Greppa logotyp
Greppa logotyp

Arbetssättet ”Vattendialog” med utgångspunkt från problem och förutsättningar i det egna avrinningsområdet var den bästa metoden enligt lantbrukarna. Foto: Alex Regnér

8 februari 2021

Lantbrukares drivkrafter i vattenfrågor

Flaskhalsen för fler vattenvårdande åtgärder är inte lantbrukares motivation utan bristen på tillgängliga platser i landskapet. Det är en av slutsatserna från en vattendialog med lantbrukare i Kävlingeåns avrinningsområde i västra Skåne.

I Kävlingeån har det under lång tid pågått ett ihärdigt arbete med att anlägga våtmarker. Flera kommuner i avrinningsområdet har gått samman och anställt lokala vattensamordnare för att skapa långsiktighet. I Kävlingeåns avrinningsområde finns Vombsjön som har problem med återkommande algblomningar men som också används som dricksvattentäkt för 400 000 personer. Nu satsas det extra där genom projektet LEVA - Lokalt Engagemang för vatten.

Workshop med 20 lantbrukare

Marken i västra Skåne är bördig och dyrbar och det är därför inte alltid lätt att hitta platser för vattenvårdande åtgärder som just tar plats som våtmarker, fosfordammar och tvåstegsdiken. Under 2020 ordnade Kävlingeåns vattenråd en workshop med 20 aktiva lantbrukare för att fördjupa dialogen och öka förståelsen för var och när det går att hitta platser för miljöåtgärder. Under dagen ställdes några frågor till lantbrukarna och tre av dem finns nedan.

1. Om jag skulle överväga att genomföra en vattenvårdsåtgärd på min mark skulle anledningen vara...”

I den här frågan fick lantbrukarna välja mellan svarsalternativ som handlade om att gynna biologisk mångfald, minskat näringsläckage, förbättrad ekonomi eller bevattning. Att minska näringsläckaget stack ut som en sak som uppfattades som mycket viktig.

2. Var är det lämpligt med vattenvårdsåtgärder?

78 procent tyckte att ”dålig” åkermark lämpade sig bäst för att göra åtgärder. Med dålig menas låg avkastning, dålig arrondering eller på annat sätt svårbrukad. 11 procent tyckte att bra lägen för bevattning var bäst och lika många (11%) tyckte att all åkermark lämpar sig för vattenvårdsåtgärder.

3. Varför ska man göra mer än lagen kräver?

På frågan svarade 45 procent av lantbrukarna att det är viktigt att hjälpa till med att minska näringstransport till vattendragen. 20 procent tyckte att det är viktigt att vara proaktiv och göra åtgärder innan det blir lagstiftning. Och 15 procent svarade att det är viktigt att göra åtgärder för fisk, insekter och fåglar kopplade till vatten.

Vattendialogen var ett bra arbetssätt

Arbetssättet med ”Vattendialog” som utgår från problem och förutsättningar i det egna avrinningsområdet och där dialog förs med grannar och kollegor i närområdet, i kombination med rådgivning kopplat till sina egna marker, var den bästa metoden enligt lantbrukarna. En av slutsatserna var att flaskhalsen inte sitter i lantbrukarnas vilja eller motivation utan i tillgången på lämpliga platser för åtgärder.

Som avslutning är det viktigt att påminna om att det finns många vattenvårdande åtgärder som syftar till att minska näringsläckaget från åkermarken men som inte tar mark ur produktion. Men just den här workshopen fokuserade på våtmarker och fosfordammar.

Dela

Prenumerera på nyhetsbrevet

Vill du prenumerera på Greppa Näringens nyhetsbrev och få de senaste nyheterna inom miljö och klimat till din mejlbox två gånger i veckan?

Prenumerera på Greppas nyhetsbrev

Relaterade nyheter

  • Lantbrukets osynliga miljöarbete

    Det görs fler miljöåtgärder på gårdarna än vad som syns i den officiella statistiken. Precisionsgödsling som minskar kväveutlakningen, egen bekostad strukturkalkning och våtmarker för egna pengar är e...

  • Ny omfattande dansk kväveåtgärdskatalog

    Inför den tredje cykeln i EUs vattendirektiv har danska forskare publicerat en 450 sidor tjock rapport där miljöeffekter, kostnader och nyttor för olika miljömål beskrivs för 32 kväveåtgärder i lantbr...

  • Våtmark, reglerbar dränering eller bioreaktor – vilket är effektivast?

    En ny sammanställning av vattenprover från 84 platser i 11 länder ger en unik inblick i vilken miljöeffekt våtmarker, reglerbar dränering och bioreaktorer har i jordbrukslandskapet. De har stor effekt...