Greppa logotyp
Greppa logotyp

Foto: Pixabay

2 februari 2021

Mjölkrester blir fosforgödning och bioplast

Mjölkproduktion och mejerier i Europa är viktiga ekonomiska drivkrafter på landsbygden, men det lämnas mycket spill vid tvättning och mejeriproduktion. Spillvatten och mjölkbiprodukter, som oftast blir bortslängda, omvandlas nu till nya produkter som fosfatrika gödselmedel och bioplaster. Magasinet Horizon har i en artikel belyst hur detta går till genom projektet REFLOW.

Hållbar produktion extra viktigt i krisens spår

Livsmedelssystem är en av nyckelfaktorerna för klimatförändringar och miljöförsämring enligt Europakommissionen. Den ”Farm to fork-” strategi som släpptes i maj 2020, syftar till att ändra regionernas livsmedelssystem för att ge miljö-, hälso- och sociala vinster samt att försäkra att återhämtning från kriser (Covid-19) leder oss in på en hållbar väg.

En av lösningarna är att vända spillrester från mjölkproduktionen till värdefulla produkter. Mjölkindustrin är den näst största i jordbrukssektorn i EU, efter grönsaks- , växt- och trädgårdsodlingen, vilket innebär att där finns stora vinster att hämta vad gäller en hållbar produktion.

REFLOW ett spännande projekt

”Vi upptäckte att mjölksektorn var en av de största källorna till organiskt spill” säger Dr JJ Leahy, som är kemist och leder projektet REFLOW, vilket syftar till att återvinna fosfor från spillvatten i mejeriindustrin. REFLOW startade år 2019 och är ett europeiskt projekt som har sitt huvudkontor på Irland, där mjölkindustrin är stor. REFLOW står för ”Phosphorus Recovery for Fertilisers from Dairy processing Waste”. Flera forskningscenter är inkopplade och utbyte sker mellan flera länder och organisationer där också Chalmers i Sverige är engagerade. REFLOW är speciellt inriktat på samarbetet mellan forskare där yngre arbetar tillsammans med mer etablerade forskare.

Biprodukt av biprodukt

Förutom fosforåtervinning kan spill från mjölkindustrin användas till nya produkter. Vassleprotein från osttillverkningen är till exempel efterfrågat av många atleter, då det hjälper till vid muskelbyggnad. Men när vassleproteinet och fasta ämnen har extraherats så återstår vasslepermeat som är en restlösning. Denna lösning försöker forskarna nu genom biotekniska processer att omvandla till biobaserad plast som skall kunna användas till bland annat tygmateriel och paketeringsemballage. Det var Glanbia, en av Irlands största mejeriindustrier, som insåg att de måste göra något av restprodukterna från mejeriindustrin. Företaget ägs delvis av lantbrukskooperativ och av enskilda lantbrukare. Ökad hållbarhet och mervärde till de irländska mjölkproducenterna ses som ett viktigt steg att ta.

Kontakt

Dela

Prenumerera på nyhetsbrevet

Vill du prenumerera på Greppa Näringens nyhetsbrev och få de senaste nyheterna inom miljö och klimat till din mejlbox två gånger i veckan?

Prenumerera på Greppas nyhetsbrev

Relaterade nyheter