Greppa logotyp
Greppa logotyp

Odling av fånggrödor är en av åtgärderna som lyfts fram i en ny norsk rapport för att minska klimatpåverkan. Foto: Janne Andersson

12 januari 2021

Klimatåtgärder i norskt lantbruk

Mer fånggrödor och mer täckdikning kan ge både mer kolinlagring i åkermark och mindre gasutsläpp från densamma. Det framgår av en ny norsk rapport där också matsvinn och kosthållning studerats.

Fredagen 31 januari 2020 fick den norske miljöministern en rapport i handen som visar hur norska lantbrukare kan göra åtgärder för att minska klimatpåverkan. Beräkningarna är gjorda av forskare på det norska institutet NIBIO (Norsk institutt for bioøkonomi) och består av fyra delar, varav två är välkända jordbruksåtgärder och två handlar mer om livsmedelskedjan och kosthållning:

1. Odla mer fånggrödor

Även i Norge ges ett erkännande att fånggrödor har flera funktioner, exempelvis både kolinlagring och minskad kväveutlakning. Efter att ha studerat var spannmål odlas och hur mycket spannmål som skulle kunna odlas blev slutsatsen att på sikt kan 20 procent av arealen spannmål ha fånggröda. Det motsvarar cirka en tredjedel av dagens spannmålsareal i Norge. Det borde kunna ske redan till år 2030 och skulle motsvara 0,44 miljoner ton koldioxidekvivalenter i kolinlagring.

2. Dränera mer

Mark som är blöt läcker mera lustgas än torr jord, skriver de norska forskarna. Dessutom blir skörden lägre om rötterna har syrebrist och marken packas lättare, vilket också ger högre gasavgång. Om mer norsk åkermark skulle täckdikas kan det minska klimatgasutsläppen med 0,16 miljoner ton koldioxidekvivalenter till år 2030 och med cirka 1 miljon ton till år 2080. Forskarna är tydliga med att det behövs mer kunskap om absoluta siffror på gasavgång och hur den skiljer sig mellan jordarter.

3. Slänga mindre mat

I Norge finns ett mål om att halvera matsvinnet till 2030 i enlighet med FN:s hållbarhetsmål. Om det lyckas kan utsläpp motsvarande cirka 2 miljoner ton koldioxidekvivalenter fram till år 2030 undvikas.

4. Äta mindre rött kött och mer fisk och vegetabilier

I rapporten ingår en beräkning av att äta mindre rött kött och istället äta mer fisk och vegetabilier. Det beskrivs som en åtgärd för ”jordbrukssektorn”, liksom fånggröda och dränering, men kanske är mer en livsmedels- och matvanefråga ur ett svenskt perspektiv. Hursomhelst, så beräknas potentialen vara stor och med ett stort spann från 2 till 8 miljoner ton koldioxidekvivalenter fram till år 2030. Det stora intervallet beror på två stora osäkra faktorer. Den ena är hur mycket det går att ändra folks matvanor och den andra är potentialen för att odla mer matväxter i Norge.

Källa: Klimakur 2030: Tilltak for jordbrukssektorenlänk till annan webbplats av Norsk institutt for bioøkonomi (NIBIO), 2020.

Dela

Prenumerera på nyhetsbrevet

Vill du prenumerera på Greppa Näringens nyhetsbrev och få de senaste nyheterna inom miljö och klimat till din mejlbox två gånger i veckan?

Prenumerera på Greppas nyhetsbrev

Relaterade nyheter

  • Lustgasavgång från nedbrukad rapshalm

    Tyska forskare undersökte om de stora mängder kväve som kan finnas i skörderester från rapshalm kan vara en källa till läckage av lustgas från marken under vintern efter rapsskörd. Det var det inte vi...

  • Kolinlagring spelar viktig roll i klimatpositiv framtid

    Hur kol kan lagras in i skog och mark är en av frågorna som tas upp i regeringsuppdraget Vägen till en klimatpositiv framtid som nyligen slutredovisades.

  • Ny kol- och klimatstudie av vall och vallbrott

    När en sjuårig vall plöjdes för att förnyas läckte så mycket kol och lustgas att det pågick under två eller tre år. Det förtog effekten av sju års kolinlagring och gjorde hela klimatgasbudgeten för en...