Greppa logotyp
Greppa logotyp

Att beta vallarna jämfört med att skörda ensilage innebar förbättringar för både det ekologiska och konventionella systemet där halten kol, kol i mikrob-biomassa och fosfor ökade. Foto: Pixabay

Nyheter 7 september 2021

Betesvall lagrade mer kol än slåttervall i engelsk studie

I ett fullskaleförsök på Nafferton farm i England demonstrerade forskare betydelsen av antalet år med vall i växtföljden och skillnaden mellan att beta och att inte beta för markegenskaperna.

Nafferton Farm i norra England är en 320 hektar stor mjölkgård där halva arealen sedan cirka 15 år drivs ekologiskt och andra halvan konventionellt. På gården undersökte forskare hur ökad andel vall i en växtföljd påverkade olika parametrar för olika markegenskaper. De använder begreppet Ley Time Proportion -LTP.

De studerade också skillnaden för markparametrarna mellan leden där de aktuella gräs-klöver vallarna betades respektive skördades för ensilage. Betydelsen av bete undersöktes på två vallar för ensilage och på fyra som betades, för den konventionella respektive ekologiska delen av gården. Djurtätheten var 1-1,5 djurenheter per hektar.

De ettåriga grödorna i den konventionella odlingen bestod mest av höstvete, höstkorn och höstraps medan den ekologiska bestod av vårvete, vårkorn och åkerböna.

12 fält med en sammanlagd areal på cirka 120 hektar valdes ut för studien. På de 12 fälten togs jordprover på 36 platser och i varje prov analyserades sju jordhälsoindikatorer. Prover togs i skikten 0-15, 15-30 och 30-60 centimeter.

Betydelsen av antalet år av vall i växtföljden

De sju parametrarna som studerades var: pH, växttillgängligt fosfor och kalium, markens skrymdensitet, aggregatstabilitet, totalt innehåll av kol, samt kol i mikrobiell biomassa.

Det skiljde en del i resultaten mellan de tre jordskikten och forskarna betonar därför värdet av att just analysera skikt och inte hela jordprofilen på en gång. Fler år vall i växtföljden ökade inte på något djup, vare sig pH, fosfor, skrymdensitet eller kol i mikrob-biomassa. Däremot ökade aggregatstabiliteten och kolhalten i matjordslagret. Att komma upp i en vallandel (LTP) på 30-40 procent av växtföljden gjorde att kol och aggregatstabilitet i matjorden ökade linjärt, dvs med ökande vallandel i växtföljden uppmättes allt högre värden för dessa två faktorer. Antalet år, av 10 år, som stallgödsel tillfördes påverkade ingen av de sju parametrarna.

Ekologiskt och konventionell odling samt bete och inte bete

Det fanns mindre växttillgängligt fosfor i det ytliga matjordslagret i de ekologiska fälten vilket påvisats i andra studier. Å andra sidan var det högre halt kol i mikrob-biomassa i matjorden i de ekologiska fälten vilket forskarna menar tyder på en högre mikrobiologisk aktivitet som skulle kunna mobilisera fosfor från svårtillgängliga markförråd. I djupare jordlager (0-60 centimeter) var det högre kolhalt i de konventionella fälten vilket tros bero på större och djupare rotsystem.

Att beta vallarna jämfört med att skörda ensilage innebar förbättringar för både det ekologiska och konventionella systemet där halten kol, kol i mikrob-biomassa och fosfor ökade.

Forskarna avslutar med slutsatsen att den konventionella och ekologiska odlingen på Nafferton farm bidrar med samma nivå av jordhälsa. De betonar dock värdet av att återuppliva jordbruk där djurhållning och växtodling blandas för att bibehålla och ge mer av olika ekosystemtjänster från marken.

Källa: Grazed temporary grass‐clover leys in crop rotations can have a positive impact on soil quality under both conventional and organic agricultural systems, European Journal of Soil Science. Volume 72 (4) – Jul 1, 2021länk till annan webbplats

Text: Markus Hoffmann

Kontakt

Skriv kontaktperson

Dela

Prenumerera på nyhetsbrevet

Vill du prenumerera på Greppa Näringens nyhetsbrev och få de senaste nyheterna inom miljö och klimat till din mejlbox två gånger i veckan?

Prenumerera på Greppas nyhetsbrev

Relaterade nyheter