Greppa logotyp
Greppa logotyp

Foto: Alex Regnér

30 december 2020

Splittrad bild om klimatframtid i ny rapport

Hur förhåller sig lantbrukare till klimatförändringarna och det ökade intresset för miljöfrågor i samhället? Det är några frågor som tas upp i en ny rapport från Sveriges lantbruksuniversitet.

Rapporten handlar om hur lantbrukare ser på förändringar inom lantbruket sedan 1990-talet och deras strategier inför framtiden. I rapporten intervjuas 40 lantbrukare från tre olika jordbruksregioner: Ångermanland, Västergötland och Skåne. Studien utgår från en liknande studie på 1990-talet då 350 jordbrukshushåll intervjuades.

Klimatförändringarna är en av många frågor som diskuteras i rapporten. Det är stor spridning i hur lantbrukarna ser på klimatförändringarna. Erik Westholm som är en av forskarna bakom studien menar att det framträder en splittrad bild om ”klimatframtiden”: i det korta perspektivet ser vissa att det svenska jordbruket kan gynnas, medan det ur ett längre perspektiv finns en oro för vad som kan hända, enligt ett pressmeddelande från Sveriges lantbruksuniversitet.

I intervjuerna gör lantbrukarna påtagligt olika observationer om hur klimatförändringarna påverkar den egna gården och hur – och om – de kan anpassa sig till förändringarna. Även kunskapsnivån skiljer sig åt. Vissa är inte alls insatta medan andra är mycket pålästa, enligt rapportförfattarna. De flesta lantbrukarna anser att klimatförändringarna påverkar den egna gården, vanligen genom längre odlingssäsong, varmare vintrar och ökad nederbörd. Många nämner att vädret blivit mer oförutsägbart.

Många avvaktar

De flesta av de intervjuade lantbrukarna förbereder sig inte på att göra förändringar i form av andra grödor eller teknisk utveckling. De är inte heller oroliga för gårdens framtida produktionsförmåga i ett förändrat klimat. Forskarna kan se att många har ett ”reaktivt” sätt att förhålla sig till klimatet, vilket innebär att de avvaktar och är inställda på att göra förändringar när de behövs.

Vissa analyserar riskerna och planerar för klimatförändringarna, till exempel genom bra avrinning, kalkning och struktur på jorden. En slags ”mental beredskap” uttrycks också av vissa, som handlar om att det kan komma större förändringar framöver och att man redan nu satsar för att ha beredskap för det.

Intresset för att ställa om lantbruket för att minska dess klimatpåverkan är låg. Forskarna tycker att det verkar som att diskussionen om matproduktionens klimatpåverkan skapat en defensiv hållning hos lantbrukarna. De drar slutsatsen att det behövs en systematisk kunskapsuppbyggnad på gårdsnivå om hur klimatförändringarna påverkar det egna lantbruket och om vilka insatser som kan komma att behövas för att möta klimatförändringarna.

Mer om rapporten på digitalt möte

I rapporten reflekterar lantbrukarna också kring en mängd andra förändringar som påverkar dem, som konsumenternas ökade intresse för lantbruket och hur de själva ser på miljömässiga och ekonomiska aspekter av ekologiskt, konventionellt och plöjningsfritt jordbruk. Ny teknik, miljöstöd och förändrade regelverk kring bekämpningsmedel är andra frågor som diskuteras.

Rapporten kommer att presenteras på ett digitalt möte den 29 maj, klockan 14-15, via verktyget Zoom. Länk till annan webbplats. Då finns också möjlighet att ställa frågor till forskarna och diskutera med lantbrukare, representanter för intresseorganisationer och politiker.
– Vi välkomnar alla intresserade, både lantbrukare och andra intresserade aktörer, att delta i mötet och kommentera, ställa frågor eller bara lyssna och fundera, säger forskaren Flora Hajdu i pressmeddelandet.

Källor:

Sveriges förändrade lantbruk – Lantbrukarnas egna röster om förändringar sedan 1990-talet och strategier inför framtiden Länk till annan webbplats.av Flora Hajdu, Camilla Eriksson, Cecilia Waldenström, Erik Westholm, Future Food Reports 11, Sveriges lantbruksuniversitet, 2020.

Lantbrukares tankar om ändrade förutsättningar och om framtiden i ny rapport Länk till annan webbplats., pressmeddelande från Sveriges lantbruksuniversitet, 15 maj 2020.

Dela

Prenumerera på nyhetsbrevet

Vill du prenumerera på Greppa Näringens nyhetsbrev och få de senaste nyheterna inom miljö och klimat till din mejlbox två gånger i veckan?

Prenumerera på Greppas nyhetsbrev

Relaterade nyheter