Greppa logotyp
Greppa logotyp


Säsongsnytt vecka 21

Kväveupptaget fortsätter med bra fart

Under senaste veckan har kväveupptaget fortsatt i bra takt i de flesta områdena i Region öst. Det var störst ökning i Södermanland och minst i Örebro medan Östergötland och Kalmar ligger i mitten. Det har också kommit stora mängder nederbörd på vissa platser de senaste dagarna, något som kan påverka grödans utveckling och eventuellt förluster.

I Säsongsnytt Öst resonerar vi om risk för förluster, mätresultaten presenteras för varje område, en jämförelse av kväveupptaget mellan år och nyheter om olika verktyg som du kan använda för att fördela kvävegivan och även se upptaget i fält.

Risk för förluster efter den senaste tidens nederbörd

På många håll i landet har det kommit stora regnmängder under våren och särskilt de senaste dagarna. Då ökar risken för kväveförluster, särskilt på fält där man har spridit stora kvävegivor tidigt. När jorden är helt eller delvis vattenmättad kan kväve avgå i gasform via denitrifikation. På lättare jordar kan det lakas ut i form av nitrat vid höga nederbördsmängder.

2015 var ett liknande år då vi också hade svalt väder och mycket nederbörd i maj och juni. Även i fält där man inte ser tydliga vattenskador kan kväveförluster förekomma och kräva kompletteringsgödsling för att utnyttja skördepotentialen och nå önskade proteinhalter. 2015 hade vi som många säkert minns frodiga bestånd, bra skördar men mycket låga proteinhalter. Tänk också på att skördepotentialen troligen sjunker om grödan är vattenskadad.

Ofta går det att kompensera för eventuella förluster med komplettering av kväve även i senare utvecklingsstadier. Försök med kvävegödsling till maltkorn i Västra Götaland 2015 visar bra effekt på skörd och proteinhalt. Även 1995 och 1999 gjordes försök i havre och korn med liknande resultat. Där gav kompletteringsgödsling med 30 kg kväve i form av kalksalpeter en skördeökning på 28-40 % och 60 kg kväve en skördeökning på 34-62 %.

Denna vecka hade den snabba utvecklingen och även den stora ökningen av kväveupptag avstannat lite jämfört med veckan före. Vid mätningen den 21 maj hade höstvetet två noder, DC 32, på alla fält utom två, som hade en nod, DC 31. Kväveupptaget i nollrutornas var i medeltal 39 kg/ha och i fälten 88 kg/ha, oförändrat respek­tive en ökning på 13 kg/ha jämfört med veckan före. Upptaget i varje fält vid mätningen visas i diagram 1 och över tid i diagram 2-4. I bild 1-3 visas nollrutor från tre olika fält.

Alla fält utom två hade tagit upp 14-46% av det tillförda gödselkvävet, utifrån de uppgifter vi har fått om gödslingarna. I de två fält som hade tagit upp mer än 50% var upptaget 56% respektive 74%. Då har upptaget i nollrutan först räknats bort.

Diagram 1. Vid mätningen i Östergötland den 21 maj hade höstvetet två noder, DC 32, på alla fält utom två, som hade en nod, DC 31. Kväveupptaget i nollrutornas var i medeltal 39 kg/ha och i fälten 88 kg/ha, oförändrat respek­tive en ökning på 13 kg/ha jämfört med veckan före. Jordarterna varierar från något mullhaltig, lerig sand till styv lera.

diagram som visar kväveupptag i nollrutor och i fält från 2015 till 2021

Diagram 2. Kväveupptag över tid på fälten i Vårdsberg och Helleberga, Östergötland.

Foto som visar ogödslad ruta i fält med höstvete

Bild 1. Nollruta på fält E4 Hellberga den 21 maj. Kväveupptaget var 72 kg/ha i nollrutan och 106 kg i fältet. Foto: Pernilla Kvarmo

Diagram 3. Kväveupptag över tid på fälten i Ullekalv och Högby, Östergötland.

Foto som visar ogödslad ruta i fält med höstvete.

Bild 2. Nollruta på fält E7 Högby den 21 maj. Kväveupptaget var 25 kg/ha i nollrutan och 74 kg i fältet. Foto: Pernilla Kvarmo

Diagram 4. Kväveupptag över tid på fälten i Broby och Österstad, Östergötland. I nollrutan E10 Broby fanns det gödselspill men mätningen gjordes utanför detta.

Foto som visar ogödslad ruta i fält med höstvete.

Bild 3. Nollruta på fält E9 Broby den 21 maj. Kväveupptaget var 72 kg/ha i nollrutan och 106 kg i fältet. Foto: Pernilla Kvarmo

Även denna vecka har höstvetet tagit upp bra med kväve i Södermanland. Vid mätningen den 24 maj hade höstvetet två noder, DC 32, på tre fält och på ett fält börjar flaggbladet synas, DC 37. Kväveupptaget i nollrutorna var i medeltal 52 kg/ha och i fälten 108 kg/ha, vilket innebär att upptaget har ökat med 10 kg/ha respektive 20 kg jämfört med veckan före. Upptaget i varje fält vid mätningen visas i diagram 5 och över tid i diagram 6. I bild 4 visas nollrutan i fält D15.

På fälten hade cirka 24-46% av det tillförda gödselkvävet tagits upp, utifrån de uppgifter vi har fått om gödslingarna.

Diagram 5. Vid mätningen i Södermanland den 24 maj hade höstvetet två noder, DC 32, på tre fält och på ett fält börjar flaggbladet synas, DC 37. Kväveupptaget i nollrutorna var i medeltal 52 kg/ha och i fälten 108 kg/ha, vilket innebär att upptaget har ökat med 10 kg/ha respektive 20 kg jämfört med veckan före. Jordarten är styv lera.

Diagram 6. Kväveupptag över tid på fälten i Stora Lövhulta och Klahammar, Södermanland.

Foto som visar ogödslad ruta i fält med höstvete.

Bild 4. Nollruta på fält D15 Klahammar den 24 maj. Kväveupptaget var 47 kg/ha i nollrutan och 103 kg i fältet. Foto: Pernilla Kvarmo

Vid mätningen den 24 maj börjar flaggbladet synas på alla fält, DC 37. Kväveupptaget i nollrutorna var i medeltal 15 kg/ha och i fälten 70 kg/ha, vilket innebär att upptaget har minskat med 1 kg/ha respektive ökat med 15 kg/ha jämfört med veckan före. Upptaget i varje fält vid mätningen visas i diagram 7 och över tid i diagram 8. Det innebär att kväveupptagen på dessa fem fält ligger lägst trots att Hidinge använder stallgödsel regelbundet.

På fälten hade cirka 17-54% av det tillförda gödselkvävet tagits upp, utifrån de uppgifter vi har fått om gödslingarna.

Diagram 7. Vid mätningen i Örebro den 24 maj börjar flaggbladet synas på alla fält, DC 37. Kväveupptaget i nollrutorna var i medeltal 15 kg/ha och i fälten 70 kg/ha, vilket innebär att upptaget har minskat med 1 kg/ha respektive ökat med 15 kg/ha jämfört med veckan före. Jordarterna är lättlera och mellanlera.

Diagram 8. Kväveupptag över tid i fälten på Hidinge och Nybble gård, Örebro län.

Vid mätningen den 21 maj i Kalmar län hade höstvetet två noder på alla fält, DC 32. Kväveupptaget i nollrutorna var i medeltal 45 kg/ha och i fälten 103 kg/ha, vilket innebär att upptaget har ökat med 4 kg/ha respektive 17 kg/ha jämfört med veckan före. Upptaget i varje fält vid mätningen visas i diagram 9 och över tid i diagram 10. I bild 5 visas nollrutan i fält H21.

På fälten hade cirka 18-42% av det tillförda gödselkvävet tagits upp, utifrån de uppgifter vi har fått om gödslingarna.

Diagram 9. Vid mätningen den 21 maj i Kalmar län hade höstvetet två noder på alla fält, DC 32. Kväveupptaget i nollrutorna var i medeltal 45 kg/ha och i fälten 103 kg/ha, vilket innebär att upptaget har ökat med 4 kg/ha respektive 17 kg/ha jämfört med veckan före. Jordarterna är främst lättleror och mo/mjäla­jordar.

Diagram 10. Kväveupptag över tid i höstvetefält i Kalmar län.

Foto som visar ogödslad ruta i fält med höstvete.

Bild 5. Nollruta på fält H21 Eriksöre den 21 maj. Kväveupptaget var 36 kg i nollrutan och 106 kg i fältet. Foto: Linda af Geijersstam

Kväveupptag jämfört med tidigare år och efter olika förfrukter

Vi har gjort en jämförelse av kväveupptag i nollrutor och gödslade fält mellan år, i diagram 11. Observera att jämförelsen ska göras med försiktighet eftersom det inte riktigt är samma gårdar och fält som har varit med hela tiden. I diagrammet ser det ut som att vid denna veckas mätning, när grödan har nått DC32 i median, är upptaget i nollrutorna ungefär i mitten och upptaget i de gödslade fälten högt jämfört med tidigare år. De förhållandevis låga värdena från Örebro län drar ner genomsnittet. Det kan komma att ändra sig framöver beroende på hur vädret utvecklar sig.

Vi kan se att vi fortfarande har högst upptag efter höstraps jämfört med alla övriga förfrukter och mellan övriga förfrukter som stråsäd, ärter och lin skiljer det sig väldigt lite. Upptaget efter höstraps i nollrutor var cirka 47 kg/ha och i gödslade fält cirka 98 kg/ha, en skillnad på 10 respektive 12 kg/ha cirka till övriga förfrukter. Vi kan också se att upptaget är cirka 11 kg/ha högre i nollrutor på gårdar med stallgödsel i växtföljden (43 respektive 93 kg/ha upptag) jämfört med gårdar utan stallgödsel.

Diagram 11. Jämförelse mellan år av kväveupptag i nollrutor och gödslade fält. Observera att jämförelsen ska göras med försiktighet eftersom det inte riktigt är samma gårdar som har varit med hela tiden.

Utnyttja verktygen för variationer i fältet

Ta gärna hjälp av verktyg som kvävesensorer eller vegetationsindexkartor.

Även i år bidrar Greppa Näringen i arbetet med att ta fram vegetations­indexkartor, så att tjänsten CropSAT kan utnyttjas kostnadsfritt. Du kommer åt kartorna på Greppa Näringens webbplats under Räkna själv eller www.cropsat.selänk till annan webbplats. Dataväxt ansvarar för CropSAT.

Om du skapar ett gratiskonto kan du söka efter jordbruksblock, markera dem och eventuellt dela fälten med hjälp av en delningslinje. Därefter ta fram en vegetationskarta och skapa tilldelningsfil för gödsling. Sverige är med och delfinansierar europeiska rymd­styrelsens, ESA-s, arbete med satelliter som Sentinel 2. Det ser ut att finnas bilder från maj på de flesta ställen även om de inte är många. Det har varit en ovanligt molnig vår vilket gör att många bilder sorteras bort på grund av molnighet. Har du frågor kring specifika bilder kan du kontakta Dataväxts support för CropSAT för att få hjälp. Bild 6 visar ett fält i CropSAT.

Bild 6. Satellitbild över ett fält från den 21 maj 2021 i CropSAT där du kan fördela kvävegivan utifrån vegetationsindex.

Testa nya funktioner i CropSAT

Det finns ett par intressanta funktioner i CropSAT som är under utveckling. Du kan läsa mer om dem nedan. Dataunderlaget är begränsat och i nuläget är de så kallade betaversioner och kan ännu inte betraktas som färdigutvecklade. För att komma åt de nya funktionerna behöver du skapa ett gratiskonto och logga in. Läs mer om de båda betafunktionerna i CropSAT på webbplatsen www.slu.se/LADSlänk till annan webbplats

Läs av kväveupptaget i höstvete i CropSAT

Funktionen Kväveupptag i höstvete visar beräknad mängd upptaget kväve i höstvete i kg kväve per hektar. Modellen fungerar i utvecklingsstadierna DC 31-45 bygger och bygger på beräkningar som har tagits fram för åren 2016-2018. Den kan ge vägledning när du ska bestämma kompletteringsgiva. När modellen testades mot oberoende mätningar var medelfelet 10-11 kg kväve per hektar. Enskilda satellitbilder i en tidsserie kan ha lägre eller högre reflektansvärden än förväntat beroende på skillnader i atmosfäriska förhållanden och det kan i sin tur påverka det beräknade kväveupptaget. Det är därför lämpligt att titta på bilder vid några olika datum för att upptäcka om det förekommer orimliga värden. Modellen har utvecklats av Wolters et al. (2019) inom ramen för ett pågående arbete vid SLU.

Automatisk kvävefördelning med Target-N

Du kan också testa den nya funktionen Automatisk kvävefördelning, eller Target-N, i CropSAT. Target-N fördelar kvävegivan automatiskt över fältet med hjälp av satellitdata när du anger en medelkvävegiva för fältet. Modellen är utvecklad för kompletteringsgödsling i höstvete i DC37. Det är viktigt att välja lämplig satellitbild, så nära DC 37 som möjligt. Fördelningsmodellen är framtagen och testad under två års fältförsök. I utvecklingen av modellen har en drönarburen kamera använts och kopplats ihop med samma nio våglängdsband som även finns i bilderna från satelliten Sentinel-2. Arbetet utförs inom projektet Target-N av SLU och Hushållningssällskapet, med finansiering av Stiftelsen lantbruksforskning samt delvis Västra Götalandsregionen.

Varierande förutsättningar på fälten

Vi mäter i år kväveupptaget i 26 nollrutor och gödslade fält från Kalmar/Öland i söder till Södermanland och Örebro län i norr. Det är vanliga fält med en variation av sorter, jordarter, jordbearbetning och gödsling. Lantbrukarna har lagt ut en presenning i samband med gödslingarna för att skapa en ogödslad ruta. Bakgrundsdata för fälten visas i tabell 1.

Sorter, jordarter, förfrukter och kvävegivor för fälten

Tabell 1. Förutsättningar som sort, jordart, förfrukt och gödsling på de fält där vi mäter kväveupptag. För fält där vi saknar uppgifter kommer vi att komplettera så snart vi får in dem.

Plats

Sort

Jordart

Förfrukt

Kväve- gödsling kg N/ha Höst

Kväve- gödsling kg N/ha Vår totalt

Stallgödsel växtföljden

E1 Vårdsberg

Informer

mmh SL

Höstvete


185

Ja, hönsgödsel 10 ton/ha var 4:e år

E2 Vårdsberg

Kerrin

mmh SL

Höstraps


185

Nej

E3 Helleberga

Hereford

mmh ML

Höstraps

18

203

Nej

E4 Helleberga

Kerrin

mmh ML

Höstvete

18

233

Ja

E5 Ullekalv

Hereford

n mh l Sa

Höstvete

16

138

Nej

E6 Ullekalv

Hereford

n mh l Sa

Höstraps

16

139

Nej

E7 Högby

Hallfreda

Syrsand/mo

Höstvete


145

Nej

E8 Högby

Hallfreda

Syrsand/mo

Potatis


145

Nej

E9 Broby

Informer

m mh ML

Höstraps


153

Hönsgödsel 5 ton/år

E10 Broby

Reform

m mh ML

Höstvete

12



144


Hönsgödsel 5 ton/3 år

E11 Österstad

Brons

ML

Korn

20

159

Nej

E12 Österstad

Informer

ML

Potatis


144

Nej

D13 St Lövhulta

Julius

SL

Höstvete

14

159

Kycklinggödsel, 4 ton var 6:e år inför raps

D14 St Lövhulta

Linus

SL

Höstraps

19

134

Kycklinggödsel 4 ton var 6:e år inför raps

D15 Klahammar

Linus

ML

Korn

14

195

Rötrest 12 ton/ha vart 4:e år

D16 Klahammar

Norin

LL

Lin

14

195

Rötrest vart 4:e år

H17 Vassmolösa

Informer

nmh l Mj

Höstraps


160

Grisflyt 30 t/ kyckling 3-4 ton ibland

H18 Vassmolösa

Informer

nmh l Mo

Majs


160

Grisflyt 30 t/ kyckling 3-4 ton ibland

H19 St Frö

Ahoi

LL

Höstraps


108

Svinflytgödsel, ca 17 ton/(ha*år)

H20 Eriksöre

Hallfreda

LL

Pumpa


172

Nej

H21 Eriksöre

Hallfreda

LL

Matpotatis


165

Nej

T22 Hidinge

Julius

mmh ML

Oljelin


207

Svinflytgödsel vart år

T23 Hidinge

Julius

mmh MoMj LL

Ärter


207

Svinflytgödsel vart år

T24 Nybble

Reform

ML

Höstraps

18

119

Nej

T25 Nybble

Ahoi

Mjäla, ML

Höstvete

18

137

Nej

T26 Nybble

Ahoi

ML

Höstvete

18

143

Nej

Pernilla Kvarmo och Johan Malgeryd, Linköping