Greppa logotyp
Greppa logotyp


Säsongsnytt vecka 22

Stora skillnader mellan olika fält

Höstvetet har nu nått flaggbladsstadiet i flertalet fält och på vissa håll har det kommit ännu längre. Därmed är det dags att fundera på kompletteringsgödsling. I snitt är kväveleveranden från marken hittills ungefär normal, men det är stora skillnader mellan olika fält.

Den senaste veckan har kväveupptaget ökat med i snitt 3 kg per hektar i de ogödslade nollrutorna och 11 kg per hektar i de gödslade fälten, men det är stora skillnader mellan olika fält. Vid senaste mätningen den 28-31 maj låg det genomsnittliga kväveupptaget på 40 kg/ha i nollrutorna och 101 kg/ha i de gödslade fälten med en variation på 17-84 kg i nollrutorna och 61-139 kg i de gödslade fälten.

Många faktorer att ta hänsyn till när du ska kompletteringsgödsla

Vid beslut om kompletteringsgödsling finns det flera faktorer att ta hänsyn till:

  • Förväntad skörd – står sig skördeprognosen eller finns det anledning att justera den uppåt eller neråt?
  • Kväveleverans från marken. Här ser vi stora skillnader mellan olika fält, från 17 till 84 kg/ha i våra mätningar. Var på skalan ligger dina fält? Egna nollrutor ger ett bra beslutsunderlag. Om de är väldigt bleka är kväveleveransen från marken liten. Är färgskillnaden jämfört med den gödslade grödan liten är kväveupptaget troligen relativt högt.
  • Hur mycket har du gödslat hittills och hur stor andel av gödselkvävet har grödan tagit upp? På fälten där vi mäter varierar andelen upptaget gödselkväve mellan 19 och 65 %. Om mer än hälften av gödselkvävet har tagits upp nu finns det anledning att tillföra mer.
  • Eventuella förluster. Det har regnat mycket under våren i stora delar av området och det har väckt funderingar på hur stor del av det tillförda gödselkvävet som kan ha gått förlorat. Det är svårt att ange några siffror, men risken för förluster ökar om mycket lättillgängligt kväve har tillförts tidigt, där marken periodvis har varit vattenmättad via denitrifikation på lerjordar och vid stor avrinning som leder till utlakning av nitrat på lätta jordar. Även här behövs en bedömning från fall till fall. Hur ser grödan ut? Verkar den lida av kvävebrist? Har det förkommit stående vatten på fältet? Läs mer om risk för förluster i förra veckans Säsongsnytt.
  • Syftet med odlingen. Vilken betydelse har proteinhalten och ger den någon merbetalning?

Många fält är frodiga med täta bestånd i år. För att undvika liggsäd kan det vara lämpligt att avvakta lite med kompletteringsgödsling i dessa fält. Försök har visat att även senare kompletteringar normalt ger god skörderespons samtidigt som kväveutnyttjandet blir bättre. Det är också ett sätt att styra kvävet till högre proteinhalt. En annan fördel med att vänta lite är att skördebedömningen blir säkrare. På fält som visar tecken på kvävebrist eller där en stor andel av det tillförda gödselkvävet har förbrukats finns det däremot anledning att komplettera så snart som möjligt.

Läs mer om CropSAT och andra verktyg för att bedöma variationer inom fält i förra veckans nummer av Säsongsnytt.

Höstvetet i Östergötland fortsätter ta upp kväve

I Östergötland fortsätter vetet utvecklas och ta upp kväve i god takt. När mätningarna gjordes den 28 maj var det i DC 37 (flaggbladsstadiet) på alla fält utom fyra. Kväveupptaget var i medeltal 41 kg/ha i nollrutorna och 102 kg/ha i de gödslade fälten, en ökning med 3 respek­tive 14 kg/ha den senaste veckan (se diagram 1-4). Nu syns de stora skillnaderna i kväveleverans mellan olika fält tydligt i nollrutorna (bild 1-2).

Diagram 1. Kväveupptag i tolv höstvetefält i Östergötland den 28 maj. Kväveupptaget var i medeltal 41 kg/ha i nollrutorna och 102 kg/ha i de gödslade fälten. När mätningen gjordes var höstvetet i DC 32-37. Jordarterna varierar från något mullhaltig, lerig sand till styv lera.

Foto som visar nollruta på fält E1 i Vårdsberg sydost om Linköping. Färgskillnaden mellan ogödslad ruta och fält är stor.

Bild 1. Nollruta på fält E1 Vårdsberg den 28 maj. Kväveupptaget i nollrutan var 17 kg/ha och i det gödslade fältet 106 kg/ha. Foto: Johan Malgeryd

Bildbeskrivning: Foto som visar nollruta på fält E3 i Helleberga utanför Klockrike. Färgskillnaden mellan ogödslad ruta och fält är mycket liten.

Bild 2 Nollruta på fält E3 Helleberga den 28 maj. Kväveupptaget i nollrutan var 83 kg/ha och i det gödslade fältet 131 kg/ha. Foto: Johan Malgeryd

I diagram 2-4 visas kväveupptaget över tid. Det syns att upptaget i de gödslade fälten och i vissa av nollrutorna fortsatt stiga den senaste veckan.

Diagram 2. Kväveupptag över tid på fälten i Vårdsberg och Helleberga, Östergötland.

Foto som visar ogödslad ruta i fält med höstvete.

Diagram 3. Kväveupptag över tid på fälten i Ullekalv och Högby, Östergötland.

Diagram 4. Kväveupptag över tid på fälten i Broby och Österstad, Östergötland.

Högt kväveupptag i Södermanland

I Södermanlands län gjordes senaste mätningarna den 31 maj. Höstvetet var även här i DC 37-39. I snitt var kväveupptaget 55 kg/ha i nollrutorna och 121 kg/ha i de gödslade fälten, vilket placerar Södermanland i topp när det gäller kväveupptag (se diagram 5-6). Upptaget har ökat ungefär lika mycket som i Östergötland den senaste veckan – i Södermanland har det ökat med 3 kg i nollrutorna och 13 kg i fälten.

Diagram 5. Kväveupptaget i fyra höstvetefält i Södermanlands län den 31 maj. När mätningen gjordes var vetet i DC 37-39 Jordarten är styv lera.

Diagram 6. Kväveupptag över tid på fälten i St. Lövhulta och Klahammar, Södermanland.

Fortfarande lägre upptag i Örebro län

Även i Örebro län gjordes senaste mätningen den 31 maj. Där var höstvetet i DC 37. I snitt var kväveupptaget 21 kg/ha i nollrutorna och 89 kg/ha i de gödslade fälten, se diagram 7 och 8. Framför allt i det ena fältet på Hidinge är upptaget lågt beroende på tunt bestånd efter vintern, men även på Nybble gård är kväveleveransen från marken hittills liten. Den senaste veckan har upptaget dock ökat mer än i övriga län, närmare bestämt med 6 kg/ha i nollrutorna och 19 kg/ha i de gödslade fälten.

Diagram 7. Kväveupptag i fem höstvetefält i Örebro län den 31 maj. I snitt var kväveupptaget 21 kg/ha i nollrutorna och 89 kg/ha i de gödslade fälten. När mätningen gjordes var vetet i DC 37. Jordarterna är lättlera och mellanlera.

Diagram 8. Kväveupptag över tid i fälten på Hidinge och Nybble gård, Örebro län.

Foto som visar nollruta på fält T23 i Hidinge, Fjugesta. Färgskillnaden mellan ogödslad ruta och fält är ganska liten.

Bild 3. Nollruta på fält T23 Hidinge den 31 maj. Kväveupptaget i nollrutan var 29 kg/ha och i det gödslade fältet 85 kg/ha. Foto: Henrik Forsberg

Foto som visar nollruta på fält T26 i Nybble, Vintrosa. Färgskillnaden mellan ogödslad ruta och fält är stor.

Bild 4. Nollruta på fält T26 Nybble den 31 maj. Kväveupptaget i nollrutan var 17 kg/ha och i det gödslade fältet 103 kg/ha. Foto: Henrik Forsberg

Upptaget i Kalmar län lika stort som i Östergötland

I Kalmar län har höstvetet kommit lite längre i utvecklingen. I tre av fälten hade vetet nått DC 39 (flaggbladets slida just synlig) när mätningarna gjordes den 30-31 maj. Ett hade till och med nått DC 41 (flaggbladets slida utväxande). Kväveupptaget var i medeltal 46 kg/ha i nollrutorna och 98 kg/ha i de gödslade fälten, se diagram 9 och 10. Den senaste veckan har det i snitt varit oförändrat i nollrutorna och minskat med 4 kg/ha i de gödslade fälten. De sjunkande mätvärdena beror sannolikt på att grödans reflektans ändras när flaggbladet växer ut, vilket inte är ovanligt. De ska inte tolkas som att grödans kväveinnehåll minskar i verkligheten.

Diagram 9. Kväveupptag i fem höstvetefält i Kalmar län den 30-31 maj. Kväveupptaget var i medeltal 46 kg/ha i nollrutorna och 98 kg/ha i de gödslade fälten. När mätningarna gjordes var vetet i DC 37-41. På de tre första fälten används stallgödsel regelbundet. Jordarterna är främst lättleror och mo/mjäla­jordar.

Diagram 10. Kväveupptag över tid i fem höstvetefält i Kalmar län.

Bildbeskrivning: Foto som visar nollrutan på fält H17 i Vassmolösa söder om Kalmar. Färgskillnaden mellan ogödslad ruta och fält är liten.

Bild 5. Nollruta på fält H17 Vassmolösa den 31 maj. Kväveupptaget i nollrutan var 81 kg/ha och i det gödslade fältet 97 kg/ha. Foto: Linda af Geijersstam

Foto som visar nollrutan på fält H21 vid Eriksöre på Öland. Färgskillnaden mellan ogödslad ruta och fält är ganska stor.

Bild 6. Nollruta på fält H21 Eriksöre den 30 maj. Kväveupptaget i nollrutan var 38 kg/ha och i det gödslade fältet 97 kg/ha. Foto: Linda af Geijersstam

Kväveupptag jämfört med tidigare år

En jämförelse av kväveupptag i nollrutor och gödslade fält mellan år visas i diagram 11. Jäm­förelsen ska göras med försiktighet eftersom det inte riktigt är samma gårdar och fält som har varit med hela tiden. Vid denna veckas mätning, när grödan har nått DC37 i median, ligger upptaget i nollrutorna ungefär i mitten medan upptaget i de gödslade fälten ligger högt jämfört med tidigare år. Det kan komma att ändra sig framöver beroende på hur vädret utvecklar sig.

Diagram 11. Jämförelse av kväveupptag i nollrutor och gödslade fält mellan år. Jämförelsen ska göras med försiktighet eftersom det inte riktigt är samma gårdar och som har varit med hela tiden.

Sorter, jordarter, förfrukter och kvävegivor för fälten

Vi mäter i år kväveupptaget i 26 nollrutor och gödslade fält från Kalmar/Öland i söder till Södermanland och Örebro län i norr. Nollrutefälten är vanliga fält med en variation av sorter, jordarter, jordbearbetning och gödsling. Bakgrundsdata och uppgifter om gödsling för fälten hittar du i tabell 1 nedan.

Tabell 1. Förutsättningar som sort, jordart, förfrukt och gödsling på de fält där vi mäter kväveupptag. För fält där vi saknar uppgifter kommer vi att komplettera så snart vi får in dem.

Plats

Sort

Jordart

Förfrukt

Kväve- gödsling kg N/ha Höst

Kväve- gödsling kg N/ha Vår totalt

Stallgödsel växtföljden

E1 Vårdsberg

Informer

mmh SL

Höstvete


185

Ja, hönsgödsel 10 ton/ha var 4:e år

E2 Vårdsberg

Kerrin

mmh SL

Höstraps


185

Nej

E3 Helleberga

Hereford

mmh ML

Höstraps

18

203

Nej

E4 Helleberga

Kerrin

mmh ML

Höstvete

18

233

Nej

E5 Ullekalv

Hereford

n mh l Sa

Höstvete

16

138

Nej

E6 Ullekalv

Hereford

n mh l Sa

Höstraps

16

139

Nej

E7 Högby

Hallfreda

Syrsand/mo

Höstvete


145

Nej

E8 Högby

Hallfreda

Syrsand/mo

Potatis


145

Nej

E9 Broby

Informer

m mh ML

Höstraps


153

Hönsgödsel 5 ton/år

E10 Broby

Reform

m mh ML

Höstvete


12



144


Hönsgödsel 5 ton/3 år

E11 Österstad

Brons

ML

Korn

20

159

Nej

E12 Österstad

Informer

ML

Potatis


144

Nej

D13 St Lövhulta

Julius

SL

Höstvete

14

159

Kycklinggödsel, 4 ton var 6:e år inför raps

D14 St Lövhulta

Linus

SL

Höstraps

19

134

Kycklinggödsel 4 ton var 6:e år inför raps

D15 Klahammar

Linus

ML

Korn

14

195

Rötrest 12 ton/ha vart 4:e år

D16 Klahammar

Norin

LL

Lin

14

195

Rötrest vart 4:e år

H17 Vassmolösa

Informer

nmh l Mj

Höstraps


160

Grisflyt 30 t/ kyckling 3-4 ton ibland

H18 Vassmolösa

Informer

nmh l Mo

Majs


160

Grisflyt 30 t/ kyckling 3-4 ton ibland

H19 St Frö

Ahoi

LL

Höstraps


108

Svinflytgödsel, ca 17 ton/(ha*år)

H20 Eriksöre

Hallfreda

LL

Pumpa


172

Nej

H21 Eriksöre

Hallfreda

LL

Matpotatis


165

Nej

T22 Hidinge

Julius

mmh ML

Oljelin


207

Svinflytgödsel vart år

T23 Hidinge

Julius

mmh MoMj LL

Ärter


207

Svinflytgödsel vart år

T24 Nybble

Reform

ML

Höstraps

18

119

Nej

T25 Nybble

Ahoi

Mjäla, ML

Höstvete

18

137

Nej

T26 Nybble

Ahoi

ML

Höstvete

18

143

Nej

Johan Malgeryd och Pernilla Kvarmo, Linköping