Greppa logotyp
Greppa logotyp


Säsongsnytt vecka 23

Kväveupptaget ökar fortfarande

Under senaste veckan har kväveupptaget fortsatt med god fart i alla områden i Region öst. Höstvetets utvecklingsstadie var DC 39 i median med en spridning från DC 37 till DC 45. Kväveupptaget i nollrutorna har ökat med upp till 10 kg kväve per hektar och i de gödslade fälten med upp till 20 kg. Den i genomsnitt största ökningen återfinns i fälten i Kalmar län i både nollrutor och fält.

Variationen i kväveupptag är fortfarande stor. Vid senaste mätningen, den 4-7 juni, varierade kväveupptaget i nollrutorna mellan 19 och 103 kg i nollrutorna och 79 och 139 kg i de gödslade fälten. Upptaget i medeltal var högst i Södermanland, lägst i Örebro och övriga områden däremellan. Den största ökningen jämfört med föregående vecka fanns i Kalmar län.

Förfrukter och stallgödsel i växtföljden påverkar kväveupptaget

Kväveupptaget i nollrutorna kan jämföras och grupperas på flera sätt. Vid en jämförelse av upptaget på fält med och utan stallgödsel i växtföljden ser vi att det är 13 kg högre på gårdar med stallgödsel. På fält med stallgödsel var det 54 kg och på fält utan stallgödsel var det 41 kg kväve per hektar vid senaste mätningarna. När det gäller olika förfrukter har fält efter raps högst kväveupptag i nollrutorna med 56 kg kväve per hektar jämfört med 45 kg efter spannmål. Fält med övriga förfrukter som potatis, lin, pumpa ligger i nivå med eller något lägre jämfört med spannmål som förfrukt.

Upptaget i år ligger högre i gödslade fält jämfört med övriga år

Vid den senaste mätningen var höstvetet i DC 39 i median var kväveupptaget i nollrutorna fortfarande i mitten medan upptaget i de gödslade fälten ligger högt jämfört med tidigare år, se diagram 1. I diagrammet visas kväveupptag i nollrutor och gödslade fält på gårdar som ingår i våra mätningar för åren 2014-2021. Var försiktig med att dra allt för stora växlar på jämförelsen eftersom det inte riktigt är samma gårdar och fält som har varit med hela tiden.

Diagram 1. Jämförelse av kväveupptag i nollrutor och gödslade fält mellan olika år. Utvecklingsstadiet redovisas som median och kväveupptaget som ett medeltal av alla fält. Observera att jämförelsen ska göras med försiktighet eftersom det inte riktigt är samma gårdar som har varit med hela tiden.

Störst ökning av kväveupptag i Kalmar och på Öland

I Kalmar län hade höstvetet kommit längst i utvecklingen. Det var i DC 41 till DC 45, det vill säga flaggbladsslidan utväxande och flaggbladets slida vidgad, när mätningarna gjordes den 4 juni. Kväveupptaget var i medeltal 54 kg/ha i nollrutorna och 119 kg/ha i de gödslade fälten, se diagram 2 och 3. Det innebär att upptaget har ökat med 9 kg i nollrutorna och 21 kg per hektar i de gödslade fälten den senaste veckan, vilket fortfarande är en stor ökning. I bild 1 visas nollrutan på fält H18 Vassmolösa, och i bild 2 nollrutan på fält H19 Stora Frö.

Diagram 2. Höstvetet i de mätta fälten i Kalmar län var i DC 41-45 när mätningarna gjordes den 4 juni. Kväveupptaget var i medeltal 54 kg/ha i nollrutorna och 119 kg/ha i de gödslade fälten. Det innebär att upptaget har ökat med 9 kg i nollrutorna och 21 kg per hektar i de gödslade fälten den senaste veckan. Jordarterna är främst lättleror och mo/mjäla¬jordar.

Diagram 3. Kväveupptag över tid i höstvetefält i Kalmar län. Upptaget fortsätter öka förutom i nollrutan i fält H21.

Foto som visar ogödslad ruta i fält med höstvete. Färgskillnaden mellan ogödslad ruta och fält är stor.

Bild 1. Nollruta på fält H18 Vassmolösa den 4 juni. Kväveupptaget i nollrutan var 35 kg/ha och i det gödslade fältet 113 kg/ha. Foto: Linda af Geijersstam

Foto som visar ogödslad ruta i fält med höstvete. Färgskillnaden mellan ogödslad ruta och fält är ganska stor.

Bild 2. Nollruta på fält H19 Stora Frö den 4 juni. Kväveupptaget i nollrutan var 58 kg/ha och i det gödslade fältet 130 kg/ha. Foto: Linda af Geijersstam

Fortsatt bra ökning på kväveupptaget i Östergötland

I Östergötland var vetet i DC 37-41, det vill säga flaggbladet framväxande och flaggbladsslidan utväxande, när mätningarna gjordes den 4 juni. Det betyder att dessa fält låg sist i utvecklingen jämfört med övriga län i vårt område. Kväveupptaget var i medeltal 45 kg i nollrutorna och 119 kg/ha i de gödslade fälten, se diagram 4-7. Det innebär att upptaget har ökat med 6 kg i nollrutorna och 17 kg per hektar i de gödslade fälten den senaste veckan, vilket är mindre än i Kalmar län men fortfarande relativt mycket. I bild 3-7 visas nollrutorna i Östergötland.

Diagram 4. Höstvetet var i DC 37-41 när mätningarna gjordes den 4 juni. Kväveupptaget var i medeltal 45 kg i nollrutorna och 119 kg/ha i de gödslade fälten. Det innebär att upptaget har ökat med 6 kg i nollrutorna och 17 kg per hektar i de gödslade fälten den senaste veckan, Jordarterna varierar från något mullhaltig, lerig sand till styv lera.

Diagram 5. Kväveupptag över tid på fälten i Vårdsberg och Helleberga, Östergötland. Höstvetet var i DC 37-41 den 4 juni.

Foto som visar nollruta i höstvetefält. Färgskillnaden mellan ogödslad ruta och fält är stor.

Bild 3. Nollruta på fält E2 Vårdsberg den 4 juni. Kväveupptaget i nollrutan var 25 kg/ha och i det gödslade fältet 136 kg/ha. Foto: Pernilla Kvarmo

Foto som visar nollruta i höstvetefält. Färgskillnaden mellan ogödslad ruta och fält är mycket liten.

Bild 4. Nollruta på fält E4 Helleberga den 4 juni. Kväveupptaget i nollrutan var 98 kg/ha och i det gödslade fältet 132 kg/ha. Foto: Pernilla Kvarmo

Diagram 6. Kväveupptag över tid på fälten i Ullekalv och Högby, Östergötland. Höstvetet var i DC 37-41 den 4 juni.

Foto som visar nollruta i höstvetefält. Färgskillnaden mellan ogödslad ruta och fält är stor.

Bild 5. Nollruta på fält E5 Ullekalv den 4 juni. Kväveupptaget i nollrutan var 22 kg/ha och i det gödslade fältet 99 kg/ha. Foto: Pernilla Kvarmo

Diagram 7. Kväveupptag över tid på fälten i Broby och Österstad, Östergötland. Höstvetet var i DC 37 den 4 juni.

Foto som visar nollruta i höstvetefält. Färgskillnaden mellan ogödslad ruta och fält är mycket liten.

Bild 6. Nollruta på fält E9 Broby den 4 juni. Kväveupptaget i nollrutan var 92 kg/ha och i det gödslade fältet 126 kg/ha. Foto: Pernilla Kvarmo

Foto som visar nollruta i höstvetefält. Färgskillnaden mellan ogödslad ruta och fält är stor.

Bild 7. Nollruta på fält E11 Österstad den 4 juni. Kväveupptaget i nollrutan var 46 kg/ha och i det gödslade fältet 125 kg/ha. Foto: Pernilla Kvarmo

Högst totalt kväveupptag hittills i Södermanland

I Södermanland hade höstvetet utvecklats längst och var i DC 41 till DC 45, det vill säga flaggbladsslidan utväxande och flaggbladets slida vidgad, vid mätningarna den 7 juni. Detta liknar utvecklingen i Kalmar län. Kväveupptaget var i medeltal 60 kg/ha i nollrutorna och 130 kg/ha i de gödslade fälten, se diagram 8-9. Det innebär att upptaget har ökat med 5 kg i nollrutorna och 9 kg per hektar i de gödslade fälten den senaste veckan.

Diagram 8. I Södermanland hade höstvetet utvecklats längst och var i DC 41 till DC 45 vid mätningarna den 7 juni. Kväveupptaget var i medeltal 60 kg/ha i nollrutorna och 130 kg/ha i de gödslade fälten. Det innebär att upptaget har ökat med 5 kg i nollrutorna och 9 kg per hektar i de gödslade fälten den senaste veckan. Jordarten är styv lera.

Diagram 9. Kväveupptag över tid på fälten i Stora Lövhulta och Klahammar, Södermanland. Höstvetet var i DC 41-45 den 7 juni.

Lägst upptag i nollrutorna i Örebro län

I Örebro län var höstvetet på alla mätta fält i DC 39, det vill säga flaggbladets slida just synlig, vid mätningarna den 7 juni. Kväveupptaget var i medeltal 25 kg/ha i nollrutorna och 110 kg/ha i de gödslade fälten, se diagram 10-11. Det innebär att upptaget har ökat med 4 kg i nollrutorna och 21 kg per hektar i de gödslade fälten den senaste veckan. Så kväveupptaget i fälten är mycket god men markens bidrag verkar fortfarande litet. Mätningarna i detta område är avslutade för i år.

Diagram 10. I Örebro län var höstvetet i DC 39 vid mätningarna den 7 juni. Kväveupptaget var i medeltal 25 kg/ha i nollrutorna och 110 kg/ha i de gödslade fälten. Det innebär att upptaget har ökat med 4 kg i nollrutorna och 21 kg per hektar i de gödslade fälten den senaste veckan. Jordarterna är lättlera och mellanlera.

Diagram 11. Kväveupptag över tid i fälten på Hidinge och Nybble gård, Örebro län

Foto som visar nollruta i höstvetefält. Färgskillnaden mellan ogödslad ruta och fält är stor.

Bild 8. Nollruta på fält T23 Hidinge den 4 juni. Kväveupptaget i nollrutan var 33 kg/ha och i det gödslade fältet 104 kg/ha. Foto: Henrik Forsberg

Foto som visar ogödslad ruta i höstvetefält. Färgskillnaden mellan ogödslad ruta och fält är stor.

Bild 9. Nollruta på fält T25 Nybble utanför Vintrosa den 4 juni. Kväveupptaget i nollrutan var 24 kg/ha och i det gödslade fältet 117 kg/ha. Foto: Henrik Forsberg

Sorter, jordarter, förfrukter och kvävegivor för fälten

Vi mäter i år kväveupptaget i 26 nollrutor och gödslade fält från Kalmar/Öland i söder till Södermanland och Örebro län i norr. Nollrutefälten är vanliga fält med en variation av sorter, jordarter, jordbearbetning och gödsling. Bakgrundsdata och uppgifter om gödsling för fälten hittar du i tabell 1 nedan.

Tabell 1. Förutsättningar som sort, jordart, förfrukt och gödsling på de fält där vi mäter kväveupptag.

Plats

Sort

Jordart

Förfrukt

Kväve- gödsling kg N/ha Höst

Kväve- gödsling kg N/ha Vår totalt

Stallgödsel växtföljden

E1 Vårdsberg

Informer

mmh SL

Höstvete


203

Ja, hönsgödsel 10 ton/ha var 4:e år

E2 Vårdsberg

Kerrin

mmh SL

Höstraps


225

Nej

E3 Helleberga

Hereford

mmh ML

Höstraps

18

203

Nej

E4 Helleberga

Kerrin

mmh ML

Höstvete

18

233

Ja

E5 Ullekalv

Hereford

n mh l Sa

Höstvete

16

138

Nej

E6 Ullekalv

Hereford

n mh l Sa

Höstraps

16

139

Nej

E7 Högby

Hallfreda

Syrsand/mo

Höstvete


145

Nej

E8 Högby

Hallfreda

Syrsand/mo

Potatis


145

Nej

E9 Broby

Informer

m mh ML

Höstraps


153

Hönsgödsel 5 ton/år

E10 Broby

Reform

m mh ML

Höstvete

12



144


Hönsgödsel 5 ton/3 år

E11 Österstad

Brons

ML

Korn

20

198

Nej

E12 Österstad

Informer

ML

Potatis


183

Nej

D13 St Lövhulta

Julius

SL

Höstvete

14

159

Kycklinggödsel, 4 ton var 6:e år inför raps

D14 St Lövhulta

Linus

SL

Höstraps

19

134

Kycklinggödsel 4 ton var 6:e år inför raps

D15 Klahammar

Linus

ML

Korn

14

226

Rötrest 12 ton/ha vart 4:e år

D16 Klahammar

Norin

LL

Lin

14

223

Rötrest vart 4:e år

H17 Vassmolösa

Informer

nmh l Mj

Höstraps


160

Grisflyt 30 t/ kyckling 3-4 ton ibland

H18 Vassmolösa

Informer

nmh l Mo

Majs


160

Grisflyt 30 t/ kyckling 3-4 ton ibland

H19 St Frö

Ahoi

LL

Höstraps


108

Svinflytgödsel, ca 17 ton/(ha*år)

H20 Eriksöre

Hallfreda

LL

Pumpa


196

Nej

H21 Eriksöre

Hallfreda

LL

Matpotatis


188

Nej

T22 Hidinge

Julius

mmh ML

Oljelin


207

Svinflytgödsel varannat år

T23 Hidinge

Julius

mmh MoMj LL

Ärter


207

Svinflytgödsel varannat år

T24 Nybble

Reform

ML

Höstraps

18

119

Nej

T25 Nybble

Ahoi

Mjäla, ML

Höstvete

18

137

Nej

T26 Nybble

Ahoi

ML

Höstvete

18

143

Nej

Pernilla Kvarmo och Johan Malgeryd, Linköping