Greppa logotyp
Greppa logotyp


Säsongsnytt vecka 21

Dags att börja fundera på kompletteringsgödsling

Veckans mätning visar upptaget av kväve har saktat ner både i de gödslade fälten och i nollrutorna. Kväveupptaget har endast ökat med 10 kg N/ha i fält och några enstaka kg i nollrutorna jämfört med den senaste mätningen. Fälten är i DC32-37 och börjar närma oss tidpunkten för kompletteringsgödsling.

Foto som visar ett höstvetefält med ogödslad ruta där den ogödslade rutan är ljusare i färgen jämfört med omkringliggande fält

Bild 1. Nollruta i Svinnegarn med höstvete som förfrukt. Foto: Emelie Andersson

Veckans kyligare väder har resulterat i ett lägre kväveupptag i nollrutor och fält. Sedan förra veckans mätning har kväveupptaget ökat i de gödslade fälten med i genomsnitt 10 kg N/ha och det totala upptaget är nu i genomsnitt 80 kg N/ha. I nollrutorna har upptaget saktat ner och endast ökat med några kg kväve/ha. Det totala upptaget är nu i genomsnitt 34 kg N/ha i nollrutorna. Vi har ett stort spann i kväveupptag i nollrutorna, från minsta upptaget på 5 kg till högsta på 92 kg N/ha. Även i fälten har vi ett stort spann, från minsta upptaget på 42 kg till högsta på 108 kg N/ha.

Fälten ligger i snitt på DC 32. Sex fält har kommit in i DC 37, flaggbladet just synligt. Vi genomförde mätningarna måndagen den 24 maj, förutom Veckholm och Grillby, där mätte vi fredagen 21 maj.

Vi kan fortfarande se en viss förfruktseffekt eftersom upptaget i nollrutor med ärter och raps som förfrukt fortsätter att vara något högre jämfört med nollrutor där spannmål är förfrukt. Sedan första mätningen har nollrutorna med ärter och raps som förfrukt tagit upp i genomsnitt 20 kg N/ha medan nollrutorna med spannmål som förfrukt tagit upp i genomsnitt 11 kg N/ha.

Figur 1 och tabell 1 visar kväveupptaget per plats i respektive nollruta och fält.

Diagram som visar kväveupptaget i nollrutor och i fält

Figur 1. Kväveupptag i nollrutor och i fält vecka 21 2021

Tabell 1. Kväveupptag, utvecklingsstadium och sort per fält.

Plats

Sort

DC- stadium

Upptag i nollruta

(kg N/ha)

Upptag i fält

(kg N/ha)

1a Västerås

Kerin

37

26

71

1b Västerås

kerin

37

13

61

2a Veckoholm

Brons

32

92

108

2b Veckoholm

Brons

32

58

97

3a Enköp. näs

Julius

32

26

68

3b Enköp näs

Julius

31

36

71

4a Svinnegarn

Norin

37

36

71

4b Svinnegarn

Julius

32

29

78

5a Enköping

Linus

32

38

92

5b Enköping

Julius

32

49

86

6a Torstuna

Praktik

32

17

89

6b Torstuna

Praktik

32

21

94

7 Grillby

Reform

32

35

80

8 Lövstalöt

Norin

37

33

102

9 Uppsala

Julius

32

34

66

10a Börje

Julius

37

5

42

10b Börje

Julius

37

38

65

Små skillnader mellan fält och maxruta

På fyra platser har vi lagt ut maxrutor, i Torstuna, Svinnegarn, Lövstalöt och Uppsala. Maxrutorna lades ut i Svinnegarn, Lövstalöt och Uppsala med kalksalpeter 17:e maj och i Torstuna lades maxrutan ut med axan i början av april. Vi ser ingen större skillnad mellan maxruta eller fält i dagsläget men en tendens till att kväveupptaget den senaste veckan är något högre i maxrutorna jämfört med övriga fältet.

Börja fundera på ditt kompletteringsbehov

De flesta fält är fortfarande i stråskjutningen men några tidiga fält har kommit in DC 37. Vi vet att en komplettering i DC37-39 ger mest skörd i försöken, men att vi får en skördehöjning även vid senare kompletteringsgivor. Det är i DC37-39 kväveeffektiviteten är god men om skördenivån är svårbedömd bör kväve ges något senare. Senare givor har också en större proteinhöjande effekt.

Vi ser att i genomsnitt är 36 % av gödselkvävet upptaget men i några fält är motsvarande procent 55-60 %. Därför kan det i vissa fall vara läge att börja fundera på kompletteringsgödsling framförallt i fält med god tillväxt, med låg kväveleverans från marken och som inte fått mer än 100-130 kg N/ha. Ett alternativ vid en lite tidigare komplettering är att du delar upp kompletteringen i två delar. Detta för att inte behöva lägga en för stor kompletteringsgiva innan du har kunnat bedöma fältets skördepotential. Du vill inte heller riskera förluster om det kommer mycket regn eller liggsäd om du får en högre mineralisering än du räknat med.

Däremot, i frodiga bestånd med många skott per kvadratmeter är det bättre att avvakta för att minska risken för liggsäd. Och har du redan lagt en kvävegiva du bedömer rimlig till den skörd du förväntar dig och ska komplettera med kväve för att höja proteinhalten så kan du även här vänta med kompletteringen. I senare års försök har kompletteringsgödslingar fungerat bra och gett samma eller ökad kväveskörd fram till vetets blomning med både påverkan på skörd och protein, under förutsättning att det kommer regn efter gödslingen. Ju större kvävegivor du planerat desto större blir också risken för liggsäd och överoptimal giva då kväve inte utnyttjas av grödan.

Tänk på fältvariationer när du kompletteringsgödslar

Utöver att bedöma skördenivå och nollrutans kväveleverans behöver du också ta hänsyn till variationen i fält till exempel med hjälp av N-sensor, CropSAT eller andra verktyg. Med hjälp av satellitbilder kan du bedöma variationen och även göra en styrfil för varierad komplette­rings­gödsling i fältet. Även i år bidrar Greppa Näringen i arbetet med att ta fram vegetations­indexkartor, så att tjänsten CropSAT kan utnyttjas kostnadsfritt. Du kommer åt kartorna under Räkna själv här på vår webbplats eller via www.cropsat.selänk till annan webbplats. Det är DataVäxt som ansvarar för CropSAT sedan förra året. Genom en sökfunktion kan du kan tas under molnfria förhållanden. Har du frågor kring specifika bilder kan du kontakta Dataväxts support för Cropsat för att få hjälp.

Nya funktioner att testa i Cropsat

Det finns ett par intressanta funktioner i Cropsat som är under utveckling. Du kan läsa mer om dem nedan. Dataunderlaget är begränsat och i nuläget är de så kallade betaversioner och kan ännu inte betraktas som ”facit”.

Läs av kväveupptaget i höstvete i Cropsat

Funktionen som visar kg kväve upptaget i höstvetet under utvecklingsstadierna DC31-45 bygger på en beräkningsmodell som tagits fram för åren 2016-2018 och kan ge vägledning vid bestämning av kompletteringsgivan. Värdena visar beräknat kväveupptag i kg kväve per hektar och när modellen testats mot oberoende mätningar var medelfelet 10-11 kg kväve per hektar. Enskilda satellitbilder i en tidsserie kan ha lägre eller högre reflektansvärden än förväntat beroende på skillnader i atmosfäriska förhållanden, vilket kan påverka det beräknade N-upptaget. Det är därför lämpligt att läsa av värdena från några olika bilder vid olika datum för att upptäcka om orimliga värden förekommer. Modellen har utvecklats av Wolters et al. (2019) inom ramen för ett pågående arbete vid SLU.

Automatisk kvävefördelning med Target-N

Även funktionen som kallas Target-N är under utveckling i Cropsat, och är nu möjligt att testa. Den fördelar automatiskt kvävegivan över fältet med hjälp av satellitdata när du anger en medelkvävegiva som ska fördelas i fältet. Modellen är utvecklad för kompletteringsgödsling i höstvete i DC37. Det är viktigt att välja lämplig satellitbild, så nära DC37 som möjligt. Fördelningsmodellen är framtagen och testad under två års fältförsök. I utvecklingen av modellen har drönarburen kamera använts och kopplats samman med samma nio våglängdsband som även finns i bilderna från Sentinel-2. Arbetet utförs inom projektet Target-N av SLU och Hushållningssällskapet, med finansiering av Stiftelsen lantbruksforskning samt delvis Västra Götalandsregionen.

Läs mer om de båda betafunktionerna i Cropsat på SLU:s webbplatslänk till annan webbplats

Jämförelse tidigare år

Jämför vi med tidigare år ser vi att kväveupptaget i nollrutorna nu ligger i nivå tidigare års mätningar och likaså upptaget i nollrutorna.

Diagram som visar medelkväveupptaget i fält och i nollrutor vid olika utvecklingsstadier från 2016 och framåt.

Figur 2. Medelkväveupptag i fält och i nollrutor vid olika utvecklingsstadier från 2016 och framåt.

Information om varje plats



1a Västerås

1b Västerås

Jordart

Mellanlera

Mellanlera

Mullhalt

Måttligt

Måttligt

Stallgödsel

Nej

Nej

Förfrukt

Ärt

Höstvete

Sådatum

6:e sept

15:e sept

Sort

Kerin

Kerin

Förväntad skörd

8000 kg/ha

7000 kg/ha

Kvävegödsling (kg N/ha)



6:e april

100

100

Diagram som visar kväveupptaget i nollrutor och i fält i Västerås

Figur 3. Diagram som visar kväveupptaget i nollrutor och i fält i Västerås

Foto som visar ett höstvetefält med ogödslad ruta där den ogödslade rutan är ljusare i färgen jämfört med omkringliggande fält

Nollruta i Västerås med ärt som förfrukt. Foto: Henrik Forsberg

Foto som visar ett höstvetefält med ogödslad ruta där den ogödslade rutan är ljusare i färgen jämfört med omkringliggande fält

Nollruta i Västerås med ärt som förfrukt. Foto: Henrik Forsberg



2a Veckholm

2b Veckholm

Jordart

Mellanlera

Mellanlera

Mullhalt

Måttlig

Måttlig

Stallgödsel

Nej

Nej

Förfrukt

Höstraps

Höstvete

Sådatum

26:e aug

26:e aug

Sort

Brons

Brons

Förväntad skörd

10000 kg/ha

10000 kg/ha

Kvävegödsling (kg N/ha)



31:e mars

140

140

Figur 4. Diagram som visar kväveupptaget i nollrutor och i fält i Veckholm

Figur 4. Diagram som visar kväveupptaget i nollrutor och i fält i Veckholm

Foto som visar ett höstvetefält med ogödslad ruta där den ogödslade rutan är ljusare i färgen jämfört med omkringliggande fält

Nollruta i Veckholm med höstvete som förfrukt. Foto: Anton Hampl

Foto som visar ett höstvetefält med ogödslad ruta där den ogödslade rutan är ljusare i färgen jämfört med omkringliggande fält

Nollruta i Veckholm med höstraps som förfrukt. Foto: Anton Hampl



3a Enköp. näs

3b Enköp. näs

Jordart

Mellanlera

Styv lera

Mullhalt

Måttligt

Måttligt

Stallgödsel

Nej

Nej

Förfrukt

Höstvete

Hostraps

Sådatum

6:e sept

14:e sept

Sort

Julius

Julius

Förväntad skörd

9000 kg/ha

9000 kg/ha

Kvävegödsling (kg N/ha)



26:e mars

100

100

Diagram som visar kväveupptaget i nollrutor och i fält på Enköpingsnäs

Figur 5. Diagram som visar kväveupptaget i nollrutor och i fält på Enköpingsnäs

Foto som visar ett höstvetefält med ogödslad ruta där den ogödslade rutan är ljusare i färgen jämfört med omkringliggande fält

Nollruta i Enköpingsnäs med höstvete som förfrukt. Foto: Emelie Andersson

Foto som visar ett höstvetefält med ogödslad ruta där den ogödslade rutan är ljusare i färgen jämfört med omkringliggande fält

Nollruta i Enköpingsnäs med höstraps som förfrukt. Foto: Emelie Andersson

 


4a Svinnegarn

4B Svinnegarn

Jordart

Lättlera

Lättlera

Mullhalt

Måttligt

Måttligt

Stallgödsel

Nej

Nej

Förfrukt

Höstvete

Hötvete

Sådatum

8:e sept

15:e sept

Sort

Norin

Julius

Förväntad skörd

7000 kg/ha

7500 kg/ha

Kvävegödsling (kg N/ha)



28:e mars

135

108

21:e april

0

27


Figur 6. Diagram som visar kväveupptaget i nollrutor och i fält i Svinnegarn

Foto som visar ett höstvetefält med ogödslad ruta där den ogödslade rutan är ljusare i färgen jämfört med omkringliggande fält

Nollruta i Svinnegarn med höstvete som förfrukt och sorten Norin. Foto: Emelie Andersson

Foto som visar ett höstvetefält med ogödslad ruta där den ogödslade rutan är ljusare i färgen jämfört med omkringliggande fält

Nollruta i Svinnegarn med höstvete som förfrukt och sorten Julius. Foto: Emelie Andersson



5a Enköping

5b Enköping

Jordart

Mellanlera

Styv lera

Mullhalt

Måttlig

Mullfattig

Stallgödsel

Nej

Nej

Förfrukt

Höstvete

Höstraps

Sådatum

13:e sept

5:e sept

Sort

Linus

Julius

Förvantad skörd

8000 kg/ha

8000 kg/ha

Kvävegödsling (kg N/ha)



26:e mars

135

135

Diagram som visar kväveupptaget i nollrutor och i fält i Enköping

Figur 7. Diagram som visar kväveupptaget i nollrutor och i fält i Enköping

Foto som visar ett höstvetefält med ogödslad ruta där den ogödslade rutan är ljusare i färgen jämfört med omkringliggande fält

Nollruta i Enköping med höstvete som förfrukt. Foto: Emelie Andersson

Foto som visar ett höstvetefält med ogödslad ruta där den ogödslade rutan är ljusare i färgen jämfört med omkringliggande fält

Nollruta i Enköping med höstraps som förfrukt. Foto: Emelie Andersson

 


6a Torstuna

6b Torstuna

Jordart

Mellanlera

Mellanlera

Mullhalt

Måttligt

Måttligt

Stallgödsel

Nej

Nej

Förfrukt

Havre

Ärtor

Sådatum

12:e sept

12:e sept

Sort

Praktik

Praktik

Förvantad skörd

7000 kg/ha

7500 kg/ha

Kvävegödsling (kg N/ha)



3:e april

130

130

Diagram som visar kväveupptaget i nollrutor och i fält i Torstuna

Figur 8. Diagram som visar kväveupptaget i nollrutor och i fält i Torstuna

Foto som visar ett höstvetefält med ogödslad ruta där den ogödslade rutan är ljusare i färgen jämfört med omkringliggande fält

Nollruta i Torstuna med havre som förfrukt. Foto: Emelie Andersson

Foto som visar ett höstvetefält med ogödslad ruta där den ogödslade rutan är ljusare i färgen jämfört med omkringliggande fält

Nollruta i Torstuna med ärt som förfrukt. Foto: Emelie Andersson

 


7 Grillby

Jordart

Styv lera

Mullhalt

Måttligt

Stallgödsel

Nej

Förfrukt

Höstvete

Sådatum

15:e sept

Sort

Reform

Förväntad skörd

9000 kg/ha

Kvävegödsling (kg N/ha)


15:e mars

80

3:e april

80

Diagram som visar kväveupptaget i nollrutor och i fält i Grillby

Figur 9. Diagram som visar kväveupptaget i nollrutor och i fält i Grillby

Foto som visar ett höstvetefält med ogödslad ruta där den ogödslade rutan är ljusare i färgen jämfört med omkringliggande fält

Nollruta i Grillby med höstvete som förfrukt. Foto: Anton Hampl

 


8 Lövstalöt

Jordart

Mellanlera, lite inslag av mo

Mullhalt

Måttligt

Stallgödsel

Nej

Förfrukt

Ärt

Sådatum

8:e sept

Sort

Norin

Förväntad skörd

8000 kg/ha

Kvävegödsling (kg N/ha)


28:e mars

120

Diagram som visar kväveupptaget i nollruta och i fält i Lövstalöt

Figur 10. Diagram som visar kväveupptaget i nollruta och i fält i Lövstalöt

Foto som visar ett höstvetefält med ogödslad ruta där den ogödslade rutan är ljusare i färgen jämfört med omkringliggande fält.

Nollruta i Lövstalöt med ärt som förfrukt. Foto: Emelie Andersson

 


9 Uppsala

Jordart

Gyttjelera

Mullhalt

?

Stallgödsel

Nej

Förfrukt

Höstvete

Sådatum

19:e sept

Sort

Julius

Förväntad skörd

8000 kg/ha

Kvävegödsling (kg N/ha)


30:e mars

131

Diagram som visar kväveupptaget i nollruta och i fält i Uppsala

Figur 11. Diagram som visar kväveupptaget i nollruta och i fält i Uppsala

Bild som visar ett höstvetefält med en ogödslad nollruta.

Nollruta i Uppsala med höstvete som förfrukt. Foto Emelie Andersson



10a Börje

10 Börje

Jordart

Mellanlera

Styv lera

Mullhalt

Måttligt

Mullrik

Stallgödsel

Nej

Nej

Förfrukt

Havre

Höstraps

Sådatum

17:e sept

18:e sept

Sort

Julius

Julius

Förväntad skörd

7000 kg/ha

7500 kg/ha

Kvävegödsling (kg N/ha)



30:e mars

130

130

Diagram som visar kväveupptaget i nollrutor och i fält i Börje

Figur 12. Diagram som visar kväveupptaget i nollrutor och i fält i Börje

Foto som visar ett höstvetefält med ogödslad ruta där den ogödslade rutan är ljusare i färgen jämfört med omkringliggande fält

Nollruta i Börje med havre som förfrukt. Foto: Henrik Forsberg

Foto som visar ett höstvetefält med ogödslad ruta där den ogödslade rutan är ljusare i färgen jämfört med omkringliggande fält

Nollruta i Börje med höstraps som förfrukt. Foto: Henrik Forsberg

Nästa mätning

Vi planerar nästa mätning den 31 maj.

Emelie Andersson och Ulrika Listh, Uppsala