Greppa logotyp, länk till startsidan.
Greppa logotyp, länk till startsidan.

Foto: Duane Retzlaff, Pixabay

12 januari 2021

Baksidan av det irländska mjölkundret

En halv miljon fler mjölkkor och 10 miljoner fler ton gödsel per år sätter sina spår i miljön. Både kväve- och fosforhalter ökar i vattendrag på Irland och tillförseln av de båda näringsämnena till kustvattnen har ökat betydligt. I en ny rapport beskrivs det som bekymmersamt när vattnet skulle bli renare enligt EU:s vattendirektiv.

Hur gör man för att öka matproduktionen i ett land och samtidigt minska miljöpåverkan? Ett land som brottas med den frågan är Irland, där de har tydliga ambitioner att öka matproduktionen och där mjölkproduktionen redan har ökat kraftigt sedan EU tog bort landskvoterna för densamma.

Vattnet är mer näringsrikt

Den irländska motsvarigheten till den svenska Havs- och vattenmyndigheten har publicerat en ny rapport som sammanfattar hur sjöarna, vattendragen, kusterna och grundvattnet mår och hur de ändrats sedan 2013.

Det är nedslående läsning eftersom antalet vatten i den bästa (renaste) klassen minskat och antalet vatten i den näst sämsta klassen ”poor” ökat. Och det är främst kvaliteten i vattendragen som försämrats. Fosfortillförseln till havsmiljön har ökat med nära en tredjedel och för kväve med 16 procent sedan 2012-2014.

Mer kor och mer gödsel

Ungefär 70 procent av marken på Irland utgörs av jordbruksmark, så hur den odlas får betydelse för vattenkvaliteten. Mellan 2010 och 2018 har antalet mjölkkor på Irland ökat från cirka 1 miljon till cirka 1,5 miljoner. Det är mer än hela det svenska mjölkkoantalet på cirka 337 000 djur.

Mellan 2010 och 2018 har antalet mjölkkor på Irland ökat från cirka 1 miljon till cirka 1,5 miljoner.

Det betyder att mängden gödsel från korna på Irland har ökat med i storleksordningen 10-15 miljoner ton. Dessutom har mängden mineralgödsel ökat. Det kan tyckas att mer stallgödsel borde lett till mindre behov av mineralgödsel, men behovet av mer foder till de många nya korna har motverkat den effekten.

Läckage från åkermarken på grund av fler kor beskrivs återkommande i rapporten som en förklaring till de ökade näringshalterna, men även en växande befolkning och därigenom kommunala reningsverk är en viktig källa.

Mer nitratkväve också i grundvattnet

Ett internationellt hälsogränsvärde för dricksvatten är 50 mg nitrat per liter. På Irland använder de också ett så kallat tröskelvärde på 37,5 mg nitrat per liter. Hela 97,5 procent av alla provtagningsstationer för grundvatten hade mindre nitrat än tröskelvärdet. Samtidigt har antalet provställen med mer än 25 mg nitrat per liter ökat med 6,5 procent sedan 2013, vilket förklaras med ökad kväveutlakning från odlingen.

Läs mer: Water Quality in Ireland 2013-2018 Länk till annan webbplats., Environmental protection agency (EPA), 2019.

Dela

Prenumerera på nyhetsbrevet

Vill du prenumerera på Greppa Näringens nyhetsbrev och få de senaste nyheterna inom miljö och klimat till din mejlbox två gånger i veckan?

Prenumerera på Greppas nyhetsbrev

Relaterade nyheter