Greppa logotyp
Greppa logotyp


Säsongsnytt vecka 24

Sista mätningen av kväveupptag för säsongen

Höstvetet håller nu på att gå i ax i de flesta fält och på vissa håll har det kommit ännu längre. I detta nummer av Säsongsnytt redovisar vi årets sista mätningar av kväveupptag i region öst.

I samband med att flaggbladet växer ut och vetet går i ax blir mätvärdena lite mer osäkra i och med att grödan skiftar färg. Vi ser dock att vetet fortsätter ta upp kväve i god takt, särskilt i Södermanlands och Örebro län där upptaget har ökat med 19 respektive 20 kg/ha den senaste veckan. I Östergötland har kväveupptaget ökat med i snitt 11 kg per hektar, men det är stora skillnader mellan olika fält. Vid senaste mätningen den 11-14 juni varierade kväveupptaget i hela området mellan 20 och 116 kg/ha i nollrutorna och från 82 till 185 kg/ha i de gödslade fälten.

Höstvetet i Östergötland fortsätter ta upp kväve

I Östergötland fortsätter vetet utvecklas och ta upp kväve i god takt, men det är stora variationer mellan olika fält. När mätningarna gjordes den 11 juni var vetet i DC 43-53 (flaggbladets slida börjar vidgas till en fjärdedel av axet framme). Kväveupptaget var i medeltal 46 kg/ha i nollrutorna och 122 kg/ha i de gödslade fälten, oförändrat respektive en ökning med 11 kg/ha den senaste veckan (se diagram 1-4). Nollrutan på fält E3 redovisas inte eftersom den gödslades av misstag den 5 juni, men den hade sannolikt höjt medelvärdet för nollrutorna med ca 3 kg/ha om den varit med.

Diagram 1. Kväveupptag i tolv höstvetefält i Östergötland den 11 juni. Kväveupptaget var i medeltal 46 kg/ha i nollrutorna och 122 kg/ha i de gödslade fälten. Nollrutan på fält E3 gödslades av misstag den 5 juni. När mätningen gjordes var höstvetet i DC 43-53. Jordarterna varierar från något mullhaltig, lerig sand till styv lera.

I diagram 2-4 visas kväveupptaget över tid. På lerjordarna är tillväxten fortsatt god medan den börjar mattas av lite på de lättare jordarna. Nollrutorna på fält E4 och E9 fortsätter leverera kväve i oförminskad takt.

Diagram 2. Kväveupptag över tid på fälten i Vårdsberg och Helleberga, Östergötland.

Diagram 3. Kväveupptag över tid på fälten i Ullekalv och Högby, Östergötland. På fält E5 och E8 lades maxrutor som gödslades med 50 kg N/ha extra i form av kalksalpeter ut den 28 maj. De prickade linjerna visar kväveupptaget i dessa rutor.

På fält E5 och E8 lades maxrutor som gödslades med 50 kg N/ha extra i form av kalksalpeter ut den 28 maj. Kväveupptaget i dessa visas med prickade linjer i diagram 3. Framför allt på fält E8 har kväveupptaget ökat jämfört med fältet i övrigt, vilket tyder på att grödan där har potential att ta upp mer kväve och kanske också ge högre skörd förutsatt att vattnet räcker till.

Foto som visar nollruta och maxruta på fält E8 i Högby utanför Mjölby. Färgskillnaden mellan ogödslad ruta och fält är tydlig. Man ser också att maxrutan är lite grönare jämfört med fältet i övrigt.

Bild 1. Nollruta och maxruta på fält E8 Högby den 11 juni. Kväveupptaget i nollrutan var 38 kg/ha, i det gödslade fältet 82 kg/ha och i maxrutan (närmast i bild) 113 kg/ha. Foto: Johan Malgeryd

Diagram 4. Kväveupptag över tid på fälten i Broby och Österstad, Östergötland.

Foto som visar nollruta på fält E9 utanför Vadstena. Färgskillnaden mellan ogödslad ruta och fält är liten.

Bild 2. Nollruta på fält E9 Broby den 11 juni. Kväveupptaget i nollrutan var 98 kg/ha och i det gödslade fältet 135 kg/ha. Foto: Johan Malgeryd

Foto som visar nollruta på fält E11 utanför Österstad. Färgskillnaden mellan ogödslad ruta och fält är tydlig.

Bild 3. Nollruta på fält E11 Österstad den 11 juni. Kväveupptaget i nollrutan var 41 kg/ha och i det gödslade fältet 110 kg/ha. Foto: Johan Malgeryd

Högt kväveupptag i Södermanland

I Södermanland gjordes sista mätningen den 14 juni. Höstvetet var då i DC 55-57 utom i fält D16 där Norinvetet redan hade börjat blomma (DC 63). I snitt var kväveupptaget 62 kg/ha i nollrutorna och 149 kg/ha i de gödslade fälten. Södermanland ligger därmed i topp när det gäller kväveupptag (se diagram 5-6). Upptaget har också ökat mer än i Östergötland den senaste veckan – +3 kg/ha i nollrutorna och +19 kg/ha i fälten.

Diagram 5. Kväveupptaget i fyra höstvetefält i Södermanlands län den 14 juni. När mätningen gjordes var vetet i DC 55-63. Jordarten är styv lera.

Diagram 6. Kväveupptag över tid på fälten i St. Lövhulta och Klahammar, Södermanland.

Upptaget stiger i Örebro län

Även i Örebro län gjordes sista mätningen den 14 jun. Där var höstvetet i DC 51-57 (ett småax just synligt – tre fjärdedelar av axet framme). I snitt var kväveupptaget 28 kg/ha i nollrutorna och 130 kg/ha i de gödslade fälten, se diagram 7 och 8. Kväveleveransen från marken är fortfarande låg, men på fält T24 har den ökat sen förra veckan. När det gäller upptaget i de gödslade fälten har Örebro nu gått om Östergötland. Den senaste veckan har upptaget ökat ungefär lika mycket som i Södermanland, närmare bestämt +3 kg/ha i nollrutorna och +20 kg/ha i fälten.

Diagram 7. Kväveupptag i fem höstvetefält i Örebro län den 14 juni. I snitt var kväveupptaget 28 kg/ha i nollrutorna och 130 kg/ha i de gödslade fälten. När mätningen gjordes var vetet i DC 51-57. Jordarterna är lättlera och mellanlera.

Diagram 8. Kväveupptag över tid i fälten på Hidinge och Nybble gård, Örebro län.

Foto som visar nollruta delvis täckt med presenning på fält T24 i Nybble, Vintrosa. Färgskillnaden mellan ogödslad ruta och fält är tydlig.

Bild 4. Nollruta på fält T24 Nybble den 14 juni. Kväveupptaget i nollrutan var 40 kg/ha och i det gödslade fältet 147 kg/ha. Foto: Henrik Forsberg

Osäkra värden i Kalmar län

I Kalmar län var höstvetet i DC 47-59 vid sista mätningen den 11 juni. På tre av fälten (H19-H21) indikerade dock värdena i mätfilen för låg solvinkel, vilket gör att de kan betraktas som osäkra. Då fält H20 och H21 dessutom visar sjunkande värden gör vi ingen beräkning av det genomsnittliga kväveupptaget i nollrutor och fält, men redovisar ändå mätvärdena i diagram 9 och 10. De sjunkande mätvärdena beror sannolikt på att grödans reflektans ändras, men ska inte tolkas som att grödans kväveinnehåll minskar i verkligheten.

Diagram 9. Kväveupptag i fem höstvetefält i Kalmar län den 11 juni. Värdena för fält H19-H21 är att betrakta som osäkra. När mätningarna gjordes var vetet i DC 47-59. På de tre första fälten används stallgödsel regelbundet. Jordarterna är främst lättleror och mo/mjäla¬jordar.

Diagram 10. Kväveupptag över tid i fem höstvetefält i Kalmar län.

Foto som visar nollrutan på fält H21 Eriksöre, Öland Färgskillnaden mellan ogödslad ruta och fält är tydlig.

Bild 5. Nollruta på fält H21 Eriksöre den 11 juni. Foto: Linda af Geijersstam

Kväveupptag jämfört med tidigare år

En jämförelse av kväveupptag i nollrutor och gödslade fält mellan år visas i diagram 11. Jäm­förelsen ska göras med stor försiktighet eftersom det inte riktigt är samma gårdar och fält som har varit med hela tiden. Vid denna sena mätning när grödan har nått DC 51 räknat som median har vi inte så många år att jämföra med, men fram till och med förra veckans mätning låg upptaget i nollrutorna ungefär i mitten medan upptaget i de gödslade fälten var högt jämfört med tidigare år. Den bilden står sig i stort sett även efter sista mätningen.

Diagram 11. Jämförelse av kväveupptag i nollrutor och gödslade fält mellan år. Jämförelsen ska göras med stor försiktighet eftersom det inte riktigt är samma gårdar och fält som har varit med hela tiden.

Sorter, jordarter, förfrukter och kvävegivor för fälten

Vi mäter i år kväveupptaget i 26 nollrutor och gödslade fält från Kalmar/Öland i söder till Södermanland och Örebro län i norr. Nollrutefälten är vanliga fält med en variation av sorter, jordarter, jordbearbetning och gödsling. Bakgrundsdata och uppgifter om gödsling för fälten hittar du i tabell 1 nedan.

Tabell 1. Förutsättningar som sort, jordart, förfrukt och gödsling på de fält där vi mäter kväveupptag. För fält där vi saknar uppgifter kommer vi att komplettera så snart vi får in dem.

Plats

Sort

Jordart

Förfrukt

Kväve- gödsling kg N/ha Höst

Kväve- gödsling kg N/ha Vår totalt

Stallgödsel växtföljden

E1 Vårdsberg

Informer

mmh SL

Höstvete


230

Ja, hönsgödsel 10 ton/ha var 4:e år

E2 Vårdsberg

Kerrin

mmh SL

Höstraps


225

Nej

E3 Helleberga

Hereford

mmh ML

Höstraps

18

203

Nej

E4 Helleberga

Kerrin

mmh ML

Höstvete

18

233

Nej

E5 Ullekalv

Hereford

n mh l Sa

Höstvete

16

138

Nej

E6 Ullekalv

Hereford

n mh l Sa

Höstraps

16

139

Nej

E7 Högby

Hallfreda

Syrsand/mo

Höstvete


145

Nej

E8 Högby

Hallfreda

Syrsand/mo

Potatis


145

Nej

E9 Broby

Informer

m mh ML

Höstraps


153

Hönsgödsel 5 ton/år

E10 Broby

Reform

m mh ML

Höstvete

12



144


Hönsgödsel 5 ton/3 år

E11 Österstad

Brons

ML

Korn

20

159

Nej

E12 Österstad

Informer

ML

Potatis


144

Nej

D13 St Lövhulta

Julius

SL

Höstvete

14

159

Kycklinggödsel, 4 ton vart 6:e år inför raps

D14 St Lövhulta

Linus

SL

Höstraps

19

134

Kycklinggödsel 4 ton var 6:e år inför raps

D15 Klahammar

Linus

ML

Korn

14

226

Rötrest 12 ton/ha vart 4:e år

D16 Klahammar

Norin

LL

Lin

14

223

Rötrest vart 4:e år

H17 Vassmolösa

Informer

nmh l Mj

Höstraps


160

Grisflyt 30 t/ kyckling 3-4 ton ibland

H18 Vassmolösa

Informer

nmh l Mo

Majs


160

Grisflyt 30 t/ kyckling 3-4 ton ibland

H19 St Frö

Ahoi

LL

Höstraps


108

Svinflytgödsel, ca 17 ton/(ha*år)

H20 Eriksöre

Hallfreda

LL

Pumpa


196

Nej

H21 Eriksöre

Hallfreda

LL

Matpotatis


188

Nej

T22 Hidinge

Julius

mmh ML

Oljelin


207

Svinflytgödsel vart år

T23 Hidinge

Julius

mmh MoMj LL

Ärter


207

Svinflytgödsel vart år

T24 Nybble

Reform

ML

Höstraps

18

119

Nej

T25 Nybble

Ahoi

Mjäla, ML

Höstvete

18

137

Nej

T26 Nybble

Ahoi

ML

Höstvete

18

143

Nej








Stort tack till alla medverkande!

Detta var sista mätningen för säsongen och vi vill passa på att tacka alla som på olika sätt har bidragit till att mätningarna har kunnat genomföras, bl.a. Linda af Geijersstam, Isak Brånstrand, Lovisa Eriksson och Henrik Forsberg som hjälpt till med mätningarna i Kalmar, Södermanlands och Örebro län, Yara som lånat ut de handburna N-sensorerna och sist men inte minst våra försöksvärdar som lagt ut nollrutor och ställt sina fält till förfogande.

Johan Malgeryd och Pernilla Kvarmo, Linköping