Greppa logotyp
Greppa logotyp

Foto: Alexander Regnér

Nyheter 22 mars 2022

Vall förändrade sammansättningen av markens organiska fraktioner på en mjölkgård

Vallar som betades ökade total mängd kol i marken, i både konventionell och ekologisk odling samtidigt som sammansättningen av det organiska materialet i marken förändrades. Det visas in en ny fransk-brittisk studie.

En grupp franska och brittiska forskare tycker att många av de tidigare studierna om vallens betydelse för kolinlagring gett otillräckliga svar för att de endast studerat kolkoncentration och inte mängd, samt endast till 20 cm djup. Tidigare har man också fokuserat på kortvariga vallar. En ny studie gjordes därför på en mjölkgård i England där hälften av arealen odlas konventionellt och den andra halvan ekologiskt sedan cirka 15 år. Förutom att studera eventuell skillnad mellan ekologisk och konventionell odling undersöktes betydelsen för kolinlagringen av att beta respektive skörda vallar som ensilage i de båda systemen. Vallarna i båda systemen bestod av både vit- och rödklöver och rajgräs. De hade en varaktighet på mellan två och sju år på de 12 fält som ingick i studien.

Ingen skillnad mellan ekologisk och konventionell drift

I det här försöket gick det inte att mäta någon skillnad i kolmängd i marken mellan den ekologiska och den konventionella odlingen. Forskarna resonerar om anledningen kan vara att det på den här mjölkgården inte var så stor faktisk skillnad i odlingsmetoder mellan de båda systemen. De skriver också att 15 år är en kort period när det gäller att mäta eventuella skillnader i kolmängd och att mätbara skillnader kan uppkomma efter längre tid.

Lite mer kol i mellanskiktet

När vallen betades innebar det att den fick ligga längre, vilket innebar att fler år i växtföljden utgjordes av vall. Det ledde till ökat kolförråd i båda odlingssystemen. Forskarna tycker att en viktig slutsats av deras studie är att kolhalten ökat i skiktet 15-30 centimeter. De flesta tidigare mätningar har bara gjorts till 20 centimeters djup. En annan studie som de jämför med, visade att två år med vall efter fyra år med ettåriga grödor endast ökade kolhalten i de översta 15 centimetrarna. En tänkbar förklaring till mer kol lite djupare i den här beskrivna studien var förekomsten av rödklöver i vallen. Eftersom rödklöver kan ha djupt rotsystem vore en rimlig förväntan att kolförrådet skulle öka även i jordskiktet 30-60 centimeter, men det gjorde det inte.

Skillnad på fraktioner av organiskt material

Forskarna studerade även hur de båda odlingssystemen och bete respektive inte bete påverkade sammansättningen på markens organiska material. Syftet var att undersöka stabiliteten i det organiska materialet eftersom den varierar mellan olika fraktioner. Stabila former lagrar kol längre. När vallarna fick ligga längre i och med att de betades, ökade fraktionen partikulärt organiskt material (POM) större än 53 mikrometer, en form som är snabbare omsättbar i marken. Forskarna menar avslutningsvis också att högre tillförsel av kväve i lättlöslig form, som mineralgödsel, leder till högre andel av stabilt kol i marken i konventionell odling.

Källa: Effects of integrating grass‐clover leys with livestock into arable crop rotations on soil carbon stocks and particulate and mineral‐associated soil organic matter fractions in conventional and organic systems, Volume 38 (1) – Jan 1, 2022 Länk till annan webbplats.

 

Text: Markus Hoffmann

Dela

Prenumerera på nyhetsbrevet

Vill du prenumerera på Greppa Näringens nyhetsbrev och få de senaste nyheterna inom miljö och klimat till din mejlbox två gånger i veckan?

Prenumerera på Greppas nyhetsbrev

Relaterade nyheter