Greppa logotyp
Greppa logotyp

Ökad användning av perenna grödor föreslogs i studien. Några exempel som togs upp var frukt- och nötträd, bärbuskar, lind, Gode Henriks målla, perennt vete och korn, vass, ärtvicker, vårlök, strandkål och ramslök. Foto: Pixabay

Nyheter 7 juni 2022

Visioner för svensk kolinlagring

Perenna grödor, bondens marknad på nätet och ökad kunskap om jordhälsa i utbildning och rådgivning. Det är några visioner för ett jordbruk som ska lagra in mer kol och tackla sociala, ekonomiska och miljömässiga hållbarhetsutmaningar. Det framgår i en artikel i den vetenskapliga tidskriften Environmental Science & Policy.

Andra förslag som lyftes fram i studien var keyline design, som är en teknik för konturplöjning för att omfördela vatten i landskapet, och ökade samarbeten mellan gårdar. Resultaten i artikeln utgår från två workshoppar med deltagare inom projektet Svensk kolinlagring. Svensk kolinlagring är en plattform där olika aktörer i livsmedelssystemet ingår. Plattformen arbetar med pilotgårdar som gör åtgärder med syfte att lagra in mer kol och i dagsläget ingår 41 gårdar.

Regenerativt jordbruk och agroekologi

Syftet med studien var att tillsammans med lantbrukare, lantbruksrådgivare och rådgivare inom livsmedelsindustrin utveckla visioner för ökad kolinlagring och hållbara jordbrukssystem på svensk jordbruksmark. Förslagen ligger i linje med regenerativt jordbruk och agroekologi.

"Visioner är avgörande för omvandling, eftersom de kan inspirera, guida och hjälpa människor mot helt nya system - i det här fallet matsystem", skriver artikelförfattarna.

Svårt att veta hur mycket kol som lagras

Deltagarna menade också att det behöv mer forskning om kolinlagring för att veta vilka åtgärder som lagrar mest kol och ny kunskap behöver kommuniceras ut snabbare än idag. En utmaning som lyftes är vikten av pålitlig kvantifiering av kol för att livsmedelsindustrin ska investera. Deltagarna anser att livsmedelsindustrin behöver förstå kvalitativa beskrivningar av kolinlagring eftersom det inte går att modellera kol med precision i dagsläget.

Risk att systemlösningar går förlorade

De ser också en risk för att systemlösningar går förlorade om för mycket fokus läggs på vad som lagrar mest kol och ger störst ekonomisk kompensation. I artikeln föreslås att man utvecklar kvalitativa kriterier som fokuserar på jordbrukssystemet som helhet, inklusive sociala och miljömässiga aspekter.

Källor:

Envisioning sustainable carbon sequestration in Swedish farmland av Emma Li Johansson, Sara Brogaard, Lova Brodin, Environmental Science and Policy, 135, 2022. Länk till annan webbplats.

Svensk kolinlagrings webbplats Länk till annan webbplats.

Text: Teresia Borgman

Projektet "Svensk Klimatkompensation - jordbruket som kolsänka" pågår mellan december 2019 och mars 2023 och finansieras av det Europeiska innovationspartnerskapet EIP via Jordbruksverket, Vinnova och Svea Green Foundation. Syftet är att skapa en plattform för ökad kolinlagring i svensk jordbruksmark. Författarna bakom artikeln är verksamma vid Centre for Sustainability Studies vid Lunds universitet och företaget MiljöMatematik Malmö AB som står bakom Svensk Kolinlagring.

Dela

Prenumerera på nyhetsbrevet

Vill du prenumerera på Greppa Näringens nyhetsbrev och få de senaste nyheterna inom miljö och klimat till din mejlbox två gånger i veckan?

Prenumerera på Greppas nyhetsbrev

Relaterade nyheter