Greppa logotyp
Greppa logotyp

I ett SLU-försök i södra Halland gjordes ett försök med mellangröda efter ärter. Foto: Emelie Andersson

Nyheter 15 oktober 2021

Viktigt med kvävehungrig gröda efter tidig ärtskörd

Konservärter kan lämna efter sig stora mängder kväverika skörderester som snabbt mineraliseras till nitrat. Därför är det extra viktigt med en fånggröda eller annan gröda som snabbt kan utnyttja det kvävet.

En del grödor lämnar efter sig mer kväverika skörderester än andra. Konservärter är en sådan och eftersom den skördas tidigt medan det fortfarande är sommar och varmt i jorden kan det organiska kvävet i växtresterna omvandlas till nitrat som kan utlakas. I ett SLU-försök på sandjord på Hushållningssällskapets försöksgård Lilla Böslid i södra Halland gjordes ett försök med mellangröda efter ärter. Fånggrödan utgjordes av oljerättika och i försöket ingick att skörda den respektive att inte skörda. Dessutom jämfördes ogödslad oljerättika med att gödsla den med 30 respektive 60 kg N/ha. Försöket med ärter följt av rättika gjordes två år i rad och båda åren såddes rågvete i mitten av oktober och rågvetet fick växa till mogen skörd året därpå.

Först torrt sedan blött

De båda försöksåren var olika och förenklat beskrivet var 2016 ettganska torrt år och 2017 var blött. Ärterna skördades i mitten av juli och efter en ytlig bearbetning såddes fånggrödan. Första året fanns cirka 45 kg N/ha i ärtreven och andra året 85 kg N/ha. De olika kvävemängderna beror på att skörden av ärter var betydligt högre det andra året. När ärtreven brukades ner började kvävehalten i matjorden stiga snabbt. Särskilt hög blev kvävehalten under andra året då den uppmättes till över 200 kg N/ha andra veckan i augusti.

Fånggrödan växte men sådär

Fånggrödan hade alltså gott om kväve att ta upp efter ärterna och svarade därför inte på kvävegödslingen. Men det var tydligt att det var något som hämmade dess utveckling och forskarna tror att rester av ogräsmedlet Fenix som användes i maj i ärterna kan ha hämmat mellangrödan. De beskriver det som en nyttig lärdom att just oljerättika kan påverkas av eventuella rester i marken. När mellangrödan skördades och kväveupptaget mättes i början av oktober fanns inga skillnader i totalt kväveinnehåll mellan behandlingarna. Första året hade mellangrödan tagit upp 22 kg N/ha och andra året 31 kg N/ha i ovanjordisk biomassa. Totalt utlakades 18-46 kg N/ha under första året och 48- 86 kg N/ha under andra året.

Första året var det ingen skillnad i rågveteskörd mellan de olika försöksbehandlingarna, men andra året var det signifikant högre skörd av rågvete med fånggröda som inte skördades jämfört med kontrollen där mellangröda inte odlades.

Lustgasavgång från marken mättes under båda försöksåren men mätningarna visade ingen signifikant skillnad för varken gödsling eller skörd av fånggrödan.

Källa: lantbruksforskning.se/projektbanken/anvand-fanggrodor-som-mellangrodor-for-okad-produktivitet och minskade förluster av N och Plänk till annan webbplats

Text: Markus Hoffmann

Dela

Prenumerera på nyhetsbrevet

Vill du prenumerera på Greppa Näringens nyhetsbrev och få de senaste nyheterna inom miljö och klimat till din mejlbox två gånger i veckan?

Prenumerera på Greppas nyhetsbrev

Relaterade nyheter

  • Tidig sådd av vårraps gav högre skörd och lönsamhet

    Tidig sådd av vårraps gav genomgående ökad skörd och vinst, medan betning av utsäde med neonikotinoider var ekonomiskt motiverat under ett av de tre undersökta åren. Det framgår av en artikel i den ve...

  • Lustgasavgång från nedbrukad rapshalm

    Tyska forskare undersökte om de stora mängder kväve som kan finnas i skörderester från rapshalm kan vara en källa till läckage av lustgas från marken under vintern efter rapsskörd. Det var det inte vi...

  • Så kan kommunikation om integrerat växtskydd utvecklas

    Genom att utveckla kommunikation och rådgivning om integrerat växtskydd kan tillämpningen öka. Det menar forskare bakom ett par studier från USA som publicerats i den vetenskapliga tidskriften Journal...