

Västraby 2

Ellvis

Höstraps

37

48

116

Löderup 1

Torp

Spenatfrö

37

73

115

Löderup 2

Torp

Spenatfrö

37

73

132

Kristianstad

Hallfreda

Vårkorn

37

46

109

Fjälkinge

Praktik

Höstvete

37

34

104

Laholm 1

Praktik

Vårkorn

39

19

110

Laholm 2

Praktik

Havre

39

56

131

Figur 1 & 2. Kväveupptag fördelat på markens kväveleverans och upptaget gödselkväve. Förfrukten anges inom parentes för varje fält. För mätdatum se tabelltext för tabell 1.

 

Jämfört med tidigare år

Vi har jämfört olika års kväveupptag i nollrutor och fält hos fyra gårdar utan stallgödsel i växtföljden, där cirka 8 fält årligen ingår i jämförelsen. I dessa fält har i medeltal 107 kg kväve per hektar tagits upp. Kväveupptaget i dessa nollrutor är nu i medeltal på samma nivå som för alla nollrutorna vi följer på 46 kg kväve per hektar. Sedan förra mätningen har nollruteupptaget legat relativt still i dessa nollrutor. Kväveupptaget i fält har i medeltal varit 8 kg per hektar.

Figur 3. Kväveupptag i höstvetefält och nollrutor i en jämförelse 2015-2020 mellan fyra gårdar (cirka 8 fält årligen). Gårdarna är Kattarp, Skegrie, Trelleborg och Sjöstorp.

 

Ta hänsyn till dina fältförhållanden

Vi har tidigare nämnt att vi generellt har en något större kväveleverans i år jämfört med tidigare år även om variationerna är stora. I senaste mätningen av kväveupptaget blev just variationerna ännu tydligare.

På fem platser ökade kväveupptaget i nollrutorna mycket med 9 kg kväve eller mer per hektar. Detta gällde företrädesvis stallgödselgårdar och fält med bra förfrukter. I hälften av nollrutorna har 40 kg kväve per hektar eller mer tagits upp. I tre fält ligger totalupptaget av kväve å andra sidan under 25 kg per hektar i nollrutorna.

Som ett medeltal ligger nu upptaget gödselkväve på 65 kg per hektar. I några av fälten där markleveransen är låg och nollrutorna är bleka är upptaget av gödselkväve cirka 90 kg per hektar. I dessa fält kan en delad kompletteringsgiva vara intressant.

Några fält har endast tagit upp 30-40 kg gödselkväve och det gäller i de flesta fall fält med riktigt höga nollruteupptag. Här finns inte samma behov av kompletteringsgödsling.

I de maxrutor som vi följer finns det ett par fält där maxrutorna börjat ta upp lite mer kväve än omgivande fält. Det ser ut att framför allt gälla fält med täta bestånd. Kontrollera gärna kvävebehovet i dessa fält med N-tester eller liknande verktyg.

Läs mer om kompletteringsgödsling och Cropsat i Säsongsnytt vecka 21länk till annan webbplats.

 

Emma Hjelm, Cecilia Linge, Stina Olofsson, Alnarp

 

 Kväveupptag på de olika platserna, figur 4-10