Greppa logotyp
Greppa logotyp

Kolinlagring i skog och mark anses kunna få stor betydelse för de nationella nettoutsläppen av växthusgaser, enligt den nya utredningen. Foto: Alex Regnér

11 januari 2021

Kolinlagring spelar viktig roll i klimatpositiv framtid

Hur kol kan lagras in i skog och mark är en av frågorna som tas upp i regeringsuppdraget Vägen till en klimatpositiv framtid som nyligen slutredovisades.

Uppdraget bestod av att föreslå en strategi för hur Sverige ska nå negativa utsläpp av växthusgaser efter år 2045. Det innebär att Sveriges nettoutsläpp (beräknade enligt propositionen Ett klimatpolitiskt ramverk för Sverige) då ska vara mindre än noll. Resultatet från utredningen presenterades för regeringen den 29 januari 2020.

För att nå målen om negativa utsläpp av växthusgaser kommer det att krävas både omfattande utsläppsminskningar och kompletterande åtgärder som ökar upptaget av växthusgaser från atmosfären. Strategin handlar om de tekniker och åtgärder som leder till ökat upptag av växthusgaser ur atmosfären.

Goda möjligheter att lagra kol i jordbruket

Kolinlagring i skog och mark är ett område som anses ha stor betydelse för de nationella nettoutsläppen och som tas upp i rapporten. Inom jordbruket finns goda möjligheter att öka både produktionen och kolinlagringen samtidigt som man bidrar till andra mervärden, enligt utredningen.

Det bedöms i rapporten vara bättre att satsa på åtgärder inom jord- och skogsbruk som blir bestående. Det finns också ett behov att säkra redan befintliga kollager. Åtgärder som bidrar till flera värden och mål, som biologisk mångfald och minskad näringsutlakning, bedöms vara mer långsiktiga än åtgärder som bara bidrar till en ökad kolsänka.

Åtgärder som kan ge effekt

Några av åtgärderna för att öka kolinlagringen i jordbruksmark och som enligt rapporten bedöms kunna ge effekter till år 2030 och 2045 är:

  • Ökad odling av fång- och mellangrödor är det område som bedöms kunna få störst genomslag när det gäller areal, eftersom stöd redan ges inom landsbygdsprogrammet.
  • Ökat inslag av träd och buskar (agroforestry/skogsjordbruk) på åkermark och betesmark, till exempel genom vindskydd och alléer.
  • Använda jordbruksmark som tagits ur bruk eller som kan komma att tas ur bruk på ett sätt som är gynnsamt för kolbalansen, till exempel genom odling av energiskog, beskogning med traditionella skogsträdslag och genom att utföra åtgärder som främjar tillväxten.
  • Återvätning av dikad jordbruksmark på torvjord.

Andra åtgärder som bedöms ha potential att lagra in kol inom jordbruket är ökad användning av fleråriga grödor, tillförsel av biokol till marken och att bevara det befintliga kollagret, till exempel genom att fortsätta att odla vall.

Läs mer: Vägen till en klimatpositiv framtidlänk till annan webbplats, Betänkande av Klimatpolitiska vägvalsutredningen, Statens offentliga utredningar, SOU 2020:4, Stockholm 2020.

Dela

Prenumerera på nyhetsbrevet

Vill du prenumerera på Greppa Näringens nyhetsbrev och få de senaste nyheterna inom miljö och klimat till din mejlbox två gånger i veckan?

Prenumerera på Greppas nyhetsbrev